måndag 20 november 2017

Jaktkritik

Nu har tre personer dömts för det jaktbrott de utfört i Norrbotten. En person döms till fängelse i 1 år 4 mån och de andra till ett något lägre straff. Polisen är nu oroliga för att de inte i fortsättningen kan använda telefonavlyssning för att komma på tjuvjägare eftersom det krävs att brottet ska vara grovt och kunna medföra minst 2 års fängelse. Nu kommer tingsrättsdomen att överklagas till Hovrätten och vi får vål se vad utfallet blir där.
Enligt lagen ska jaktbrott ge minst 6 mån. och om brottet är grovt upp till 4 års fängelse.
Här är ju straffvärdet mer än 2 års fängelse och polisen kan ju inte veta när de eventuellt börjar sin telefonavlyssning veta vad straffet kan bli. Bedömer polisen att brottet är grovt så bör de ju telefonavlyssna. Men vad jag förstår anser polisen att det nu avdömda brottet är grovt och om inte domstolen anser att de har rätt kan inga andra tjuvjaktsbrott heller vara grova.
Jag kan också tycka att poliser har rätt i sin bedömning. Åtta rovdjur (björn, lodjur och järv) har dödats och flera av dem har också plågats medvetet innan de dödats. Hur kan en domstol anse att ett brott kan vara än mer grovt än detta? Det finns ju trots att en straffskala på upp till 4 år!
Jägare har ju en ganska generös licensjakt på björn och lo plus ofta beviljad skyddsjakt på dessa arter och för järven finns det skyddsjakt som beviljas med 20 - 30 individer per år.
Personligen tycker jag att telefonavlyssning skulle få bedrivas i större omfattning. Att bekämpa brottslighet är viktigare än att skydda brottslingens integritet.

Läs boken "Jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter". Finns på vår hemsida: www jaktkritikerna.se och bli medlem och gå med i Fb-gruppen Jaktkritikerna.

