fredag 25 december 2015

Förra söndagen den 20/12 hörde jag på Filosofiska rummet i P1. Progra,rubriken var ”Att äta djur”. De som var inbjudna var en djurrättsaktivist, en sociolog inriktad på djurrättsfrågor och en bonde som födde upp ekilogiska grisar. Dessutom intervjuades en djurrättsfilosof från Australien dr Brandel.Mycket av diskussionen handlade om det är rätt att döda djur.Djurrättsaktivisterna ansåg inte det men som bonden påpekade att då, vegetarianer accepterar ägg- och mjölkprodukter, så måste tjurkalvar och tuppar dödas eftersom de inte tillför något utan bara blir en kostnad. Detta är inte sant eftersom köttet av dessa inte kastas utan blir hund- och kattfoder (tuppar) eller tjurkalvarna  säljs byrt som kalvkött. Jag som är vetegarian kan dock hålla med om att jag stöjer indirekt köttkonsumsionen med att äta mjölk- och äggprodukter. Detta är inte nödvändigt då det finns t ex havremjölk och grädde. Förmodligen finns det vetetariska ostar även om jag aödrig sökt efter dessa. Min äggkonsumsion är ytterst begränsad pch jag skulle lätt kunna avstå dråm de pajar med ägg som jag inbland stoppar i mig. Jag kan alltså inte se att det finns mågot som helst skäl till att föda upp djur för att äta upp dem. Ett argument som jag brukar framhålla varför jag är vetegarian är att djurhållningen är starkt klimatpåverkande. Kor utsöndrar stora mängder metangas som är en stark bidragande orsak till jordens uppvärmning och i hög grad ökar koldioxidens klimateffekter. För uppfödning av grisar används produkter som människan skulle kunna äta direkt som korn, majs och potatis. Eftersom endast en tiondel av energin i vegetarierna tas upp i djurkroppen och blidar musklar som kan ätas blir det stora förluster vid omvandligen. I programmet diskuterade också några mer filosofiska frågar som om det kortare liv som djuren som slaktas är ett större lidande än den njutning som människor upplever vid ätandet av kött. En i min mening ointressant och irrelebant fråga eftersom den aldrig kan få ett svar som accepetras av alla. Dessutom om ett kort liv är båttre än inget alls. Filosofen menade att det inte går att jämföra icke existens med liv. Men jag tycker att ett liv är bättre än inget. Tänk om jag inte blivit till. Tänk om jag dött i tidig ålder. Sist i programmet togs frågan upp om inte djurhållningen kunde liknas med de argumnet som man använde för slveriet under 1600 och 1700-talet. Frågon blev inte klart belyst men jag tycket arr man kunde hänvisa till Peller SAtrindlunds bok ”Jordens herrar” som på ett mycket pedagogiskt sätt går igenom alla argument för slaveriet också framhålls då det gäller vår djurhållning. Läs boken!Men några inslag i programmet anser jag stötande. Bonden påstod att Peter Singer ansåg att barn och handikappade är mindra värda än många djur. Men när jag läst Singer som tar han och diskuterar argumnetet som många dramför att att moraliskt kunna döda djur att djuren är mindre intellegenta och har minsde förmågar att tänka sramåt. Men eftersom många människor som barn och vissa förståndshandikappade har mindre förmågar än många djur så håller inte detta argument. Alltå trärv om än vad bonden framhöll. Att bonden också drog upp att dödandet av sjuka djur och var ett problem likvärdigt som att döda ett friskt och ungt djur var endast beklagligt. Lidande som är obotligt kan aldrig accepteras. Detta anser jag även borde tillfalla en mänsklig rättighet. Varför måste svenskar åka till Schweiz för att slippa ett lidande i livets slutskede?Att äta djur är problematiskt och jakten som aldrig berördes och som ofta framhålls av jägarna som det mest ekologiska där djuren fått leva under de mest ideela förhållanden har sina 100 000- tals skadskjutning och 350 000 fullständigt onödiga dödande den s k viltvården att förkalra.Läs vår hemsida: www.jaktkritik.se och gå med i Fb-gruppen Jaktkritikerna. Köp gärna boken ”Jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter”. Finns på vår hemsida.


söndag 20 december 2015

Jaktkritik

För några dagar sedan såga jag ett inslag på Rapport om den misshandel som travhästarna på våra travbanor utsätts för. Fler än 1000 kuskar bönfalls för att de piskat sina hästar alltför hårt. Man kan ju tänka sig att några travkuskar oftare misshandlar sina hästar än andra men med de tydligen låga bötesbeloppen som utdelas fortsätter kuskarna detta djurplågeri. Varför gör man inget åt denna utbredda misshandel och djurplågeri? Ett sätt borde vara att förbjuda piskor och ett annat att förbjuda travtävlingar överhuvud taget. Men det är väl för stora pengar för att det ska vara möjligt. Ett annat sätt som jag hört lanseras är att göra virtuella travlopp där det endast är slumpen som abgör vilken "häst" som vinner. Man skulle nog kunna göra det mer sofistikerat med att sätta olika rekordtider och antal vunna lopp på de olika hästarna för att få större likheter med de verkliga förhållandena.
Men jag underar också varför olika djurslag ska behandlas så olika. I travsammanhang så finns det ju uppenbarligen reglera för kuskarna och överträdelser beivras även om gränsen är för tänjbar. Men hård piskning bedöms som djurplågeri till skillnad från skadskjutning som borde vara minst lika stort djurplågeri som denna piskning.
All djur är lika känsliga och skarpskjutning är oftast mer smärtsamt som piskning. När kommer det till allmänhetens kännedom att jakt är vårt största djurskyddsproblem?

Läs vår hemsida: www.jaktkritik.se och gå med i Fb-gruppen Jaktkritikerna. Köp gärna boken ”Jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter”. Finns på vår hemsida.

onsdag 16 december 2015

Jaktkritik

Jag är ju pensionär och ett sätt att fördriva tiden är att läsa. Jag söker inte böcker som handlar om jakt eller kritik av jakt utan jag läser mycket brett, romaner, biografier, fackböcker mm.
Nu senast har jag läst ett antal klassiska novellsamlingar.
Katherine Mansfield (1888 - 1923)  var född på Nya Zeeland men gick i skola i England och återvände dit och bodde där hela sitt vuxna liv.
Hon är en skicklig författade som skildrar och skapar stämningar. De nära 100 åriga novellerna skildra naturligtvis en annan tiden vi människor är ju lika.
Det finns inga noveller som ens antyder jakt men däremot en novell som grep mig mycket. Den heter "Kanariefågeln" och berättar om en kvinna som köper en kanariefågel. Fågeln kommer att betyda mycket för kvinnan och hon sköter den exemplariskt och gläds då hon ser fågeln bada och då hon hör dess sång och hur om tycks uppmuntras av de ljud som fågeln ger ifrån sig.
När fågeln dör grips hon av en stor sorg och saknad.
Jag tror att de flesta som ägt ett sällskapsdjur känner somna saknad och jag vet att hund- och kattägare gråter då de inser att hunden/katten är så sjuk att den måste avlivas.
Det är därför helt främmande för mig har jägare som ju ofta är hundägare så likgiltigt kan gå ut i skogen och döda levande varelser. Många gångar skadar de djuren innan djuret får det dödande skottet i sig. Jag tror att jakt och dödande avtrubbar de människor som bedriver denna verksamhet. Man ser inte djuren som levande individer utan bara som ting.
Det finns ju människor som begår grymma handlingar mot sin artfränder men jag tror att de flesta anser de indoktrinerade eller "sjuka" i  en vid bemärkelse. Men jakt är ju enbart ett nöje och en hobby så varför bedriva en sådan våldshandling?

Läs vår hemsida: www.jaktkritik.se och gå med i Fb-gruppen Jaktkritikerna. Köp gärna boken ”Jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter”. Finns på vår hemsida.

tisdag 8 december 2015

Jaktkritik

Jag hörde för några dagar sedan att samerna vill jaga i Sareks, Stora sjöfallets och Muddus nationalparker. Samarna har tydligen ett avtal med staten om att få jaga i renbetetsområderna men avstått detta av någon anledning som inte framgick i inslaget. När detta avtal ingicks framgick inte heller. Jag kan tänka mig att det var länge sedan då jakt var en nödvändighet för samerna att klara sin försörjning, Det är inte för inte att det hetat "fattiglagg". Det var ett tufft liv som många samer hade förr i tiden för att kunna leva på din renskötsel. Då var det nödvändigt att komplettera sina inkomster t ex med jordbruk som många skogssamer hade.
I dag är det annorlunda och alla näringar ska klara sig på egen hand. Ett exempel på detta är ju t ex mjölkbönder vars antal snabbt minskar. Jakt för samerna måste anses som för alla andra vara en hobby och ett nöje. Där för bör inte samerna tillåtas jaga i nationalparkerna.
Jag har några gånger skrivit om mina upplevelser i Sarek och de oförglömliga mötena med de ståtliga äglar som kan stå helt orädda 10 m i från en och glo. Tänk om hela Sverige skulle ha en sådan älgstam orädd och fullvuxen!
De naturupplevelser som man kan ha i våra nationalparker får inte förstöras. Låt de sista orörda områdena vara kvar där alla djur får leva sina liv utan skräck och förstörelse.
Samerna borde lägga sin energi på att få bort den fria fjälljakten som ju verkligen inskränker deras rätt att jaga i sina renbetesområden och inte komma och klampa in i nationalparkerna.

Läs vår hemsida: www.jaktkritik.se och gå med i Fb-gruppen Jaktkritikerna. Köp gärna boken ”Jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter”. Finns på vår hemsida.

söndag 29 november 2015

Jag såg för någon dag sedan att Leif GW Persson "rasade" över att EU föreslog psykets av alla jägare.
GW kan vara lugn. Ingen regering skulle lägga en krona (eller euro) på något sådant.För det första så är ju kritikerna för att betraktas som psykiskt sjuk mycket stora. Se min förra blobb om pojken som slog ihjäl katter. För det andra så finns det redan idag en skyldighet att bedöma personers lämplighet att inneha skjutvapen näs psykiska besvär upptäcks. Det är de läkare som få hand om dessa fall som ska göra denna bedömning men tyvärr är en del läkare fega och vågar inte ta dessa beslut.
Nu finns det naturligtvis en hel del jägare som borde bedömas störde i så hög grad att de inte skulle få jaga. Men psykiskt sjoks kan de kanske inte bedömas. Jag tänker på de somär fanatiska rovdjurshatare och som bedriver illegal jakt på vargar, lodjur, björnar och järvar. Dessutom de jägare som skjuter 100-tals djur som ärver, grävlingar, kråkor m fl. Dett hat eller tro på att de gör en insats är naturligtvis befängt. De är fundamentalister som IS-krigare eller Tea Party medelmmar som skjuter människor på abortkliniker i USA. Deras våld är av samma ursprung även om våldet mot djur accepteras men inte mot människor.
Bortsett från dessa fanatiker så finns det också många jägare som är olämpliga. Det är de som skjuter hellre än att ta hänsyn till djurens bästa. Är man inte 100 procent säker på att man dödar djuret med ett skott ska man självfallet avstå från att avlossa skottet. Nu skadskjuts 100 000-tals djur varje år. Det måste betyda att väldigt många jägare borde tänka om och fråga sig om de ska gå ut i skogen med en bössa i hand. Nöjet att döda får inte överskugga omsorgen för djurens att inte lida och plågas.Jakt är ingen nödvändighet och heller ingen mänsklig rättighet.
I det här sammanhanget har jag tänkt på den då och då debatterade frågan om koscher och halal slakt. Koscherslakt är förbjuden sedan 1937 och som många ser som en eftergift till nazitysklans. Jag vet inte skälet till att koscherslakt förbjöds då men idag hävdas den av djuriska skäl. I Sverige måste djuret vara medvetslös innan de avlivas vilket inte är fallet vid koscherslakt men vid halalslakt. Men varför tillåts jakt?Varför görs skillnad på vilda djur och husdjur?
Jag tycker detta är synnerligen märkligt.

Läs vår hemsida: www.jaktkritik.se och gå med i Fb-gruppen Jaktkritikerna. Köp gärna boken ”Jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter”. Finns på vår hemsida.

fredag 27 november 2015

Jaktkritik

Jag har många gånger undrat varför sällskapsdjur och husdjur behandlas annorlunda än de vilda djuren. Sällskapsdjur och husdjur är ägda av någon medan de vilda djuren tillhör alla medborgare, men är detta det som gör vår fättstillämpning så olika?
Jag läste i tidningen om en yngling (ung vuxen som man nu tydligen ska säga) som dödat ett okänt antal katter. Han hade slängt dem i väggen eller dränkt dem. I atyikel stod det också att han ansågs inte vara allvarligt psykiskt sjuk. Nu krävs det ju enorma krav för att man ska anses psykiskt sjuk i svenska domstolar så denna diagnos säger ju inte så mycket.
Alltnog, hur snabbt djuren dog, alltså om de pinades eller inte är inte väsentligt i denna rättegång utan endast att ynglingen tagit livet av katterna. Detta är alltså brottet. Troligen var katterna ägda och han hade ju då stulit dom men detta är inte brottet utan att han dödat dem.
Jämför man de drygt en miljon djur som dödas genom jakt i Sverige varje år och där 100 000-talas djur skadas och plågas i timmar så anses detta helt OK.Varför? För att jakt är en tradition!
Jag är övertygad om att de allra flesta reagerar med avsky då de läser om kattmördaren men få bryr sig om de vilda djuren. Jag tycker att det är mycket märkligt. Många har naturligtvis ett förhållande till katter, många hatet dom (Yngligne?) men många älskar katter. De vilda djuren känner vi inte och det är kanske det som gör människor attityder till dem som svala eller obefintliga. Det är tragiskt men kanske omöjligt att ändra på.

Läs vår hemsida: www.jaktkritik.se och gå med i Fb-gruppen Jaktkritikerna. Köp gärna boken ”Jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter”. Finns på vår hemsida.

söndag 22 november 2015

Jaktkritik

EU vill förbjuda halvautomatiska skjutvapen. Svenska Jägareförbundet profeterar naturligtvis.
Enligt tidningsuppgifter lär det finnas 100 000-tals dylika vapen hos de svenska jägarna. Som jag förstår rör det sig om kulvapen som kan laddas med sex patroner och till skillnad från automatiska vapen så måste skytten trycka på hanen varje gång som ett skott avlossas. På de gamla mausergevären måste ju också en mantelrörelse göras för att ett nytt skott skulle kunna avlossas vilket naturligtvis fördröjde möjligheten till ett nytt skott.
Men varför måste jägare kunna avlossa upp till sex skott i en tämligen tät följd? Jag anser att de jägare som anser detta vara nödvändigt borde ta sig en rejäl funderade om de är lämpade att jaga. Kan man inte döda ett djur på ett eller två skott så är man helt olämplig och borde avstå från jakt. Jag vet att en mycket stor del av de vargar som dödades i vintras sköts med 3 , 4 , 5 eller sex skott. Jag kallar detta djurplågeri. Speciellt eftersom den här vargjakten är fullständigt onödig. Jägarna äger inte de vilda djuren och ska inte heller bestämma hur en svenska faunan ska vara sammansatt. Skyddsjakt på enstaka individer som orsakar allvarliga skador måste anses vara en tillräcklig åtgärd för att skydda tamboskap som ännu inte har fått upp de elstängsel som skyddar djuren.

Läs vår hemsida: www.jaktkritik.se och gå med i Fb-gruppen Jaktkritikerna. Köp gärna boken ”Jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter”. Finns på vår hemsida.

torsdag 12 november 2015

Jaktkritik

Jag vet att det oerhört svårt att beräkna olika aktivitets miljöpäverkan. Transporter står för en stor del av Sveriges koldioxidutsläpp. Självfallet bedrar transporterna till slakterierna till dem. Men också de 100 000-tals jägare som åker till sina jaktpass. Det skjuts ju drygt 1 miljon djur varje år u Sverige. Dessutom använder man traktorer för att föra ut t ex älgkropparna till de anläggningar som finns för styckning. För den övriga jakten är också blyspridningen i naturen att ta hänsyn till. Dessutom leder denna blyspridning till sekundärförgiftningar som drabbar framför allt rovdjur som äter dessa blybemängda kroppar eller lättare ha möjlighet att fånga de skadade djuren.
Om man ska äta djur (som jag tycker man inte ska) så ska man välja KRAV- märkta djur från hemslakterier. Det är nog det mest miljövänliga köttet.
Läs vår hemsida: www.jaktkritik.se och gå med i Fb-gruppen Jaktkritikerna. Köp gärna boken ”Jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter”. Finns på vår hemsida.


tisdag 10 november 2015

Jaktkritik

Jag ät tacksam för påpekandet som den anonyme kommentatorn gjorde att jag identiskt nog skrev att det fanns 5000  kor i Sverige. Min angiva siffra hänför sig till antalet mjölkbönder. Antalet kor är enligt den senaste statistiken från Jordbruksvarket 338 000 mjölkkor. Antalet mjölkbönder minskar i snabb takt men de som överlever skaffar sig fler kor och antalet kor minskar därför inte lika snabbt det är väl också de små jordbruken som lägger av först.
Men med detta sagt så blir ju inte jakten mer miljövänlig än den konventionella kohållningen. Dessutom anser jag att de stora antal skarpskjutningar som ingår i jakten mycket väl kan likställas med den stress som djuren utsätts för vid transporter och i slakthuset.
Dessutom finns det ekologiskt uppfödda kor som slaktas i hemslakterier. Visserligen dyrare men vad kostar inte viltkött?

Läs vår hemsida: www.jaktkritik.se och gå med i Fb-gruppen Jaktkritikerna. Köp gärna boken ”Jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter”. Finns på vår hemsida.

söndag 8 november 2015

Jaktkritik

Jag har tidigare skrivit många gångar om köttätande (t  ex den 21/12 2013 men sök för fler bloggar i ämnet genom sökningsfunktionen). Idag skriver DN (8/11-2015)  om köttätande och dess påverkan på klimatet. För mig är det inget nytt som presenteras.
Men jag tänker på att jägare och senast också Åsa Romson tror och även anser att det vilda djuren är mer ekologiska än de som produceras i det svenska jordbruket. Men det är kan inte vara sant. Hjortdjur som älgar, rådjur är idisslarare och producerar metangas som korna. Vi har ca 300 000 älgar och kanske 500 000 rådjur i landet plus de dovhjortar och kronhjortar. Det påstås att det finns 5000 mjölkkor i Sverige och kanske lika många köttdjur. Det är klart att våra hjortdjur producerar betydligt mer metangas än våra kor. Att äta älgkött i stället är alltså ingen fördel miljömässigt. Jägare hävdar också att de vilddjuren slipper stress vid transporter och vid slakterierna. Men de nämner inte och vill inte kännas vid att djuren också stressas vid jakten genom hunder och drav som föser djuren fram till skyttarna. Dessutom så såras många då skotten inte är dödande och det lidandet kan bara i timmar innan hund har tillkallats och djuret påträffats. Skulle slaktarna sära och på annat sätt sakd djuren innan slakt skulle slakteris
t stängas omedelbart. Jakt är trots allt en hobby ett nöje och skulle behöver alltså inte utföras, och ändå tillåts detta djurplågeri.
Jag vill naturligtvis inte att hjortdjuren ska utrotas utan att rovdjuren, varg, björn och lodjur ska sköta balansen i naturen. På detta sätt skulle vi få en mycket mer biologisk balans med friskare och mer funktionsdugliga djur. Vandra i Sarek och se älgarna där! Ytterligare vinster med att minska hjortstammarna än att tallplantorna inte äts upp är att andra trädslag som rönn (bär för fåglar) och asp (för hålhäckare) skulle bli tillgängligare för bl a fåglar.

Läs vår hemsida: www.jaktkritik.se och gå med i Fb-gruppen Jaktkritikerna. Köp gärna boken ”Jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter”. Finns på vår hemsida.

torsdag 29 oktober 2015

Jaktkritik

Jag håller helt med den anomyme kommentatorn som fördömde det nya nöjet som jägarna har kommit på; att släppa ett antal hundar som får jaga vargar och björnar. Det kallas tydligen "pack" vilket betyder samling eller hop.
Jag tycker detta liknar den avskyvärda rävjakten i England som ju glädjande nog har blivit förbjuden men nu då de konservativa har kommit till makten tydligen försöker få tillbaka. Hoppas de inte lyckas.
Men här i Sverige kan tydligen detta få ske. Visserligen kan hundarna inte bita ihjäl vargar eller björnar men kanske bita och skada dessa djur innan jägaren kommer till skott.
I Jaktlagen står det att "Jakt inte för innebär onödigt lidande" (jag har alltid hävdat att jakt är ett onödigt lidande) men här är det ju uppenbart att de jagade djuren såras innan de kan dödas vilket näste innebära "onödigt lidande". Dessutom måste ju många hundar också kunna bli skadade men många jägare har förlorat känslan och empatin för djur om de någonsin har haft det. Det är helt oförklarligt att Naturvårdsverket tydligen har godkänt dylik jakt men som jag skrivit förut är de flesta (alla?) som sitter och adminitrerar  jaktfrågor jägare själva och som jag tycker en jävsituation.
Det borde finnas en möjlighet att överklaga dylika beslut för att få dem prövade hos någon juridisk instans. Men är det möjligt? och i så fall var?

Läs vår hemsida: www.jaktkritik.se och gå med i Fb-gruppen Jaktkritikerna. Köp gärna boken ”Jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter”. Finns på vår hemsida.

tisdag 27 oktober 2015

Jaktkritik

Jag brukar inte kritisera andra länders jaktpolitik då jag anser att jag inte kan påverka andra länders lagstiftning.
I dag läser jag att EU lämnar bidrag till tjurfäktning i Spanien, Potugal och Frankrike. Nu är ju inte tjurfäktning någon jakt men avskyvärt en då. Det framgår inte i tidningen på vilket sätt och till vad som bidragen går. Men eftersom vi är med i EU borde alla svenskar delta i Djurens Rätts protester mot detta. Jag hat alltid trott att tjurfäktning var förbjuden i både Portugal och Frankrike men så är tydligen inte fallet.
Äntligen har det kommit upp protester mot de tredagas kurser för att få jägarexamen.Det är naturligtvis omöjligt att skaffa sig de kunskaper och framför allt skjutskickligheten på dessa få dagar. I vinterns vargjakt där endast specialutbildade jägare få detta skadsköts 34% ( 15 av 44 varar) (Se SVA:s hemsida). Hur många fler skadskjutningar  åstadkommer inte dessa snabbutbildade jägare?


Läs vår hemsida: www.jaktkritikerna.se och köp gärna boken "Jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter". Finns på vår hemsida.

lördag 17 oktober 2015

Jaktkritik

I DN står det mycket om jakt . DN är ju en utpräglad borgerlig tidning och de söker tydligen nu att komma in i de högerläger som tydligen lockar alla de andra borgerliga partierna. På annat sätt kan jag inte se de reportage om jakt som nu ofta presenteras. Jakt är för mig ett nöje för de besuttna, som äger mark eller har råd att arrendera eller delta i de jakter som säljs ofta på gods ägda av adelssläkter som ärft dem eller har dem som fideikommiss.
Alltnog i dagen DN skrivs om fasanjakt. Jakten berörs knappast utan reportaget handlar om de som föder upp jakthundar och deras funktion. Fasan- och andakt på gods är en av många helt onödiga jakten som bara ökar de skadeskjutningar som alla vilda djur utsätt för i jakten. På 1980-talet var jag ordförande i Upplands ornitologiska förening och engagerade mig i att frakta bort de duvhökar som fångades på godset Frötuna utanför Uppsala och som ägdes av Oscar Bernatotte. Vissa duvhökar sköts också olagligt men trots påpekande till Naturvårdsverket fick godset alltid ny tillstånd till fångst av duvhökar. Ytterligare ett bevis för den flathet eller troligare jäv som Naturvårdsverket visar mot jägarintressen. Godset födde upp 4 000 fasaner varje år och de flög i flockar framför jägarna som bara behövde lyfta bössan och trycka av. Alltid föll väl någon fasan ,er men förmodligen blev fler skadskjutna.
I en liten notis talas det om att väntan på vapenlicenser tar lång tid. Det verkar som om många längtar efter att få börja döda djur och anser att varje dag som försvinner också drabbar jägarens oavvisliga rätt att få döda ett djur. Förra året sökte  ca 12 000 om vapenlicens. Glädjand nog visar statistik på att det är färre som löser jaktlicens och den senaste 10-årsperioden så har jaktkortslösare minskat med 20 000. (se Jaktdebatt nr 4 2014).

Läs vår hemsida: www.jaktkritik.se och gå med i Fb-gruppen Jaktkritikerna. Köp gärna boken ”Jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter”. Finns på vår hemsida.

fredag 16 oktober 2015

Jaktkritik

Handlar det om skog så måste tydligen alltid jakten tas upp. Men aldrig i något negativt avseende. Senast tas jakten upp i DN:S bilaga "Vår svenska skog & mark" utgivet at "European media  partner" vad de nu är för några.
Alltnog får Leif GW Persson uttala sig Vem annars? Jan Guillou?
Problemet med GW:s inställning är att jakt ska vara svårt. Älg ar för lätta att skjuta. "De är stora, står still och glor när du skitar på dem".  Han framhåller dock att jägaran måste vara en bra skytt "så att djuret inte lider i onödan". Leog GW framhåller också "Var noga när du skjuter och se till att ha skottfång så att du aldrig riskerar att kulan hamnar på fel ställe. Och i värsta fall dödar eller skadar någon av dina jaktkamrater. En sådan händelse räcker för att radera ett helt jägarliv för dig".
Trots att det sällan händer, turligt nog, har han inget mer att säga om de 100 000-tals skarpskjutningar som händer i de svenska skogarna varje år!
GW tror dock inte att jakten har någon reglerande betydelse och att viltstammarna är självreglerande. Jag är övertygad om att detta gäller de allra flesta djurarter men då vi inte får ha tillräckligt med rovdjur i Sverige så måste älgar och vildsvin reglaras med jakt. Men varför inte låta vargarna få öka så mycket att de kan reglera även dessa arter? Det vore det mest förnuftiga.

Läs vår hemsida: www.jaktkritik.se och gå med i Fb-gruppen Jaktkritikerna. Köp gärna boken ”Jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter”. Finns på vår hemsida.
 

tisdag 13 oktober 2015

Jaktkritik

Det är älgjaktstider nu. Jagf hörde en jägare anmoda bär- och svampplockare att ta på sig reflexvästar.  det har ju hänt att bärplockare och skidåkare blivit ihjälskjutna under det senaste åren. Själv har jag blivit bortmotad från ett jaktområde då jag skulle plocka lingon i Norrbotten. Vi blev helt enkelt tillsagda att lämna området precis som om att allemansrätten inte gällde då jägarna jagade. Utanför Uppsala fick vi rådet att "gå på engen risk" när vi skulle plocka svamp i en skog där älgjägare fanns. Ytterst otrevligt att det var vi som skulle akta oss och att jägarna från sa sig ansvaret.
Jag har tidigare föreslagit att jakt inte ska få ske under lördagar och söndagar då de flesta människor oftast kan komma ut i skogen och är deras enda chans eftersom de flesta jobbar på vardagar. Varför kan inte alla jägare ta semester för att utföra sitt nöje och fritidssysselsättning? Som jag har uppfattat det är det många som gör det just då älgar får börja jagas. Allemansrätten måste få gälla även under jaktsäsongen och en uppdelning till jägarnas favör (5 mot 2 dagar) borde illa fall få gälla.

Läs vår hemsida: www.jaktkritik.se och gå med i Fb-gruppen Jaktkritikerna. Köp gärna boken ”Jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter”. Finns på vår hemsida.

torsdag 8 oktober 2015

Jaktkritik

I förrgår såg jag ett årogram på SVT 2 "korrespondenterna" som handlade om jakt i Sydafrika, Grönland och USA.
Det som visades var knappast den "vanliga jakten" som bedrivs i dessa länder utom den på Grönland. Men ändå måste jag kommentera inslaget.
I Sydafrika intervjuades en ägare av en farm som sålde jakt på i fångenskap uppfödda lejon. I programmet uppgavs att svgiftrm för stt skjuts ett lejon låg mellan 150 000 - 200 000 kr men då fick man också med sig ett huvud av lejonet som man kunde sätta upp på väggen hemma i vardagsrummet. Detta är ju sjukt i ordets rätta betydelse för att inte säga rent patologiskt men jägare är enligt min mening skadade i själen utan känslor för det lidande som djuren utsätts för i jakten. Alltnog försvaret för jakten var enligt ägaren att detta var ett sätt att behålla djuren i området. Som jag ser det var det en underförstådd rasism från boerättlingen. Skulle de svart få hand om marken skulle inga djur finns kvar. Vem vet skulle andra äga marken skulle kanske en mer lönande och mer arbetskrävande varsamhet kunna skapas genom safariturism. Enligt inslaget fanns ju t ex noshörningar i området. Roligt var också att höra alla jägaren påståenden att vi som kritiserar jakten "inte förstår något  eller kan något om jakt". Jägarna har ju rätt i att jag i alla fall inte förstår varför det är ett nöje att döda djur.
På Grönland kan man kanske inte importera alla livsmedel och det finns ju ingen möjlighet att odla något. Därför är det väl nödvändigt att jaga för många inuiter. Men det jag vänder mig emot var att "Nu hade vi tur att sälen inte sjönk". Det gör tydligen de flesta sälar som skjuts. Det framgår inte i programmet om det är varannan eller var tredje eller färre som kan bärgas. Hur som helst är det skandalöst att inte kunna ta tillvara alla djur som dödas. Harpungevär eller jakt då sälarna liggar på isflak borde vara det enda tillåtna.
Inslaget från USA med mannen som varit vegan blivit jägare tillhör det mest udda. Personens bevekelsegrund var smått bisarr. Andra grannar dödade insekter men också hjortar för att freda sina odlingar. Dessutom hade han enligt programmet blivit lidande av vitaminbrist bland annan B12. Därför måste han börja äta kött. Jag känner två veganer som utan vidare klar sig bra. Skulle vitaminbrist uppstå vinns ju syntetiska vitaminpiller att köpa.

Läs vår hemsida: www.jaktkritik.se och gå med i Fb-gruppen Jaktkritikerna. Köp gärna boken ”Jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter”. Finns på vår hemsida.
 

tisdag 6 oktober 2015

Jaktkritik

Idag kom Naturvårdsverket med sin "utredning" om hur många vargar som det behöver finns i Sverige för att en "gynnsam bevarandestatus" ska kunna upprätthållas. De två av mig okända forskare, en amerikans och en svensk, har enligt Naturvårdsverket kommit fram till att det räcker med 300 vargar om det kommer en besläktad varg in i den svenska stammen vart femte år.
Som genetiker är jag ytterst tveksam till det angivna antalet. För det första så kommer det aldrig en obesläktad  varg mer till den svenska stammen vart femte år. För det andra är det ovetenskapligt att ange ett antal då det viktiga är att veta hur många par som avlar en ny generation; det så kallade "den effektiva populationsstorleken". Enligt alla genetiska lagar behövs minst 50 par och då anses det nödvändigt att flödet är obegränsat mellan olika populationer.
Den nu föreslagna antalet är alltså otillräckligt men jag vill påstå att de tjänstemän som finns på Naturvårdsverket är jävlig då många (alla?) är jägare och har sina sympatier för Jägareförbundets inställning. Så få vargar i Sverige som möjligt.
Jag är naturligtvis medveten om de stora meningsskiljaktigheter som finns i vargfrågan men får kan skyddas med elstängsel och jakt är inte någon mänsklig rättighet så vargdödade hundar kan helt kan uteslutas.
Jag har alltid framhävt att ingen äger de vilda djuren och jägarna ska inte bestämma hur den svenska faunan ska vara sammansatt.

Läs vår hemsida: www.jaktkritik.se och gå med i Fb-gruppen Jaktkritikerna. Köp gärna boken ”Jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter”. Finns på vår hemsida.

torsdag 1 oktober 2015

Jaktkritik

Det äe utmärkt att dödsskjutningen av vargtiken i Sörmland utreda av polis och åklagare. Redan då jag läste om skjutningen undrade jag om jägaren talade sanning. Den nya skrivningen i § 28 är ju alldeles för luddig och jägaren kan ju påstå vad som helst. Som t ex nu att hans hund var angripen och att han skrek och sköt ett "varningsskott". Jägaren kan ju påstå vad som helst för att motivera sitt skott.
Möjligheten finns ju att jägaren hade jakträtt i området och att han hade tillåtelse att jaga en älg på området. Han måste ju ha ett kulvapen för annars är det ett jaktbrott i sig att skjuta en varg med hagelvapen. Det ska bli intressant att se vad förundersökningen kommer fram till.
En detalj som jag kom att tänka på i detta sammanhang. För ganska många år sedan sköts en björn i Norrbotten av två rävjägare. Björnen måste eftersökas och efter lång tid hittades den och kunds avlivas. Då eftersökte inte tillgått på rätt sätt kopplades åklagare in men han ansåg att ingen brott begicks. Då jag ville ha en överprövning av ärendet just för att jägarna använt förbjudet vapen (hagelbössa för rävjakt) och inte ett kulvapen avslogs detta. Något förklaring fick jag inte trots att personer blivet fällda för jaktbrott då de skjutit älg med hagelvapen. Men åklagaren var väl jägare själv och då jag inte är jurist så visste jag inte hur man skulle gå vidare. Alltför många jaktbrott lags ner då "brott inte kan styrkas". Jakt på fredade djurarter finns t ex. Jag har hört talas om tre sådan fall men åklagaren ansåg att jägaren inte kunde förstå att han sköt på fel art.
Vårt rättsväsende är inte som det ska vara tyvärr.

Läs vår hemsida: www.jaktkritik.se och gå med i Fb-gruppen Jaktkritikerna. Köp gärna boken ”Jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter”. Finns på vår hemsida.




söndag 27 september 2015

Jaktkritik

I veckan som gick redovisades de viltolyckor som inträffat under 2014. De var så många som 47 167 men då inräknas endast rådjur och älg. Av dessa anses 75% vara påkörda rådjur. Dessutom kan naturligtvis smärre påkörning av dessa djur kanske bli oanmälda beroende på en mängd olika orsaker, lättja, rattonykterhet, oförstånd, likgiltighet mm.
Den är tragiskt för både djur och människor som skadas med dessa olyckor. Djuren blir förhoppningsvis uppspårade och avlivade om de inte anses kunna klara sig med den skada som de åsamkats. För de flesta människor klarar sig troligen utan men men en del kan säkert bli handikappade. I artikeln sägs också att få bilister omkommer, färre än 10. Ju säkrare bilarna blir desto mindre är ju sannolikheten att passagerarna eller förarna ska komma till skada. Men kostnaderna är stora och beräknas till mellan 3-4 miljarder per år. Jag antar att i summan inräkas bilreparationet, sjukhusvård,  sjukdagar, polisinsatser mm.
För att minska viltolyckorna måste bilisterna inse att viötoöyckor är vanliga och anpassa hastigheten speciellt vid skymning och gryning men också på hösten då jakt pågår vilket gör älgar och rådjur mer skrämda och benägna att fly. Trafikverket försöker också bygga bort problemet med mer uppsättning av viltstängsel men kompletterar dessa med broar över vägarna för viltet. Jag vet att dår dessa broar förekommer utnyttjas dessa av alla slag av vilda djur. Med en så stor kostnad för samhället för viltolyckorna är det nödvändigt att skynda på dessa åtgärder. Också för djurens skull!
De viltolyckor som räknas är naturligtvis en droppe i havet av alla de andra djur som omkommer och skadas av trafiken. Alla har sett grävlingar, rävar, ekorrar, igelkottar och många anar djur framför allt fåglar som kan räknas dö i miljoner. Här kan förhoppningsvis viltstängslerna göra en förändring då även rävar, grävlingar förhoppningsvis väljer broar som går över vägarna men också fåglarna kanske flyger över stängslet och på så sätt får större höjd då de passerar en väg.

Läs vår hemsida: www.jaktkritik.se och gå med i Fb-gruppen Jaktkritikerna. Köp gärna boken ”Jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter”. Finns på vår hemsida.




torsdag 24 september 2015

Jaktkritik

I sin fjärde artikel om jakt intervjuvar Thomas Lerner (DN) en kvinna Natasha  Illum Berg som lever som guide och organiserar jakter i Afrika.
Hon försöker på flera sätt försvara jakt. För det första menar hon att jakt endast kan försvaras för att skaffa kött. Hon ställer som alla andra jägare det "ekologiska" köttet från vilda djur mot det som produceras av bland annat svenska bönder. Använder vi mjölkprodukter så måste naturligtvis kossorna dödas såsmåingom och då är det ju rimligt att ta vara på köttet. Om korna har haft det dåligt till sin död får andra uttala sig om. Men det finns kor som är kravmärkta. Likaså grisar och döden för dessa djur är på alla sätt snabbare och desssa djur råkar inte ut för de 100 000-tals skarpskjutningar som jakten innebär. Skulle en gris eller ko inte dö omedelbart i slakteriet som blir det tidningsrubriker men jakten går alltid fri. Varför?
Det andra skälet är att de jaktturer hon organiserar gör att det gynnar det afrikanska djurlivet eftersom det genererar stora pengar som isin tur gör att människor kan leva på andras jakt och dessutom är angelägna att bevara djurlivet i trakten. Jägaren anser att turister på kamera safari också är bra men jaktturerna går i vilda områden som turisterna inte besöker. Jag kan förstå att turister inte besöker dessa områden då djurlivet där är mycket torftigare eftersom jakten tar bort många djur. Blir bufflarna och antiloperna färre blir naturligtvis också rovdjuren färre.
Hon får frågan om hur det känns efter att ha dödat ett djur men den frågan går inte att svara på enligt henne. Dety är iallafall ingen njutning. Så varför jagar hon? Självfallet ger det henne tillfredsställelse. Varför är det så svårt för jägare att erkänna detta? Jägare saknar ju empati för djuren genom avtrubbning som jakt innebär.
En något märklig passus är då hon inte kan förstå hur människor kan döda råttor. De kan ju ha ungar som då svälter ihjäl. Men det förstår jag. Råttor gör allvarliga skador, de gnager sönder det mesta i ett hur och de för ofta med sig sjukdomsalstrande bakterier. Rottorna är verkligen en sanitär olägenhet till skillnad från många anar djur som jägarna tycker om att jaga. Att ungar svälter ihjäl är det vanligaste och mest naturliga sättet att dö på. Det vet jag genom att jag i många år ringmärkt fågelungar. Jag tror också att svält har varit människan mest naturliga död i många årtusenden.
Jag har ännu inte sett någon vettig och etiskt försvarbar ståndpunkt för jakten. Men det finns inte heller.

Läs vår hemsida: www.jaktkritik.se och gå med i Fb-gruppen Jaktkritikerna. Köp gärna boken ”Jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter”. Finns på vår hemsida.

fredag 18 september 2015

Jaktkritik

I gårdagens DN (17/9-15) utlovades kritik mot jakten efter den förljugna artikeln som publicerades. Jag väntade med spänning att få lära känna en kritiker som jag inte hade hört talas om trots mina 25 år som jaktkritiker. Men vad har journalisten letat upp? Jo, en genusforskare som påtalar det machoideal som präglar jakten. Det märkliga är att forskaren lutar sitt omdömme på en fiktion nämligen filmen "Jägarna 2". Men bortsett från detta är naturligtvis machokulturen dominerande i alla manliga sällskap som kriminella gäng, huliganhoparna och ofta i krigsmakten, se Putin och de s k patrioterna.
Alla vi män har säkertdelar av detta i oss av arv ochmiljö. Dominanta, självsäkra, gråter inte, har svårt att visa känslor mm. Det har alltså inget med jakt att göra utan beror på att den år mansdominerad. Men det kan ju inte genusforskaren beskyllas för utan att journalisten missuppfattat vad kritik av jakt innebär.
Läs därför min allvarliga kritik i gårdagens blogg (17/9). I dagens DN återkommer artikelförfattaren till att serien fortsätter nästa vecka med rubriken "Vad säger kritikerna?" Kanske journalisten har hittat någon som satt sig in i jaktens avarter. Hoppas det.

Läs vår hemsida: www.jaktkritik.se och gå med i Fb-gruppen Jaktkritikerna. Köp gärna boken ”Jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter”. Finns på vår hemsida.

torsdag 17 september 2015

Jaktkritik

I dagens DN (17/9-15) får en jägare än en gång framföra sin förljugna bild av jakt.
På slutet får han fälla några krokodiltårar då han "vid några tillfällen" skadeskjutet ett djur.
Sanningen är att det skadskjuts 100 000-tals djur i den svenska jakten varje år! Jägareförbundet gjorde för att antal år sedan en enkät där man visade att 14% av älgarna skadsköts. Om man räknar om det till alla de drygt 1 miljon djur som skutts varje år i Sverige blir det 150 000. Och då är älgjakten troligen den bästa jakten. Många andra djur som fåglar och rävar skadskjuts i mycket större utsträckning. Se vår hemsida: www.jaktkritikerna.se. En nyligen utförd studie vasar att 34 % av de vargar som dödades i vintras (15 av 44 vargar) sköts med 4 , 5 eller 6 skott. Jag är övertygad om att vargen inte stod kvar efter första skottet. Jakt är djurplågeri.
Jägaren har rätt i att älgar och vildsvin måste i dag skjutas för att inte alltför många trafikolyckor och skada på skog och åker ska inträffa. Men där vargar gör detta jobb på ett mycket mer biologiskt sätt skriker jägarna och kräver att vargen ska bort. Spridningen av vildsvinen är jägarnas eget verk. Vi skulle inte ha de problem vi nu har om de inte medvetet spritt vildsvinen. I detta sammanhang så kan man ju undra hur rådjuren togs sig till Gotland.
Jägarens påstående att vargar inte skyr människor är ju helt befängt. Vargarna dödar får för att de behöver mat. Ingenting annat. Alla har kravet på sig att skydda sin egendom, även fårägarna. Det finns effektiva åtgärder sobel-stängsel. Kan Hargs bruk stängsla in miltals med marker mer tretrådiga stängsel för sina kor kan säkert också alla fårägare gör det samma. De kan ju dessutom få bidrag till detta.I vad ligger spänningen i jakten? Det är ju inte att döda enligt jägaren. Är det att komma nära djuret? det kan man ju utan och med kamera också göra och då fä uppleva något mer av en tyst och fridfull natur. Snacket att det är bättre att äta älgkött än antibiotika fulla fläskkotletter är riktigt men äjgköttet mättar inte många munnar och jakt är en hobby som inte många har råd med eller har möjlighet att ägna sig åt. Det är som när Marie Antoinett föreslog att då folket inte hade bröd så kunde de ju äta bakelser.
Journalisten frågade inte jägaren varför han hade skjutit rävar och grävlingar. Den här s k "viltvården" dödar 250 000 djur fullständigt i onödan. De kastas när de dödats på sopbacken. Finns det något mer cyniskt och djurföraktande? Fy fan! Dessutom är dessa djur mer skadskjutna än andra och de eftersöks inte! 25 % av våra havsörnar är blyförgiftade då de ätet skadskjutna eller döda skadskjutna djur och fått i sig de blyhagel som dessa kroppar innehåller. Jakten är ingen idyll som jägaren vill påskina. "Döda ville vi" som den förre "jakttokiga" författaren Sven Rosendahl skrev i sin bok "Dianas bägare"
Läs vår hemsida: www.jaktkritik.se och gå med i Fb-gruppen Jaktkritikerna. Köp gärna boken ”Jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter”. Finns på vår hemsida.



torsdag 10 september 2015

Jaktkritik

För några dagar sedan hörde jag på radio i Studio Ett (tror jag att det var) om att jägare någonstans i Norrland hade satt en web-kamera på en jakthund. Varför de gjort det var helt enkelt en ploj, ett jippo.  Nu hade illa fall hunden kommit i en liten konflikt med en grävling och på en fråga vad jägaren gjorde då så svarade han att "Jag tog bort grävlingen" (eller någon liknande eufemism). Man kan undra varför han inte sa "dödade" eller "sköt". Hoppas han skämdes. Tyvärr frågade inte reportern om varför han sköt grävlingen. Det hade jag gärna velat höra. Varför dödas 35 000 grävlingar per år? Kam jag få ett ärligt och biologiskt motiverat svar.

Läs vår hemsida: www.jaktkritik.se och gå med i Fb-gruppen Jaktkritikerna. Köp gärna boken ”Jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter”. Finns på vår hemsida.

söndag 6 september 2015

Jaktkritik

Jag såg i går i DN (5/9-15) att mängden viltkött är ca 20 000 ton och att jägarna själva tar hand om 80% av köttet alltså 16 000 ton.
Ett litet räkneexempel ger vid handen att jägarna som Svenska jägareförbundet uppger vara 300 000 (vilket jag ifrågasätter. Se Jaktdebatt nr 1 2015) skulle få ca 50 kg var. Eftersom älgen står för den absolut största delen av köttet och vuxna älgar står för lite drygt halva antalet älgar som skjuts (95 000) verkar många jägare gå tomhänta från skogen. Anta att en vuxen älg ger 300 kg så blir det 16 000 ton och då är inte kalvarna räknade. Men det är kanske för optimistiskt räknat och dessutom går tydligen 4 000 ton ut på marknaden. Men var tar rådjuren, vildsvinen, dovhjortar ivägen?
Jakt är ett dyrt nöje om man räknar på kilopriset av det kött som jägarna släpar hem. Men varför ska man äta kött?

Läs vår hemsida: www.jaktkritik.se och gå med i Fb-gruppen Jaktkritikerna. Köp gärna boken ”Jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter”. Finns på vår hemsida.

torsdag 3 september 2015

Jaktkritik

För några dagar sedan fick jag en kommentar av "Carina" som hört att Jägarnas Riksförbund ville ha automatvapen i sin jakt.
Jag är övertygad om att ingen instans kommer att tillgodo se det kravet. För det första vill polisen se alla automatvapen förbjudna även de som ingår i sportskytte till sportskyttarnas protester. Polisen vill naturligtvis minska antalet automatvapen så att de blir mer svårtillgängliga för kriminella. Det är inte som amerikanerna tror att människorna som dödar utan det är vapnen som människorna har tillgång till. Ju färre vapen, enkla eller avancerade, desto bättre. Fler automatvapen i Sverige skulle öka risken för vettvillingar att ta till ett sådant med följd att många människor dör och skadas.
Nu är Jägarnas Riksförbund en mer extrem förening än Svenska Jägareförbundet trots att de anser sig värna om den "lilla" markägaren och företräda dessa ägare. Jägarnas Riksförbund vill t ex inte ha några vargar i Sverige. Inte ens de 150 som Jägareförbundet anser vara lagom. Men att ha udda och naturligtvis ogenomförbara åsikter kanske lockar en del extremister. Jägarnas Rikdförbunds politik är som jag ser det populistiskt kanske för att fånga in de som anser sig ha rätt att jaga hur de vill och vad de vill.  Populism blir aldrig "mean stream" och de otaliga partier som försök denna väg dör så småningom bort. Även tokiga förslag från olika föreningar. Och tur är väl det.

Läs vår hemsida: www.jaktkritik.se och gå med i Fb-gruppen Jaktkritikerna. Köp gärna boken ”Jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter”. Finns på vår hemsida.

onsdag 26 augusti 2015

Jaktkritik

Jag läser idag (26/8) Norrtelje Tidning som kommer gratis i brevlådan under rubriken "Hobby på uppsving". och "Allt fler kvinnor lockas ut i skogen för att jaga". Reporten är på en kurs som ordnas av Jägarnas Riksförbund (allysp det mindre av jägarorganisationerna) tillsammans med Roslagens jakt och vilt. Det är fyra kvinnor som går kursen och två av dem kommer till tals. Den ena säger att "För min del handlar det inte om dödandet. Det handlar om (att) komma ut i naturen och få möjlighet att fälla djur som inte utsatts för dålig djurhållning eller stressande transporter" Egentligen går de(t) emot alla mina principer ,samtidigt är det naturligt" Hon avslutar "Jag är helt osäker på hur jag kommer (att) reagera, om jag är lugn eller bryta ihop totalt"
Den andra kvinnan "Det är ett socialt och spännande sätt att möta naturen"
Samma skitsnack som alla jägare för fram. Naturupplevelsen: "Döda ville vi" som Sven Rosendahl skrev i "Dianas bägare". Sven Rosendahl var en "jakttokig" jägare (som han själv uttrycker det) men som till insikt om vad han höll på med.
Miljontals människor går ut i naturen och upplever stillheten utan öronbedövande brak av skott och djur som snabbt flyr bort skadade eller inte.
Dålig djurhållning? Vad ska man säga om den 100 000.tals djur som skadskjuts vid jakt? Det finns ju Kravmärkta, grisar, kor och kycklingar om man nu måste äta kött. Dyrare visserligen men jakten kostar också mycket pengarUnder vad SCA:s jaktpartajer kostade.
Tyvärr har få människor tillräcklig kunskap om jakt och de avarter som alltid finns vid jakt och de fullständigt onödiga skador på djur och den stress som fällor och drevjakt ställer till med på de vilda djuren. Om detta talas naturligtvis inte på kurserna. De som jagar är oftast okänsliga för djurens lidande. Tyvärr.

Läs vår hemsida: www.jaktkritik.se och gå med i Fb-gruppen Jaktkritikerna. Köp gärna boken ”Jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter”. Finns på vår hemsida.







torsdag 20 augusti 2015

Jaktkritik

I morse, 20 aug, hörde jag en ringduva hoa. Inget konstigt med det. Men jakten på ringduva börjar den 16 aug. Ringduvan lägger ofta tre kullar varje år och ändå startar jakten den 16:e ! Jakt ska vara förbjuden under häckningstid. Varför denna lust att jaga så att man inte kan vänta en månbad till?
Jag läste för en kort tid sedan Henrik Ekmans "Utsikt från ett torp". Henrik Ekman har ett förflutet som journalist på Svensk Jakt och jagar själv men i boken är han ytterst kritisk till just den tidiga jakten på ringduva men också rådjursjakten på bockar som också börjar den 16 augusti. Råbockarna är just nu i gång med parningen och det är ju synnerligen olämpligt att störa i parningstid. Det här är ju ytterligare ett par avarter som finns i jakten. Men enligt min mening är det mycket små förändringar och det vore en enkel sak att ändra på jakttider som dessutom upprör jägare.
Henrik Ekman anser också att den utbredda vinterutfodringen för dovhjort och vildsvin borde förbjudas då den endast är till för att gårdarna som bedriver utfodringen sälje sin jakt och vill ha så täta stammar som möjligt. De tillresta jägarna vill naturligtvis få många skottillfällen och inte resa hem utan något i bagaget. Både dovhjort och vildsvin är till stor olägenhet för skogs- 0ch markägare. Hargs bruk där jag bor under somrarna har sina dovhjortar och vildsvin i ett vilthägn och då påverkas inte omgivningen. Varför har inte alla denna lösning.
Även om Ekman har sina negativa synpunkter på delar av jakten så förordar han att vargstammen i Sverige ska vara 400-500 djur. Han tycker att detta vore en bra kompromiss som båge vargkramare, jägare och fårägare skulle kunna enas om. Men när man diskuterar långsiktig bevarandestatus så måste man ta hänsyn till den "effektiva populationsstorleken" som vi genetiker säger. Den effektiva populationsstorleken är i dag ca 20 ynglande par. För att en populatin ska vara säker måste minst 50 par finnas och då förutsätts i jämnt inflöde av besläktade vargar. För att det ska bli helt säker att vargen kommer att finnas i 100-tals år måste några hundra par finnas. Men det kommer vi väl aldrig att få uppleva.

Läs vår hemsida: www.jaktkritik.se och gå med i Fb-gruppen Jaktkritikerna. Köp gärna boken ”Jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter”. Finns på vår hemsida.



tisdag 11 augusti 2015

Jaktkritik

För några dagar sedan såg jag att Naturvårdsverket gett tillstånd till att det dödas 226 björnar i Sverige i år. Detta är den lägsta antalet sedan 2007.
Jag har alltid tyckt att Naturvårdsverket inte har rätt kompetens i alla fall inte när det gäler jaktbeslut. Den andra möjligheten är att de tjänstemän som beslutar tar hänsyn till opinionen hos jägarna. Oftast är de som avgör dessa beslut också själva jägare vilket inte alltför osannolikt påverkar besluten.
Det allvarliga med dessa fluktuerande storlekar på rovdjursstammarna är att den genetiska variationen minskar. När dessutom björnen består av minst två olika genetiska populationer är det mer allvarligt. Avskjutningen är också felaktig då fler hanar (52%) skjuts än honor.
Jag kan förstå samers frustration då björnar kommer upp i fjällen då vanorna ska föda. Men skyddsjakt ska naturligtvis vara den åtgärd som ska vidtas och inte denna allmänna jakt. Jägarna i allmänhet har inte dessa problem. Älgar är inte jägarnas ägendom och skulle älgarna bli färre så får de finna sig i detta. Men kommer någon björn ner i ett samhälle eller by så ska naturligtvis denna björn avlägnas. Människor ska inte behöva känna sig rädda för att skadas. Jag anser att våra rovdjur inte behöver jagas. Vi kommer aldrig att få "för många" rovdjur. Se på de rovdjur som finns i afrikanska nationalparker. 100 000-tals antiloper, gaseller, zebror m fl men hor många lejon, geparder, leoparder och andra rovdjur finns det?

Läs vår hemsida: www.jaktkritik.se och gå med i Fb-gruppen Jaktkritikerna. Köp gärna boken ”Jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter”. Finns på vår hemsida.

fredag 7 augusti 2015

Jaktkritik

I samband med den eventuella pilbågsjakten så finns det en notis i DN (7/8-15) om att en man sitter anhållen för att det förmodas att han skjutit en ren med pilbåge i Idre i norra Dalarna.
Brottsrubriceringen är djurplågeri och stöld.
Enligt en presstalesman för polisen är "ren ett tamboskap och omfattas inte av jaktlagen och därför är det inget jaktbrott".
Men det intressanta i sammanhanget är att mannan är anhållen för djurplågeri. Men tanke på att det eventuellt ska bli tillåtet att jaga med pilbåge så tycks inte Naturvårdsverket anse att jakt med pilbåge är djurplågeri. Mycket märkligt! Men förhoppningsvis så kommer remissinstanser att tala om för tjänstemännen på Naturvårdsverket att jakt med pilbåge är just djurplågeri och att den jakten inte ska tillåtas.


Läs vår hemsida: www.jaktkritik.se och gå med i Fb-gruppen Jaktkritikerna. Köp gärna boken ”Jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter”. Finns på vår hemsida.



tisdag 4 augusti 2015

Jaktkritik

För någon tid sedan ville en medlem i Fb-gruppen Jaktkritikerna inte vara med beroende på att det ibland fanns så otäcka bilder på döda/skadade djur. Det är otäckt och jag vill att jakten ska minska för att fler vilda djur ska kunna leva ett så behagligt liv som möjligt utan skottskador och stress som sker under jakt.
Hon ville också att bara några få jägare skulle få döda de vilda djur som var sjuka och skadade och de som kommit in i tättbebyggt samhälle och inte kunde ta sig ur detta.
Jag tror inte detta är möjligt. Både älgar och vildsvin kan göra stor skada både i skog och mark men också i trafiken men personskador och ibland också dödsfall. Med en mer tillåtande attityd till rovdjur framför allt varg skulle dessa problem naturligtvis minska betydligt men vem tror att det kommer att ske?
Jag vet andra som anser att den "nödvändiga" jakten ska ske med professionella jägare. Men det är inte heller troligt. Gissningsvis deltar 100 000 jägare i älgjakten. Anta att de avsätter 40 timmar per år.Med enmycket billig timpenning á 100 kr blir det 400 milj. Visserligen får man lite älgkött men jag antar att staten anser att de 100-tals miljonerna kan användas bättre till skola och omsorg.
Skulle man anställa de bästa jägarna t ex 10 000 behövs 10 ggr längre tid och säkert större ersättning, traktamenten och bilkostnader. Det ärsvårt att hitta ett bättre alternativ om man vill undvika jakt mer än mitt förslag att öka vargstammen och kanske också björnstammen.
Finns det andra möjligheter?


Läs vår hemsida: www.jaktkritik.se och gå med i Fb-gruppen Jaktkritikerna. Köp gärna boken ”Jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter”. Finns på vår hemsida.

torsdag 23 juli 2015

Jaktkritik

Jag tror att våld som krig och jakt gör människan avtrubbad och minde kännande för människors och djurs lidande. Det är det enda skälet som jag har kommit på varför en del personer använder våld i olika situationer. När det gäller jakt så finns det jägare som inte förstår eller vill förstå att de djur de jagar har samma nervsystem som vi och lider av att sakdskjutas och stressas genom oliak aktiviteter.Det senast är de jägare som släpper lös hunden för att "träna" sin hund inför björnjakten. Det är förbjudet att utanför jaktsäsongen att störa de vilda djuren. Denna aktivitet är alltså ett jaktbrott.
Allt fler jaktbrott anmäls också och under det första halvåret har 38 jaktbrott anmälts i jämförelse med första halvåret 2014 var det 23. Licensjakten på björn börjar i slutet av augusti och polisen i Dalarna och länsstyrelsen har till avsikt att skärpa kontrollen av den jakten. Sveaskog har förbjudit två jaktlag i Dalarna och Gävleborg att inte jaga björn i deras skogar. Heder åt Sveaskog!
I ena fallet anser Sveaskog att jakten inte varit etisk riktig och i det andra fallet hade jaktlaget använt en olaglig åtel. Varför inte införa enbart skyddsjakt på de eventuella individer som gör allvarliga skador t ex i renskötseln och individer som kan bli alltför närgångna för att människor ska känna sig oroliga.

Läs vår hemsida: www.jaktkritik.se och gå med i Fb-gruppen Jaktkritikerna. Köp gärna boken ”Jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter”. Finns på vår hemsida.

måndag 20 juli 2015

Jaktkritik

Det händer inte så mycket på sommaren när det gäller jakt även om jakten fortgår på ungräv, vildsvinsungar och andra som kråkfåglar och måsfåglar. Men några notiser om annat har jag hittat.
För några dagar sedan hörde jag på radio att potatisodlare ville ha skyddsjakt på tranor då de enligt odlaren ansåg att de gjorde stor skada på hans potatisåkrar. Jag vet inte hur länsstyrelsen ställer sig till kravet men jag tycker nog att det skulle gå att skrämma bort fåglarna. Enligt min erfarenhet är tranor skygga djur och flyger bort på öångt håll. Skulle det inte gå med skrämselkanoner eller med andra åtgärder måste väl lantbrukaren få skydda sin gröda- Men det bästa vore väl att att ta upp potatisen. Jag har aldrig hört talas om prblemet förut så det verkar inte vara alltför allvarligt.
I dag såg jag en polis som ansåg att det finns poliser som inte bryr sig att utreda jaktbrott fullt ut och det berör grannar eller att polisen är med i samma jaktlag som den misstänkte. Att jaktbrott är bland de svåraste att utreda det har jag hört om tidigare och skrivit om också. Men att poliser inte gör sitt jobb är anmärkningsvärt.Men svensk polis gör ju dåliga jobb för övrigt är ju känt sen förut.
I en annan notis framgick att vi svenskar äter mer kött. Från 1980 har konsumtionen ökat med 38% till 88 kg per år. Det är allvarligt sett ur miljö - och djurskyddssynpunkt

Läs vår hemsida: www.jaktkritik.se och gå med i Fb-gruppen Jaktkritikerna. Köp gärna boken ”Jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter”. Finns på vår hemsida.

onsdag 8 juli 2015

Jaktkritik

Vad tycker Du om pilbågsjakt?
Jag har just haft en mycket kort diskussion om pilbågsjakt men den nuvarande ordföranden för Svenska bågjägarföreningen (?) (Jag är osäker på namnet).
Alltnog jag hävdar att pilbågen är ett sämre vapen att döda djur med. På samma avstånd till föremålet djur eller tavla träffar geväret med mycket större precision. Det är alltså självklart att gevär ska användas vid jakt utan undantag. Bågjägarföreningen menade att bågskyttet är en "utmaning" som man skulle kunna översätta med att jakten är svårare än med gevär. Detta innebär med andra ord större risk att skada djuret. Förre ordföranden Bengt Georén som jag träffade i början av 1990-talet sa att "Att skjuta ett rådjur med gevär är ingen konst" underförstått att det är det med pilbåge vilket ju är samma inställning.
Den andra invändningen är att jakten inte visar respekt till djuren utan dessa jägare ser djuren som en leksak och inte djuret som en levande och kännande varelse. Om jakt sak kunna försvaras ska den vara inriktad på att få kött att konsumeras. All jakt är en hobby och nöje men att jakten bara inriktas till att bli en lek att vara indian är ytterst oseriöst.
För övrigt finns det ingen anledning att jaga rådjur eller dovhjort som det här är fråga om. Den eventuella decimering av dessa stammar kan rävar och lodjur se om på ett mycket mer biologiskt och rimligare sätt.


Läs vår hemsida: www.jaktkritik.se och gå med i Fb-gruppen Jaktkritikerna. Köp gärna boken ”Jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter”. Finns på vår hemsida.

lördag 4 juli 2015

Jaktkritik

I går såg jag något mycket otäckt; ett dött dovhjorts-kid. Ett dött djur behöver ju inte vara obehagliga att se på men det här kidet hade förmodligen haft en plågsam död.
I närheten där jag bor på somrarna ligger Hargs bruk som bedriver försäljning av jakt i olika former. Jag har för några år sedan beskrivit deras andakt vid ett viltvatten här i närheten. Hargs bruk har också några kilometer från mitt hus ett vilthägn med vildsvin och dovhjortar. Hägnet är ca 2 km2 stort och är omgärdat av ett två meter högt stängsel och med en el-tråd ca ett par dm över marken. Detta är till för att hindra vildsvinen att kunna böka sig under nätstängslet. Det förra stängslet som fanns för ca 10 år sedan gjorde att vildsvinen kom ut och nu är ett stort besvär för boende runt omkring. Förmodligen har el-tråden varit till nytta på så sätt att vildsvinen har hållits sig inom hägnet men nu har orsakat detta dovhjorts-kid en plågsam död.
Jag vet naturligtvis inte varför och på vilket sätt kivet har trampat mellan stängslet och el-tråden men kivet har fastnat och dött förmodligen en mycket plågsam död. Antingen har kivet dött av törst/svält eller att effekten av elen har förlamat eller gjort kivet oförmöget att slita sig därifrån. Vilket dödsorsaken än må vara måste döden varit mycket plågsam.
När jag såg kroppen var den i början av förruttnelse och luktade starkt. Men kroppen vara igenkännlig så kidet hade nog bara funnits där i några få dagar.
En "olycka" ? Men hade inte vilthägnet funnits så hade aldrig "olyckan" skett. Varför är människor begär att få döda levande vilda djur så starkt?

äs vår hemsida: www.jaktkritik.sLe och gå med i Fb-gruppen Jaktkritikerna. Köp gärna boken ”Jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter”. Finns på vår hemsida.

torsdag 25 juni 2015

Jaktkritik

Nästa år har jag varit medlem i Sveriges ornitologiska förening (SOF)  i 60 år. Jag har alltid tyckt att SOF haft en bra jaktpolicy. Tyvärr tycker jag att föreningen inte agerar tillräckligt mycket utåt och t ex uppvaktar regering, riksdag, Naturvårdsverk,länsstyrelser eller kommuner. Glädjande nog gör många regional/lokala ornitologföreningar stora insatser för fågelskyddet i sina områden men jag skulle gärna se ett större engagemang från riksföreningen. Riksföreningen har ju avlönade tjänstemän och de borde ha all tid till att framföra föreningens syn på jakten på fåglar.
Alltnog i senaste numret av SOF:s tidskrift "Vår Fågelvärld" tas ett par exempel upp då jaktens avarter inom fågelvärlden. En artikel tar upp den blyförgiftning som många rovfåglar utsätts för då de äter skadskjutna djur eller äter tarmpaket som jägarna  inte grävt ner sedan de dödat djuret. I artikeln tar man upp den finska undersökningen av döda havsörnar som visar att 25% av de funna örnarna har dött av blyförgiftning. Det finns en exakt lika undersökning från Sverige men av någon underlig anledningen skrivs det inhet om den. Artikeln förordar att bly ammunition ska förbjudas och att endast stålkular ska användas. Som författaren framhåller är detta inte populärt bland jägarna då deras bösspipor slits och vapnet blir mer eller mindre odugligt för jakt. Ett mycket större problem ser jag i att stålkulor är lättare och hagelsvärmen sprids mycket mer och att om fåglarna inte skurs på nära håll så får man mycket fler skadskjtningar. Nän man för många år sedan fann att många sädgäss hade skadeskjutits och hade många blyhagel i kroppen ville SOF att gåsjakt skulle ske med kula. Men jägarna motsatte sig detta då risken för att kulan skulle hamna långt bort och skada människor och egendom. Mitt förslag är att förbjuda all fågeljakt. De eventuella fåglar som gör allvarlig skada kan skyddsjagas och skrämmas bort från eventuella grödor.
Den andra artikeln tar upp den infekterade striden om storskarven framför allt i Stockholms skärgård. Här gör Stockholms ornitologiska förening ett jätta bra jobb. När länsstyrelsen ger tillstånd får de Naturvårdsverket att inhibera "skyddsjakten". I skarvfråga liknar positionerna den med vargar. Fiskare/fritidsfiskare ondgör sig över skarvkolnierna och anser att fisket på grund av fåglarna försämras kraftig vilket inte har kunnat vetenskapligt beläggas. Tyvärr tar vissa personer saken i egna händer och tjuvjagar och förstör skarvkolonierna. Jaktbrott har en hög straffskala men även då personer som tjuvjagar är kända har inet polisanmälan lett till några åtgärder. Men det är ju allmänt bekant att polisen inte klarar sina uppgifter och även allvarliga brott mot människor, knarkhandel och ekonomiska bedrägerier har låg uppklarningsprocent. Tyvärr!

Läs vår hemsida: www.jaktkritik.se och gå med i Fb-gruppen Jaktkritikerna. Köp gärna boken ”Jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter”. Finns på vår hemsida.





måndag 15 juni 2015

Jaktkritik

För några dagar sedan skrev jag om några vetenskapliga uppsatser som jag hittat i Journal of Wildlife Management. I min förra blogg så tog jag upp de uppsatser som behandlade eliminering av predatorer för att få fler djur (hjortar och änder) att bli fler.
Jag glömde då en uppsats. Den behandlar just eliminerande av predatorer för att öka överlevnaden av honor och ungar av änder. Under 2005- 2008 studerade de häckande par i sex områden (93,2 km2 stora) där predatorer skjutits bort och fyra lika stora områden är ingen predatorkontroll gjorts i North Dakota. Slutsatsen blev :"In contras to previous studies, we found limited and equivocal evedence that breeding kopulations increased following predator management." Alltså meningslös att eliminera predatorer. (Vol.77(4) 2013)

Två uppsattes behandlar troféjakt.
Den först diskuterar jakt på "Bighorn sheep" (Ovis canadensis). Man har haft olika restriktioner vid jakten och slutsatsen blev att man borde skydda hanar med större tidigare horttillväxt och tilldela skyddade områden för att kvarhålla genetisk mångfald för att reducera negativa effekter av jakten.

Den andra uppsatsen studerade hornstorlekar på Vitsvanshjort (Odocoileus virginianus). I ett fall genomfördes ett avelsprogram för större hornstorlek. Efter åtta år hade hornstorleken ökat med i genomsnitt 92,3 cm (48,5 - 97,7) motsvarande 3,2 AP= Antler points (2,2 - 4,3). Detta jämfördes med ett 20 års program där jägare syftade till att genom jakten öka hornstorleken. Detta visade sig vara ineffektivt. då hornstorleken och ökade bara med 0,1 - 0,9 AP. (Vol.76(1),2012). Detta resultat förvånar mig inte eftersom jag har arbetat med kvantitativ genetik. Det går inet att se utan men måste mäta den karaktär man vill avla på. För många år sedan läste jag en uppsats som kom fram till samma resultat som gällde kronhjortar i Polan.
Blyammunition orsakar blyförgiftningarna hos rovdjur som äter skadskjutna djur och/eller tarmpaktet som lämnas efter att djuret dödats. Grizzlybjörnar (Ursus arctos)(82 ex) (samma art som vår brunbjörn) visade blynivåer på median 4,4ug/dl (1,1-18,8). Svartbjörn, varg och puma hade låg nivåer. Grizzlybjörnen har högre nivåer än än vad som anses säkert för människa. Varifrån blyet kommer är oklart då blynivåeran inte ökar under hösten då jakten sker. (Vol.76(3), 2012)

I Tyskland undersöktes havsörnar. 126 döda havsörnar undersöktes på deras maginnehåll. Man fann blyfragmant i maginnehållet då maginnehållet innehöll kött av jaktbart vilt. (Vol.77(1),2013). Tyvärr finns inga vården på blynivåer hos havsörnarna men svenska och finska havsörnar visar dödliga nivåer i 25% av fallen då döda havsörnar analyserats.

Rödhöna (Alectoris rufa) jagas i Spanien ända till slutet av februari. Detta anses innebära att arten jagas under sin reproduktionstid vilket EU inte tillåter. Uppsatsen studerar häckningens början och finner att den börjar de 10 sista dagarna i januari och författarna föreslår att jacken slutar den sista januari för att tillfredsställa EU:s direktiv. (vol.76(4),2012).

