torsdag 14 december 2017

Jaktkritik

För ett par dagar sedan hörde jag på programmet "Kropp och själ" på radio. Programmet började med att tala om djurförsöken. Där framhöll man att djur och människa var mycket lika och att detta var anledningen till att djurförsök användes för att studera sjukdomar och dess möjligheter för att bota eller lindra dessa. Man framhöll också att alla djurförsök noga måste beskrivas och godkännas av djuretiska nämnder som avgjorde risk för att djuret utsattes för onödigt lidande i förhållande till nyttan av försöken. Sedan tog man upp sällskapsdjurens, hundar, katter och hästar, viktiga roll för människors mentala hälsa och välbefinnande. Sällskapsdjuren kallades genomgående husdjur vilket jag anser vara kor, grisar m fl.
Tyvärr gav sig inte programmakarna in på människans mycket mer kontroversiella användning av husdjur och den helt oetiska jakten. Hus skulle en djuretisk nämnd behandla en ansökan om jakt?
Anta att man skriver. "Jag vill ut och jaga. Detta sker för att jag ska få spänning och nöje och kanske några kilo kött. Jag kommer förmodligen att skada minst 10% av de djur jag försöker skjuta men jag kommer att söka efter de skadade och de flesta kan jag nog döda efter några timmar. En del individer kommer att försvinna med skador som inte är direkt dödande men gör att djuret får svårare att klara sig på sikt. Någon nytta av jakten har ingen annan människa utan den är enbart för min egen tillfredsställelse"
Den som tror att nämnden skulle tillstyrka detta; räck upp en hand.

Bli medlem i Jaktkritikerna   www. jaktkritikerna.se

söndag 10 december 2017

Jaktkritik

Jag bor nära Hargs Bruk i norra Uppland. Som jag tidigare skrivit om har företaget slutat med att sälja jakt i sitt vilthägn och de sätter inte ut uppfödda gräsänder i sina viltvatten. Trots att Hargs Bruk i många år har förlorat pengar på denna försäljning av jakt har de först nu slutat med detta. De har i stället besluta att satsa på sin köttproduktion och ska utöka hjorden med ca 200 kor. Bruket producerar ekologiskt kött vilket är så bra som det går när det gäller köttproduktion.
Alltnog fick jag höra i dag att den norrman som arrenderar jakten på Hargs ägor betalar 170 000 kr per år för jakten. Det finns förvisso många vildsvin här omkring och några 100-tal skjutna är säkert ingen match att få tag i. Men hur kan det vara värt 750 000kr? Hur kan någon betala så mycket för nöjet att sitta i ett torn och vänta på att svinen ska komma fram till foderautomaterna och sedan panga på några stycken som står och äter ca 50 m bort? Det övergår mitt förstånd. Hargs ägor är stora och det kanske finns marker med god tillgång på älg och rådjur men de marker jag känner till , kanske 1,5 x 1,5 mil är varken älg eller rådjur speciellt vanliga. Jag känner till flera områden med större tillgång. Men med tanke på vad jag ser här omkring med en mängd nya jakttorn tycks det som om jakten ska  bedrivas häromkring just på vildsvin. Inte mig emot. Vildsvinen är många och gör stor skada på ängar och i trädgårdar som mer och mer omgärdas av el-stängsel.
Men det är helt klart att våra resurser är ojämnt fördelade i vårt samhälle. Men det är ingen nyhet även om man bli upprörd när man blir påmind.

Bli medlem i föreningen www.jaktkritikerna.se

fredag 1 december 2017

Jaktkritik

Jag hörde på radio att en för mig okänd förening fått Förvaltningsrätten att upphäva ett skyddsjaktsbeslut på 6 (8?) lodjur i ett renbetesområde. Jag utgår från att detta beslut överklagas och vi vet inte vad det slutgiltiga utfallet blir men jag har en del att invända mot att skyddsjakt inhiberas i renbetesområderna.
Mina argument är att lodjuret inte anses vara ursprungligt i fjällvärlden. Lodjuren är ett skogsdjur och har under den intensiva jakten under 1900-talet och tidigare drivits upp från skogslandet till fjällen. I dag är lodjuret det rovdjur som tar flest renar då inte varg tillåts finns i fjällen. Den lojakt som ska bekämpas är licensjakten i de södra delarna av landet. Här gör lodjuret ingen skada utan livnär sig på rådjur och andra mindre däggdjur och fåglar.
Min inställning är att lodjuren skulle kunna reduceras i renbetesområderna men då skulle samerna acceptera att några vargfamiljer skulle få finns i stället. Jag vet att vargens direkta på verkan på renskötseln inte bara handlar om att vargarna tar renar utan kanske mest för att vargen skrämmer och spränger renhjordarna så att ägarna får ett mycket större arbete med att smala ihop renhjorden igen.
Både vargen och lodjuret har en viktig ekologisk funktion i fjällen genom att lämna kvar rester av sina byten så att de kommer både järv och fjällräv till godo. Skulle ingen mat finns efter dessa rovdjur skulle säkert järven i alla fall få det mycket svårt att klara sig.

Köp och läs boken "Jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter". Finns på vår hemsida www.jaktkritikern.se och bli medlem och gå med i Fb-gruppen Jaktkritikerna