söndag 19 november 2017

Jaktkritik

I torsdags hörde jag på programmet "Nordegren och Epstein" . Det är ytterst sällan jag lyssnar på detta program men jag hörde en presentation om vad programmet skulle innehålla. Bl a skulle man tala om sälar och storskarv i Östersjön och eftersom detta ämne har debatterats mycket så tyckte jag att det skulle vara intressant.En professor  från Stockholms universitet intervjuades om en undersökning han tydligen var intiativtagare till för som han sa "ta reda på hur det förhöll sig med" sambandet mellan säl, storskarv och fisken i Östersjön. En sammanfattning finns av professorns synpunkter på Youtube "vilka konkurrerar om fisken i Östersjön?"Han påstår att gråsälen tar ca 100 000 ton fisk/år i Östersjön eller ca 50% av vad fiskare fångar och storskarven tar ca 40 000 ton fisk. Övriga fågelarter (tärnor, skrak, trutar) tar ca 60 000 ton. Han är inte ensam i studien utan har 12 andra forskare från Finland, Estland och Danmark med sig.  Jag har inte läst rapporten och vet inte hur forskarna kommit fram till de resultat de redovisar men jag har försök att på nätet hitta uppgifter om gråsäl och storskarv. På Skansens hemsida finns uppgift att en gråsäl "kan äta upp till 7 kg/dag". Ett rovdjur har olika lycka vid sitt jagande och jag antar att 5kg/dag är ett medeltal. Fisk, i alla fall strömming som är sälens huvudsakliga föda, är kaloririk och sälen själv ganska flegmatisk så detta födointag räcker säkert. Med 400 dagar/år blir det 2 ton per säl. Enligt Artdatabanken så finns det ca 20 000 vid den svenska kusten framför allt i Stockholm skärgård och vid Åland. Antalet är färre längre norr ut och i södra Sverige. Enligt min beräkning ger detta 40 000 ton som sälen äter. Om man räknar hela Östersjön så finns det ca 40 000 gråsälar och då skulle det alltså gå åt 80 000 ton. Detta tal är ju lika det angivna. Möjligen räknar forskarna med högre konsumtion av fisk hos sälen. Men hur stor är sälen påverkan på fisket. I Youtube islaget påstår professorn att påverkan är betydande. Enligt Havs- och vattenmyndigheten är Sveriges fiskekvoter 180 000 ton av matfisk. Jag antar att övriga länder runt Östersjön (Finland, de Baltiska staterna, Polen, Tyskland och Danmark) troligen har minst lika stora kvoter och då är vi uppe i 400 000 ton fisk som landas per år. Gråsälen skulle alltså ta ca 20-25% av den försäljningsbara fisken. Dessutom tar säkert gråsälen största delen av sin föda från strömming/skarpsillsbestånden som nu är mycket stora på grunda av torskens tillbakagång. Storskarven äter enligt uppgift på nätet 0,5 kg/dag alltså 1/10 del av vad gråsälen gör. Det tycks märkligt då gråsälen väger 100 gånger mer men fåglar förbrukar troligen mer energi. I Östersjön finns ca 100 000 storskarvar av rasen mellanskarv. Detta antal skarvar ger att dessa fåglar äter 50 ton fisk/dag = 20 000ton/år. Men mellanskarven är en flyttfågel och finns i Östersjön under ca ett halvt år vilket minskar konsumtionen till 10 000 ton. Under året föds ungar som behöver mat och är i havet ca 1/4 år och fördubblar populationen under den tiden vilket ger den totala mängden fisk till 15 000 ton. Dessutom anses mellanskarven leva på "skräpfisk, mört, gärs, löja men även abborre som professorn påtalade ett par gånger. Men om det är något som påverkar fiskbestånden i Östersjön är det övergödningen, varmare vatten, lägre salthalt och mindre syre. Jag tror att professorn har ett syfte med sin undersökning. I sitt Youtube inlägg säger han att en reduceringar av skarvarna med 75% inte gör fågeln sällsynt. För min egen del tror jag att gråsälen gör större skada på fisket genom att äta fiskar som hamnar i näten och att de förstör näten då de själva fastnar i näten och i sin förtvivlan försöker slita sig loss inan de drunknar. Min kritik av studien gäller alltså: forskarnas beräkning av gråsälens och mellanskarvens populationsstorlekar och/eller deras fiskkonsumtion och deras jämförelser med övrigt fiske. För övrigt ifrågasätter jag deras syfte. "För att ta reda på hur det förhåller sig" låter neutralt men då slutsatserna är överdrivna och att professorn tycker att mellanskarven kan reduceras med 75% tyder inte på objektivitet. Om fisket minskat, som vissa påstår men ingen visat, är nog det mer rimligt att studera och diskutera den mycket stora försämring av Östersjöns vatten som skett de senast 70 - 80 åren. Fiskeribiologer anser också att de kvoter som EU godkänner t ex för torsk är alldeles för generösa vilket också måste tas i beaktande då torsken är en rovfisk som har stor betydelse för fiskbestånden. Som något bevandrad i statistik vet jag att enklar orsak-verkan samband aldrig finns.  Läs och köp boken "Jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter". Finns på vår hemsida: www.jaktkritikerna.se. Bli medlem och gå med i Fb-gruppen Jaktkritikerna


söndag 12 november 2017

Jaktkritik

Jag hör på radio ganska märkliga saker ibland. Det pågår tydligen en kyrklig konferens om mänskliga rättigheter. Inget märkligt i detta. Det är viktiga frågor och det tillhör naturligtvis kyrkans och också kristenheten att diskutera. Men det kom också en person som intervjuades och somn tyckte att man borde diskutera om inte också robotar skulle ha mänskliga rättigheter. Robotar blev ju mer och mer lika människan. Robotar kan köra bil och spela de mest invecklade spel och interagera med personer.  
Men som en tekniker och som hade arbetat med AI i många är framhöll att robotar är maskiner och kan inte t ex inte känna lidande.
Jag tyckte att det var ett lysande svar. Jag har några gånger träffat på och hört personer som anser sig vara religiösa och kristna som inte har någon förståelse för problemet med att döda och jaga djur. De ser bibels ord om de själlösa djuren som sanning och att de därför inte tillhör de levande som gud bryr sig om. De ser till skillnad från personen som ansåg att robotar skulle kunna ha mänskliga rättigheter inte att djuren med ett lika dant nervsystem som vi, och som verkligen kan känna, smärta, ångest och räddsla ska ha något som kan likna rättigheter. Det finns ju djurskydd för husdjur och sällskapsdjur men inte det finns inte för de vilda djuren. Ett mycket märkligt förhållande. De vilda djuren är ju som alla andra djur så varför får de behandlas på ett helt annat sätt? Skadeskjutningar och hetsande med hundar tillåts men piskar du din hund blir du åtalad för djurplågeri.
Denna diskrepans måste försvinna! Värna de vilda djuren som alla andra djur.

Köp boken "Jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter". Finns på vår hemsida www. jaktkritikerna.se. Bli medlem och gå med i Fb-gruppen Jaktkritikerna.

fredag 3 november 2017

Jaktkritik

Nu har Jägareförbundet plockat ut sitt gamla skelett ur garderoben. Åter igen försöker de att få igenom bågskyttejakt i Sverige. Denna jakt har aldrig och kommer aldrig att etisk. Redan  i början av 1990-talet var denna jaktform på tal. Vi i Jaktkritikerna var naturligtvis negativa och i vårt remissvar till Naturvårdsverket framhöll vi den större risk för skadeskjutningar och att om jakt ska tillåtas så ska jakten vara effektiv och med så litet lidande för de vilda djuren som möjligt. Jag vågar säga
 att vår  remiss var verkningsfull då flera av våra skrivningar fanns med i Naturvårdsverkets avslag av propån från Jägareförbundet.
I samband med att denna fråga var uppe för diskussion träffade jag den dåvarande ordföranden i Bågskytteföreningen som sa till mig att "det är ingen konst att skjuta ett rådjur på 50 meters håll med ett gevär" underförstått att det är det med en pilbåge och det var just detta som pilbågsjägarna ville åt. Detta uttalande om något talar om att pilbågsjakt ger större skadeskjutningar än med gevär. Nu påstår Jägareförbundet att skadeskjutningen inte är större med pilbåge än med gevär enligt utländska undersökningar. När skadeskjutningarna med gevärsjakt ligger mellan 10 - 60 % så kan detta vara riktigt men denna höga och helt oacceptabla skadeskjutningsprocent ska ju naturligtvis inte vara ett rikttal eller överhuvudtaget vara tillåten. Om en jämförelse ska göras mellan pilbågsskytte och gevär ska den utföras på en tavla där samma förutsättningar finns. Förutsättningarna ska vara likvärdiga med skyttar med godkänd kompetens och göras med tavlor på olika avstånd från skytten. Jag tror på den förre ordföranden i Bågskytteförbundet. Det är svårare att träffa med en pilbåge än med ett gevär.
1990-1991 framträdde Leif GW Persson, Jan Guillou och Per Lorentzon i programmet "Grabbarna på Fagerhult i SVT (nu på SVT play) och lät en pilbågsjägare skjuta mot ett rött äpple som de ansåg lika stort som ett rådjurshjärta. Bågjägaren missade äpplet tre gångar men någon (oklart vem) sköt sönder äpplet i tusen bitar på det första skottet. Jag utgår fram att bågjägarna valde en rutinerad och duktig skytt och ingen tönt.
Bågskyttarna framhåller att de ska smyga sig fram till djuret och skjuta det på maximalt på 20 meters håll. Detta smygande är en viktig del i bågskyttet enligt de som gillar den löjliga och fullständigt onödiga bågjakten. Nu finns det sedan många år en uppmaning från Naturvårdsverket att båge rådjur och gäss inte ska skjutas på längre håll än just 20 m. Detta har naturligtvis inte införts i någon jaktförordning eller jaktlag så uppmaningen har inte följts. Så kommer inte heller bågjägarnas påstående att ihågkommas.
Det är ytterst oetiskt att leka indianer med levande varelser. Jakt är ett våldsuttryck och den jakt som förekommer ska självfallet vara seriös och vara till för att skaffa kött och ske med största allvar och hänsyn till det vilda. All annan jakt ska förbjudas.

Köp och läs boken "Jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter". Finns på vår hemsida: www. jaktkritikerna.se.
Gå med i Fb-gruppen Jaktkritikerna