söndag 1 april 2018

Jaktkritik

Falska uppgifter?
I bland blir jag riktig förvånad av vad man kan hitta på nätet. Jag bor i en by som heter Svinnö och blev intresserad av vad detta namn kunde betyda. Jag slog på Svinnö förstås och fick som vanligt massor med träffar. Det var bara det att betydelsen av Svinnö hittade jag inte. Däremot hittade jag mitt namn och flera av mina inlägg av min senaste insändare i olika dagstidningar. (Jag har för något år sedan publicerat den här på min blogg men den går att hitta t ex "mot jakt" och andra sökord) men det märkliga vara och som jag aldrig trott skulle hända en motskrift tydligen publicerat på "skitjakt.nu". Jägaren (det är 99% sådana som ogillar vad jag skriver och därför kommer med ogenomtänkta och meningslösa kommentarer) ansåg att jag kom med felaktiga uppgifter. För det första så hänvisar jag till Jägareförbundet då jag påstår att 14% av älgarna skadeskjuts. För det andra anser jägaren att jag inte definierar vad skadeskjutning är. För det tredje att undersökningen är en enkätundersökning och därför inte något att hänvisa till.
Undersökningen är en enkät undersökning där jägare tillfrågas om hur många älgar som skadeskjuts och som måste eftersökas. I en sådan undersökning kan man ju tro att det bortfall som alltid sker i dylika undersökningar många gånger beror på att man skäms att tala om en skadeskjutning och definitivt inte tvärsom att man att man lägger till en skadeskjutning som inte inträffat. Därför anser jag att de redovisade 14% skadeskjutningar, som redovisas, förmodligen är fler. Definitivt aldrig färre. Att Jägareförbundet måste vara inblandat beror på att undersökningen är redovisad i Svensk Jakt och att de personer som genomfört undersökningen har varit (är?) anställda hos Jägareförbundet. Mycket troloigt är också att Jägareförbundet också betalat undersökning men det vet jag inget om.
Undersökning om skadeskjutningen på älg är inte den enda som finns även om jag anser att den skadeskjtningsprocenten troligen är den lägsta möjliga. Älg är ett stor djur (=lättare att träffa), kulan ska splitras i kroppen för att öka möjligheten att älgen dör omedelbart och ofta är jakten organiserad och jägarna som är med då  mer angelägna att visa sin skjutskicklighet och inte kast i väg ett skott hur som helst. Det finns ett grupptryck att inte orsaka merarbete som t ex eftersök medför.
I referenserna nedan tar jag upp SVA:s undersökningar på de djurkroppar som de får in för genomgång av våra stora rovdjurs status när det gäller sjukdomar, parasiter mm. Det studerar då också hos vargarna hur många skott som har används för att döda vargen. 2016 då 24 vargar sköts vid licensjakten var två vargar skjuta med fler än fyra skott vilket tydde på skadeskjutning och avlivande efter eftersök. Detta är 8%. Men då 1,2 miljoner djur dödas i jakten varje år i Sverige ger det att 100 000 djur skadeskjuts varje år. Minst! Vargjakten året innan med 44 licensjagade vargar var 15 skjutna med fler än fyra skott (4, 5 och 6!). Detta ger 34%.
När rävarna undersöktes (se nedan) fann man att 30% hade skottskador i ben och huvud (de kroppsdelar som undersöktes). Hade hela kroppar undersökts hade fler skador hittats ansåg forskaren.
60% av äldre sädgäss har hagel i kroppen. Skadeskjutningarna gör att jakten är Sveriges största djurskyddsproblem. Anta att slakterierna skulle skada och såra 100 000-tals djur innan de dödades; ingen skulle tillåta att slakterierna skulle få finnas.
Kom gärna med en kommentar. Jag har inte haft någon kommentar sedan 2016

Referenser: Englund,J.1979. Skelettskador hos räv.Svenska Jakt 1979/3. 160 - 163
Ericsson,G. & von Essen,H.2002. Moose shot at and not retrieved in Sweden. Procedings of the 24th int.congress of game biologists. 55 - 63.
von Essen,H.&Ericsson,G.1999. Älgjakten och skadeskjutningen under den första älgjaktsveckan 1998. Viltformum 2.
Jönsson,B., Karlsson,J. & Svensson,S. 1985. Bean Goose (Anser fabilis) wintering in Sweden. Swedish Wildlife Research nr 3, Vol.13.
Liberg,O., Sand,H., Wabacken,P. & Pedersen,H.C. 2008. Dödlighet och illegal jakt i den skandinaviska vargstammen. Rapport från Grimsö forskningsstation och viltskadecenter. 42 sidor
SVA. Flera rapporter i serien Rapport Stora Rovdjur.

Inga kommentarer: