Jaktkritik

Jag läser i tidningen (DN 8/10-14) att det är en "boom för jaktkläder". Var alla dessa jägare ska finna möjligheter till jakt har jag några tankar om. Att komma in i ett jaktlag är svårt då de jägare som finns där ogärna vill dela med sig av den jakt somkan finnas. Man måste vara boende på orten eller ha goda förbindelser med andra i jaktlaget. Men jag tror att de flesta nya jägare köper jakten troligen vid några få tillfällen som jakt på uppfödda fasaner eller gräsänder. Det finns ju också möjligheter till att köpa jakt i vilthägn eller ripjakt i fjällen. Men all denna jakt kostar mycket pengar. Men de rika har blivit mycket rikare de senaste åtta åren och när man rest till jordens alla hörn och renoverat kök och badrum i villan måste man fundera på vad man ska göra av sina pengar. Kanske jakt är inne just nu bland de nyrika moderaterna.
Men jag tror inte att den informationsansvariga på Jägare förbundet har rätt när hon tror att det är en hälsotrend att jaga och veta varifrån maten kommer som gör det ökande intresset för jakt.
För några dagar sedan fick vi veta att familjer som äter viltkött två gångar i månaden har höga halter av bly i blodet. För att komma undan blyet måste minst 10 cm av köttet skäras bort runt kulhålet. Hur många kilo blir det? Detta gäller för älg. All övrig jakt (så gott som) sker med hagel och hur mycket ska då skäras bort? Detta kan man knappast kalla för hälsa.
Dessutom är all jakt ett lidande för djuren och mycket oetiskt som man tycker de trendiga jägarna borde ta hänsyn till i sin ekologiska uppfattning.
Men jag har aldrig förstått nöjet att jaga uppfödda fasaner eller gräsänder. Jag har skrivit om detta förr. I ett viltvatten finns det några hundra gräsänder och så ställer sig 25 - 30 "jägare" runt viltvattnet och skjuter alla in i hopen av äder som flyger runt och inte kan hitta något håll att flyga från helvetet. Detta kar ca 10 minuter! Sedan plockar ett antal hunder upp de änder som hamnat i vattnet men de övriga som turligt nog lyckas ta sig från helvetet och hamnar skadade i någon buske några 100 m ifrån dör en kvalfull död. Kan man kalla det jakt? Alla jägare som tillfrågas talar om sin naturupplevelse i skogen som den fråmsta målet för sin jakt. Andra vill ha spänning, kamratskap , komma hem i hembygden mm. Inget av detta uppfylla i de köpta jakterna. "Döa vill dom" som Sven Rosendahl skriver i "Dianas bägare".
I dagens tidning (9)10-14) läser jag en interjuv med en yrkesjägare. Framtidsutsikterna för yrkesjägare anses vara stabila men konjunkturkänslig. Här verkar ingen ökning vara på gång. Glädjande nog.

Läs vår hemsida: www.jaktkritikerna.se och gå med i Fb-bruppen Jaktkritikerna. Köp gärna boken "Jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter". Finns på vår hemsida.