torsdag 27 november 2014

Jaktkritik

Jag har just fått adresslappar till nya utskicket av Jaktdebatt nr 4 2014. Det visade sig att vi nu blivet drygt 500 medlemmar. Tyvärr har 67 medlemmar valt att hoppa av (eller förhoppningsvis) glömt att betala medlemsavgiften.
Jag skulle vilja att föreningen hade de ekonomiska resurserna att kunna fråga dessa avhoppare varför de lämnar föreningen. Ett mindre antal skulle vara naturligt då vissa tycker sig inte ha råd att vara med i många föreningar och några tyckte kanske inte att tidskriften och vårt syfte var värda de 150 kr som medelmsavgiften är (160 kr för 2015).
En som lämnat besked framhöll att föreningen inte fick något uträttat. Jag kan lämna tre olika besked till att personen har fel (vilket jag naturligtvis inte gjorde).
För det första så blir ju inte en föreningen starkare av att medlemmar hoppar av. En stor föreningen kan ju på ett helt annat sätt väcka opinion och en stor folklig opinion måste politiker också ta hänsyn till.
För det andra så har föreningen åstadkommit betydande insatser trots vår litenhet. Många arter har under vår verksamhet fridlysts. Det är naturligtvis svårt att veta om det bara var våra påpekanden som ledde till fridlysningarna men jag är övertygad om att vi bidrog. En fråga som jag säkert kan säga att vi hade betydande inflytande var när pilbågsjakten förbjöds i början av 1990-talet. Många avNaturvårdsverkets avslag på Bågjägarnas begäran hade direkta citat från vårt avstyrkande vilket ju tyder på att Naturvårdsverket hade tagithänsyn till vår skrivelse. Vi vick också EU att skicka sk "Motiverade yttrande" till Sverige som innebar att lodjurs - och råkjakten förbjöds. Då var Margot Wallström EU-kommissionär. Senare lyckades Sverige manipulera nästa miljökommissionär att ändra på dessa beslu men det är en annan historia. Vi har nu försökt igen att få dessa arter skonade från jakt men ännu har vi inte fått något svar från EU. Vi har också flera gånger informerat Jordbruksministrar, miljöministrar och andra politiker om hur vi ser på jakt. Fär närvarande försöker vi få till hos Landsbygdsminister Sven- Erik Bucht.
För det tredje vill vi i styrelsen att många medlemmar engagerar sig och personen som hoppade av skulle vi mycket gärna sett att han/hon hade tagit initiativ till någon aktion, skrivelse eller uppvaktning. Fler engagerade person vill vi gärna ha.

Läs vår hemsida: www.jaktkritikerna.se och gå med i Fb-gruppen Jaktkritikerna. Köp gärna boken "Jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter". Finns på vår hemsida.


lördag 22 november 2014

Jaktkritik

Jag har fått "Djurskyddet" för några dagra sedan. Tidskriften är organ för Djurskyddet Sverige som mest tar hand om katter och hundar som som springer omkring till synes utan ägare.
Jag får tidskriften eftersom föreningen annonserar i den. Vi fick ett erbjudande att annonsera fyra gånger gången alltså under ett år för ett fördelaktigt pris. Jag hade hoppats att den återkommande annonseringen skulle ge ett bättre resultat men tyvärr har vi inte lyckats att engagera mer än någon/några promille av Djurskyddet Sveriges medlemmar som är ca 12 000.
Alltnog i det senaste numret intervjuas Djurskyddets nya ordförande. Hon har vuxit upp i Tärnaby och där är jakten och fisket  är en del av fritiden. Hon fick tidigt följa med familjen ut i jaktskogen men är "kritisk till delar av jakten".
Enligt mitt sätt att se är det inte mycket till reflexioner. Framför allt är hon kritisk till snaror för räv och ripa. Varför inte all fällfångst? Att bli instängd i en fälla är troligen mer stressande än att få en begränsad rörlighet som räven får om den fastnar i en snara. Ripsnarningen är helt oacceptabel då snaran ska strypa repan men många gånger fastnar olämpligt och gör att det kan ta minuter innan repan dör. Den snaran borde omedelbart förbjudas.
Den nya ordföranden skulle också vilja se årliga skjuttest för att få ner skarpskjutningarna. Men sådana förekommer före älgjakten men där skadskjuts 14% av älgarna trots att man skjuter på ett stort djur med kula och ofta har ett grupptycka påsig att inte slänga ivär ett skott utan varligen visa sin skjutskicklighet. Det enda sättet att minska skarpskjutningarna är att minska antalet arter som ska vara jaktbara som älg och vildsvin. Skulle bara dessa arter jagas skulle nära 90 % av skarpskjutningarna försvinna. Ingen anan möjlighet finns för att minska de vilda djurens lidande som jakten innebär.
Varför är inte fler djurvänner upprörda och vill ha radikala åtgärder för att minska de vild djurens lidande?

Läs vår hemsida: www.jaktkritikerna.se och gå med i Fb-gruppen Jaktkritikerna. Köp gärna boken "Jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter". Finns på vår hemsida

måndag 17 november 2014

Jaktkritik

Jag tror att jag två gånger läst notiser om att jägare angripits av björn. Notiserna är notiser och ger lite information om hela förloppet. Jag får inte klart för mig hur det hela har gått till. Men jag tror att det har varit en skadskjutning som föregått björnens anfall. När jag fått läsa hela historien brukar det vara så. Hittills har ingen skogsvandrare, lingonplockare eller svampplockare blivit angripen. Det är alltid jägare med gevär som skadas.
Forskare anser att de svenska björnarna är skygga och går undan flera hundra meter före de kan komma i kontakt med människor.  Det är svårt att över huvudtaget se en björn. Dessa kunskaper från forskare tyder på att bli anfallen och skadad av en björn är minimal om man går ut i en skog.
Jag vill också påpeka att jägarnas hundar är ett problem. De söker efter en älg men kommer på en björn. Björnen avser att hunden är störande eller ser den som ett byte och springer efter den. Hunden springen till sin husse som blir nervös och försöker skjuta björnen när den kommer rusande efter hunden. Jägaren misslyckas med att döda björn med sitt skott och jägaren blir överfallen och där med skadad. Lösningen är kanske att jägarna jagar två och två vilket gör att två kan skjuta om björnen kommer.  Jakt är en farlig hobby och inte bara djur dör utan också människor, tyvärr.

Läs vår hemsida: www.jaktkritikerna.se och gå med i Fb-gruppen Jaktkritikerna. Köp gärna boken : Jaktkritik - essäer och bloggar om jakten avarter". Finns på vår hemidan.







fredag 14 november 2014

Jaktkritik

Jag läser en insändare som klagar på att det skjuts alldeles för få vildsvin. Insändarförfattaren anser att detta beror på att det endast är bönder som drabbas. Matprodiktionen blir inte lidande för att ett antal bönder får sina grödor förstörda. I Sverige kommer detalltid att finnas mat oberoende om vildsvinen härjar eller inte.
Jag tycket också att vildsvinen är många där jag bor på somrarna i Östhammars kommun. De bökar upp vägaroch betesmarker som finns runt om mitt sommarhus. Det bedrivs inget jordbruk i den närmaste omgivningen så det drabbar inga bönder men på senaste tiden tar sig vildsvinen in i villaträdgårdar i byarna runt om. Kommunen har därför börjat be kommunens invånare att rapportera vildsvin; hur många de är och var de befinner sig i syfte att kunna begränsa deras framfart. Jag hoppas att det ska ge resultat.
Men jag vill också tillägga att även jägarna har fått ögonen för vildsvinens framfart. Under det senaste jaktåret jag har statistik från 2011/2012 sköts 97 300 vildsvin från att ha varit ca 50 000 åren innan och för fem årsedan omkring 20 000. Mycket beror naturligtvis på att vildsvinssatmmen har ökat mycket snabbt men kanske den ökande avskjutningen kan hejda och minska skadorna de gör.

Läs vår hemsida: www.jaktkritikerna.se och gå med i Fb-gruppen Jaktkritikerna. Köp gärna boken "Jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter". Finns på vår hemsida.

lördag 8 november 2014

Jaktkritik

Jag var på bio för några dagar sedan och då visades reklamfilmer som vanligt. De  är enligt min mening fullständigt obegripliga och meningslösa men som biobesökare är man tvungen att att beskåda dem.
I ett inslag från WWF ingick att bli fadder för föreningen så att de kunde bekämpa tjuvjakten. Alldeles utmärkt men anslaget att "Tjuvjakt är grymt och hänsynslöst" gäller ju all jakt; inte bara tjuvjakt. Men detta är inte WWF policy. Varför bara utrotningshotade djur inte ska få jagas men alla andra förstår jag inte. Det är väl inte utrotningshotet som djuren lider av vid jakten utan skadeskjutningar och hets. Utrotningshotet är ju en mänsklig faktor men stress och skador drabbar djuren. Varför bara centrera då vårt behov och inte djurens?

Läs vår hemsida www.jaktkritikerna.se och gå med i Fb-bruppen Jakkritikerna. Köp gärna boken "Jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter". Finns på vår hemsida. .