Vårjakt på snögås (Chen caerulescens) tillåts i USA för att minska antalet. I uppsatsen studeras om jakten påverkar fåglarna negativt. Man undersökte både snögås, bläsgås (Anser albifrons) och stjärtand (Anas acuta). Man fann fettinnehåller minskade med 25% (57g) på 170 snögäss under jaktsäsongen. Hos bläsgässen som inte jagades men fanns i jaktområdet med 24% (76g). Hos stjärnänderna sågs bara små skillnader. Denna effekt att vårjakten stör upplagringen hos bläsgäss kan ha negativa effekter på gässens reproduktion måste ta på allvar vid beslut om vårjakt på snögäss. (Vol.Troféjakt, bly76(7), 2012)

.

fredag 12 juni 2015

Jaktkritik

Jag skrev för någon vecka sedan om artiklar från Joutnal of Wildlife Management och nu har jag läst ytterligare några årgångar. Det tar sin tid att läsa artiklarna då det finns andra studier som inte berör jakt men som är intressanta att läsa. Titta själv. Du hittar säkert något du är intresserad av.
Jag har hittat ganska mycket material så jag tänkte dela upp det hela i två bloggar. Den här första kommer att ta upp eliminerande av rovdjur och andra predatorer.
Den första undersökningen diskuterar prärievargens (Canis latrans) inverkan på gaffelantilop och svartsvans hjort i Wyoming och Utah under två år. Området var uppdelat i 12 delar och var tillsammans mer än 10 500 km2. Gaffelantiloperna ökade sin produktion mätt som kalvar per vuxen hona och det var också ett positivt samband mellan eliminerande av prärievargar och gaffelantilopens produktion men inte signifikant. Svartsvans hjorten påverkades inte av prärievargens eliminering. Att döda prärievargar på vinter och vår var effektivare än att döda dem på sommar och höst. (Vol.75(4), 2011)
I en annan artikel undersöks kalvöverlevnaden för vitsvanshjort i South Carolina med avseende på prärievargens predation på kalvarna. 37% av kalvarna togs uppenbarligen av prärievargarna men det kunde vara t o m 80%. Bobcats tog mellan 7 - 9%. De jaktlicenser som nu ges är inte hållbara på sikt med de förluster som rovdjuren åstadkommer. (Vol.76(7) 2012).
Den reduktion av vitsvanshjort i södra USA av prärievargar kan dock motverkas av att jakten inte skjuter vuxna honor. (vol.78(4), 2014).
Ytterligare en uppsats tar upp vitsvanshjortens överlevnad då prärievargar finns i området. Under fyra år studerades kalvöverlevnaden och sedan under tre år då intensiv prärievargsjakt skedde i tre 32km2 stora områden. under dessa år dödades 474 prärievargar eller 1,6 per km2. Denna jakt reducerade prärievargarna med 78%. Trota att man fick ökad överlevnad av kalvarna efter att prärievargar hade skjutits bort men var inte långvarig och författarna anser att borttagande av prärievargar inte är tillräckligt effektivt för att motverka en minskning av vitsvanshjortarnas populationer. Liksom i den förra uppsatsen anser de att en reduktion av jakt på vuxna honor är en bättre väg att gå.
En studie på gräsänders häckningsresultat då predatorer jagades bort fann att 1,4 - 1,9 fler bon överlevde per år då pedatorerna dödades. 245 predatorer (i abstrakt framgår det inte vilka) dödades i genomsnitt i varje av sju områden som var 93,2km2 stora. I kanterna på områdena är predatorer dödats var bo-överlevnaden inte lika stor.(Vol.74(1) 2010).
När andra studerar inte bara bo-överlevnaden utan dokumenterar hut många som kommer ur boet (pre-fledging) så fann man att honor i områden där predatorer dödats tillförde 140 fler änder av båda könen i förhållande till de andra områdena. Eftersom det är enkostnad för att skjuta bort predatorer så kostade varje ytterligare and 774,25 dollar eller med ca 600 kr med drygt 8 kr i växelkurs. Författarna anser att att detta inte är en genomförbar strategi för att öka gräsänders antal.

Läs vår hemsida: www.jaktkritik.se och gå med i Fb-gruppen Jaktkritikerna. Köp gärna boken ”Jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter”. Finns på vår hemsida.

måndag 1 juni 2015

Jaktkritik

I gårdagens blogg skrev jag om jaktens påverkan på populationer  och diskuterade begreppet additivitet. Jag har aldrig funnit någon studie som visar att jakt inte skulle vara negativ för det jagade djurets kopulation. Men några gånger finner man ingen additivitet ofta beroende på små stickprov eller dåligt utförda studier.
I dag ska jag fortsätta m,ed att sammanfatta ytterligare några sammanfattningar från tidskriften  Journal of Wildlife Management.
Det finns en del studier om rovdjurens påverkan på viltet.
I en uppsats från Kanada har man skjutit bort predatorer (ej angina i abstract) i fyra områden och låtit predatorerna vara kvar i fyra andra och studerat överlevnaden av gräsandsungar under två år. Man fann att att överlevnaden var store i de områden som predatorerna skjutits bort 0,573 mot 0,357 i de andra områdena. Man redovisar 90% konfidensintervall av någon anledning då 95% intervall är regel. 90% intervall är kortare och jag kan misstänka att 95 procentiga intervaller inte gav den signifikant som man ville uppnå. Tyvärr går det inte att kontrollera då varken antal eller varians anges i "abstract".  Förutom detta kan studien kritiseras då vi inget vet om likheten mellan de olika områdena. Vid Kvismaren gjordes ett försök för flera år sedan då man sköt bort kråkor ur ett område som man innan dess hade inventerat. Bortskjutningen visade att området invaderades av ungkråkor som hållits borta av de revirhävdande kråkorna och dessa ungråkor gjorde större skada än de revirhävdade hade gjort vilket man fann efter en ny inventering. Detta vet vi alltså inget om i det Kanadensiska fallet.

I norde har man studerat lodjurens predation på får. Norge har en stor frigående fåravel som gör det mycket lättare för lodjur att angripa och döda får. Under sju år  Man fann att förlita av får berodde på populationsstorleken av lodjurspopulationen.  Men man ansåg att nyttan (benefit) var liten (13 får per lodjurshane och 2 får per hona). Slutsatsen blev att lodjurspopulationen måste reduceras väsentligt för att prestationsminskningen skulle vara påtaglig. (Vol.69(3), 2005)

I en studie från Sverige undersökte man rådjurskidens överlevande å rävskabben härjade under 1980- och 1889-talen. 88% av den kända dödligheten hos kiden berodde på råvara. Predationen var starkt korrelerad med rävfrekvensen. Man kan se på de publicerade avskjutningsantalen som Jägareförbundet tagit fram att antalet skjutna ärver på 1970-talen var drygt 70 ooo minskade sakta under 1980-talen för att vara som minst 1989/1990 då 18 500 rävar sköts. Därefter ökade antalet rävar igen för att på 2000-talet uppnå det äldre avskjutningstalet på 70 000 rävar per år. Avskjutningen av rådjur har under alla år som Jägareförbundet redovisat avskjutningen ökat. På 1970-talet sköts ca 65 000 rådjur och på 1980-talet fördubblades detta antal. Maximum inträffade 1994/1995 då nästen 300 000 rådjur sköts. En långsam nedgång följde och är nu på 2000-talet nere i ca 110 000 per år. Slutsatsen som författarna gör "..en grundlig rävjakt kommer mest troligt att resultera i större kidöverlevnad och större möjlighet för rådjursjakt. ". (Vol.69(3) 2005). Nu är det ju så att jägarna inte äger djuren och skall därför inte bestämma hur en svenska faunan ska vara sammansatt.

I en annan svensk undersökning studerades björnjakt beroende på kön och ålder vid olika jaktsätt. Något fler hanar än honor sköts och ålgjägare sköt något fler unga björnar än de som enbart jagade björn. Åteljakt skilde sig inte från den andra jakterna. Författarna framhåller att demografiska skillnader är viktiga att beakta vid jakten av björn. (Vol.72(1), 2008)

Blyförgiftning är vanligt hos rovdjur då de äter skadskjutna djur som jagats med hagel och då änder äter hagel i vattnet i tron att de är grus som de behöver för att smälta föda. I USA finns viltvård i form att jakt på prairiehundar. Prairiehundarna skjuta med kula som splittras eller med icke-splittrande ammunition. Den splittrande ammunitionen gav många små bitar av bly i kroppen och var lätta för rovdjur att få i sig då de åt av dessa kadaver som oftast fick ligga kvar på marken. (Vol.71(1), 2007)

Läs vår hemsida: www.jaktkritik.se och gå med i Fb-gruppen Jaktkritikerna. Köp gärna boken ”Jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter”. Finns på vår hemsida.          

söndag 31 maj 2015

Jaktkritik

Jag slutade på universitetet för drygt 10 år sedan. När jag jobbade på universitetet läste jag ofta Journal of Wildlife Management och skriv också några sammanfattningar av några artiklar som jag läst i tidskriften i Jaktdebatt. Tidskriften är den enda som jag känner till som mer regelbundet tar upp jakt och dess påverkan på vilda djur.
Sedan jag slutat på universitetet har jag inte orkat åka dit för att läsa tidskriften. Men nu finns den på nätet men man kan dock bara läsa "abstracts". Det gör att det ibland blir svårt att förstå vad författarna menar och ibland finns endast ett procenttal angivet men inget antal på vilket procenten är beräknad vilket gör det omöjligt att bedöma storleken på stickprovet.
Jag gör nu några sammanfattningar av sammanfattningarna på några som jag tycket är relevanta uppsatser som berör jaktens påverkan på vilt. Allt är taget från J.Wildl.Manage. och jag skriver bara volym, nr och sidor för det som vill ha mer information.

I en tidigare blogg framhöll jag att jakt alltid innebär en minskad population s k additivitet alltså att jakt dödar fler an den naturliga dödligheten skulle göra. Men jakt dödar också individer som ändå skulle dö naturligt vilket gör att det inte går att plussa på jakttrycket till den naturliga dödligheten. Om den naturliga dödligheten är t ex 40% och jakten tar 20% av populationen så blir inträden totala dödligheten 60% utan 0,4x 0,2 = 0,08 eller 8% högre än den naturliga alltså totalt 48%. Men denna förklaring så är det lätt att förstå att med lägre jakttryck desto svårare att fastslå additivitet då också den naturliga dödligheten kan vara svår att bestämma.

I en artikel (Vol.68 (nr 4) 2004) fann man att "black-tailed deer" hanar visade additivitet för jakt. Här var jakttrycket högt med 68% resp. 44% av den totala dödligheten i de två områden som undersöktes.

I ett par andra studier på kalkon fann man ingen additivitet men jag förstod dock inte resonemanget. Kanske någon annan läsare begriper
 "Male wild turkey mean annual survival did not decrease as fall hunting season length increased. In contrast, band-recovery rates increased as the length of the fall season increased. If band-recovery estimates indexed hunting mortality, then hunting mortality increased as length of fall hunting season increased. Moreover, if band-recovery rates represented hunting mortality, then the constancy of survival estimates among areas with different lengths of fall hunting season, coupled with the pattern of band-recovery rates, suggest that fall hunting mortality is not additive for male wild turkeys in Virginia and West Virginia, USA." Vol.68(2) 2004
Den andra artikeln (Vol.72(1) 2008) fann man att jakten måste begränsas till ≤ 9% men då tar man hänsyn till att vårjakt tillåts. Under vilket tid detta avser framgår dock inte av sammanfattningen.

I ytterligare en uppsats studeras morkulla som har minskat de senaste 35 åren. Man ville se om jakt kunde vara orsak till detta. Man jämförde två områden och 913 morkullor märktes så att man med radiotelemetri kunde användas för att studera överlevnad. I området utan jakt (uppdelad i tre delar) dog 74 morkullor och i det andra (uppdelat i 4 områden) dog 65 en naturlig död men 37 sköts. här fann man att jakt inte minskade överlevnaden. Här kan jag tycka att underlaget är svagt och med små stickprov är det alltid svårt att påvisa skillnade mellan populationer. Med ett svagt jaktryck är det som jag redovisat svårt att konstatera additivitet. (Vol.69(4).2005).

Läs vår hemsida: www.jaktkritik.se och gå med i Fb-gruppen Jaktkritikerna. Köp gärna boken ”Jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter”. Finns på vår hemsida.


fredag 29 maj 2015

Jaktkritik

Ännu en bilaga till DN som handlar om "skogen". I det sammanhanget måste (?) tydligen en jägare få uttala sig. Nu är det inte Jan Guillou eller Leif GW Persson som uttalar sig märkligt nog utan en annan TV- "kändis" från TV4 Thomas Ekberg. Han är lika hycklande som alla andra jägare naturligtvis.  Inte ett ord om de 100 000-tals skadskjutna djur somjakten innebär med det lidande som de medför för de sårade djuren eller de andra rovdjuren som bldir sekundärförgiftade och dör av blyet som de får i sig när de äter av de skadeskjutna djuren.  Men det har jag aldrig sett någon jägare diskutera så varför skulle denna jägare gör det?
Men Thomas Ekberg hycklar och är oärlig i andra uttalanden i intervjun. Han börjar intervjun med att  säga "Det är en självklarhet att ta tillvara på bytet, det är det som ger oss rätten att jaga".  och ... "vilt ska vårdes hela vägen från skogen till köket". Men när han får frågan om vargar så framhåller han att de måste "förvaltas" vilket är en omskrivning av jägare att de måste dödas i obestämt antal så att jägarens får behålla "sina" älgar och andra eftertraktade jaktobjekt. Här finns det ingen logik och det kan man väl inte heller begära av en inbiten jägare. Hyckleriet fortsätter när TE framhåller att..."har provat jakt efter i princip alla svenska viltarter och provat alla jaktmetoder vi har" Här han han tydligen jagat rävar, grävlingar, kråkor m fl som jag omöjligen kan tänka mig att han dragit hem till köket. Dessutom har han bedrivit fälljakt som som nästan bara bedrivs på rovdjur och som är mycket stressande för djuren som fastnat i fällorna där de ofta förstör klor och tänder i sina försök att ta sig ur fällan.Det skorrar ytterst falskt när TE säger att "Det är inte mängden vilt som är det primära eller hur mycket vilt man fällt, det är hela naturupplevelsen, vandringen och spänningen". Så säger alla jägare. Men varför förstöra friden och njutningen med ett antal skott som skrämmer bord alla djur runt om och senan se ett blodigt djur ligga på marken. Vilken naturupplevelse! Vilket hyckleri! "Döda ville vi!" som författaren Sven Rosendahl skrev i sin uppgörelse med jakten i boken "Dianas bägare".

Läs vår hemsida: www.jaktkritik.se och gå med i Fb-gruppen Jaktkritikerna. Köp gärna boken ”Jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter”. Finns på vår hemsida.

söndag 24 maj 2015

Jaktkritik

Först vill jag tala om att jag inte tycker att man ska äta djur. Det lär ha framgått för alla som har läst min blogg en längre tid. Med detta sagt så kan jag skriva följande.
Vissa människor äter grisar, andra inte, Vissa äter hundar, andra inte. I andra samhällen äter man ormar, apor insekter mm, i andra samhällen gör man det inte. Allt beror på den kultur man lever i.
När allt detta är sagt så blev jag fundersam när jag såg ett, som jag tyckte, ett snyftreportage i TV för några dagar sedan. Det handlade om en svensk kvinna som räddade hundar från att slaktas o Kina. Jag trot att om någon kom till Sverige och räddade grisar från slakt skulle den personen anses något konstig. Jag kan tänka  mig att kineser ser denna kvinna som också något märklig. Allt beror på kultur.
Jag antar att alla köttätare tror eller i alla fall hoppas att djuren har det bta under sin levnad och att slakten är snabb och smärtfri. Nu är det väl inte så alla gånger men köttätarna accepterar dagens status och jag antar att kineser är lika svenskar i detta fall.  Varför gör nu TV ett dylikt reportage? Jag tror att dat beror på att hundar äter vi inte utan har dem som sällskapsdjur och de är mycket älskade och att det nu var en svensk som tog hand om hundarna.
Men i Sverige har vi mycket större moraliska problem med djur. I den så kallade viltvården dödas 350 000 djur bara för att jägarna inte vill ha dem i skogen och de äts inte eller på annat sätt tas till vara. 70 000 rävar, 35 000 grävlingar, 9000 fiskmåsar dödas varje år och 10 000-tals skadskjuts med stort lidande och ett betydligt osäkrare liv om de inte avlider av sina skador. När såg ni ett reportage om detta?Jakten är det största djurskyddsproblemet i Sverige men ingen talar om det. Märkligt.

Läs vår hemsida www.jaktkritikerna.se och gå med i Fb-gruppen Jaktkritikerna. Köp gärna boken: "Jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter" Finns på vår hemsida.













 

söndag 17 maj 2015

Jaktkritik

Jag har skrivit om jaktens påverkan på jagade populationer flera gånger förut och det finns ett helt kapitel i min bok "Jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter" (se nedan). Alla jägare vet naturligtvis om att jakten minskar kopulationerna som jagas. Annars skulle de inte jaga rovdjur eller bedriva "viltvård" och skjuta rävar, fiskmåsar, grävlingar eller nötskrikor. Men märkligt nog så har ett par personer med akademiska titlar påstått annorlunda då med förordat jakt på duvhök och lodjur. Personen som ansåg att duvhök skulle klara sig bättre mon den jagades på vintern är inte verksam numera men däremot den personen som hade samma åsikt om lodjur. Jag vill inte kalla dem forskare även om de hade fått "fina" titlar och det vore mer passande att de degraderades och borde ha förlorat sina titlar men tyvärr finns inte denna möjlighet. Vi vet ju att lodjurspopulationen har halverats just beroende av jakten och jag undrar om den personen som föreslog jakt tror att jakten var för liten för att lodjuren skulle klara sig bättre.
Varför jag än en gång tar upp det självklara att populationer minskar vid jakt är att jag hittat ännu en vetenskaplig artikel som bevisar den s k addetiva effekten av jakt. Med addetivitet menas alltså att dödligheten blir större än den skulle vara om populationen fick var opåverkad. Det är ju så att, många djur död framför allt på vintern, och om jakt bedrivs så skjuts också djur som även annars skulle ha dött. Om jakten bara dödade dylika djur skulle jakten inte innebär några synliga förluster i jämförelse med en icke jagad population men det är självklart att även djur som skulle ha överlevt också dödas. Skulle jakten vara kompensatorisk skulle andra individer kunna överleva beroende på att konkurrensen skulle minska då jakt bedrevs. Det är denna mekanism som de nämnda personer menar skulle inträffa om populationer jagas. Men så är alltså inte fallet. Detnaturliga urvalet gör att djur som inte klarar t ex en vinter inte gör det trots att populationen inte tät och konkurrensen liten.
I den uppsats som jag hänvisar till undersöktes vitstrupig vaktel (Colinus virginianus)
Forskarna skriver: "Den skattade vinteröverlevnaden var 47,9% i områden där jakt inte bedrevs och 20,9% där det jagades..... Våra resultat tyder på att jakten var addetiv till normal dödlighet". (min översättning).
 WINTER SURVIVAL AND ADDITIVE HARVEST IN NORTHERN BOBWHITE COVEYS IN KANSAS. JOURNAL OF WILDLIFE MANAGEMENT 68(1):94–100

Läs vår hemsida: www.jaktkritik.se och gå med i Fb-gruppen jaktkritikerna. Köp gärna boken "Jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter". Finns på vår hemsida 


söndag 10 maj 2015

Jaktkritik

Jag läste för någon dag sedan om en lantbrukare som fått fem får rivna till döds och 15 får skadade. Han gick efter sitt gevär och sköt hundarna (!). Det var han i sin fulla rätt att göra och har naturligtvis inget åtal att vänta. Men han sade sig tro att det var vargar.
Min kommentar är att jag har bara sett vargar på zoo och innanför hägn. Men jag är övertygad om att kunna skilja vargar från hundar. Alla de hundraser som jag sett är mycket skilda från vargar i färg och rörelsemönster. Det som jag upprörs över är att lantbrukaren som hade ett gevär troligen också jagar vid vissa tillfällen, äe aå dåligt utbildad att han inte kan skilja på vargar och hundar.
Det är dock inte ovanligt att jägare inte vet vad de skjuter på. Här är ytterligare ett exempel. Tyvärr.

Läs vår hemsida: www.jaktkrittikerna,se och gå med i Fb-gruppen Jaktkritikerna. Köp gärna boken: "Jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter". Finns på vår hemsida.

söndag 3 maj 2015

Jaktkritik

För en tid sedan läste jag i en notis att den norska regeringen hade tillsatt en specialgrupp inom polisen som enbart skulle arbeta med brott mot djur.
Förra året gjordes 38 anmälningar om vanskötsel av djur. Den ansvarige ministern lantbruksministern Sylvi Listhaug tror dock att denna satsning på djurskydd kommer att göra att fler anmälningar görs. "Det är enstor dag för oss som strider för djurens rättigheter" säger ministern.
I notisen berättas det om en lantbrukare på vars gård man fann 92 kor som dött av svält. Jag har ytterst svårt att tro att han gjorde detta med vilje. Hade han velat avveckla sitt jordbruk så hade han sålt sina kor och fått in åtskilliga 100 000 kr på sitt bankkonto. Här måste det ha inträffat en psykisk kollaps. Psykiskt skjuta personer kan ju inte dömas så på vilket sätt skulle den nya polissatsningen hjälp i detta fall?
Men det finns naturligtvis sadister som plågar sina djur och sådana som inte kan sköta sina hus- eller sällskapsdjur av okunskap och om denna nya satsningen kan få tag i dessa personer är satsningen välkommen.
Men när ska den onödiga jakten som skadskjuter 100 000-tals djur och som stressardjuren med fällor och drevjakt bli föremål för samhällets ingripande? De vilda djuren lider självklart lika mycket som alla andra djur av skador och andra plågor som jakten innebär.

Läs vår hemsida: www.jaktkritikrna.se och gå med i Fb-gruppen Jaktkritikerna, Köp gärna boken "Jaktkritik- essäer och bloggar om jaktens avarter". Finns på vår hemsida.

torsdag 30 april 2015

Jaktkritik

I senaste numret av Jaktdebatt (nr 1 2015) skriver Kenneth Bengtsson förtjänstfullt om den i Sverige introducerade kaninen (Oryctolagos cuniculus). Den lär ha introducerats först för 150 år sedan men den första utsättning lyckades inte. Omkring 1900 gjordes nya försök både i Skåne och på Gotland. Utsättningarna lyckades över hövan och i båda landskapen blev kaninen en plåga som åt upp mycket av det människan ville ta hand om. I Australien blev kaninen en verklig katastrof och man införde där 1933 den mycket effektiva kaninpesten ( myxomatos) som lär ha upptäckts i ett laboratorium i Uruguay i slutet av 1800-talet. Denna virussjukdom är utdragen och kaninerna dör en kvalfull död. Myxomatosen infördes i Europa i Frankrike 1952 och har sedan spritt sig.  Mest troligt med     människans hjälp. Så måste det ha varit då smittan kom till Gotland. Inget officiellt beslut har tagits utan överföringen har gjorts av samvetslösa personer. Nu lever kaninpesten kvar och blossar upp då och då när kaninerna blir många. Det otäcka är ju att myxomatosen är så långdragen sjukdom och därför plågsam. Men det mest samvetslösa var de jägare som introducerade kaninen i Sverige och annorstädes utanför sitt normala utbredningsområde i sydvästra Europa.
Men det är ju många arter som jägarna fört hit men med godkännande från myndigheter. Fasan, fälthare, kanadagås, dovhjort och till viss del anser några kronhjort. Andra arter som kommit hit har ju andra orsaker, mink från minkfarmer och vildsvin från vilthägn. Men jägarna sprider jaktbara arter inom Sverige vilket inte är tillåtet. Vildsven är den vanligaste arten att sprida trots att vildsvinen troligen är den art som gör mest ekonomiskt skada i Sverige. Nu finns de på Öland och ingen tror att de simmat över, gått över isen eller över bron. Nu finns också rådjur på Gotland. Oansvarigt av de jägare som sett till att dessa djurarter har kommit till öarna. Men ansvar finns det hos de flesta jägare?

Läs vår hemsida: www.jaktkritikerna.se och gå med i Fb-gruppen Jaktkritikerna. Köp gärna boken "Jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter". Finns på vår hemsida.