lördag 28 december 2013

Jaktkritik


Som den anonyme läsaren av min blogg påpekade är siffrorna för köttkonsumtion på 84 resp. 50-55 kg tagna ur samma undersökning. Läs gärna Jordbruksverket/köttkonsumtion för det är en intressant läsning. 
Man kan där se att den svenska köttproduktionen minskar och att alltmera kött kommer utifrån framför allt Danmark, Tyskland och andra länder närma oss men också från Sydamerika. Det finns diagram över köttkonsumtionen i olika länder, hur olika djurslags kött fördelar sig mm. 
En detalj som förvånar mig är att för nöt- och griskött försvinner ca hälften från slaktvikt (= vikt med ben och andra bortskurna delar) medan för de två kg viltkött endast försvinner 5 %. Detta är inte rimligt. På en älg borde ben, huvud, tarmar och annat väga minst lika mycket som på de andra djurarterna. Men bortsett från denna egendomlighet så står alltså viltkött för ca 2 % av allt kött som konsumeras i Sverige. 
En liten kuriositet vid viltkött står inom parantes hare och älg men om man skulle sätta de djurarter som lämnar mest kött till konsumtion borde det stå, älg, rådjur,vildsvin.
Igår debatterade Naturskyddsföreningens Mikael Karlsson med en fiskare om den föreslagna licensjakten på säl. Mikael Karlsson har rätt när han påstår att det är mest sälar som koncentrerar sig på att ta fisk ur fiskegarn som ska skjutas genom den redan godkända skyddsjakten och att fortsatt forskning måste till för att konstruera mer säl-säkra fisknät. Att skjuta några hundra fler sälar som licensjakten skulle åstadkomma leder aldrig till färre skador på fisken för fiskarna. Det måste till en stor decimering för att skydda fisket kanske de 20 000 alltså halva stammen som fiskaren påstod. Detta är ju helt otänkbart men förmodligen skulle en sådan massaker leda till att sälarna skulle sky allt vad människor heter och också på så sätt lämna fiskeredskap ifred. 
Dessutom är säljakt mycket svår och Mikael Karlsson framhöll att endast hälften av de påskjuta sälarna återfinns vilket med stor sannolikhet innebär att många sälar går en kvalfull död till mötes. Licensjakt löser alltså inte fiskarnas problem och ska därför inte komma till stånd. Dessutom skulle licensjakten innebära alltför allvarliga djurskyddsproblem för att kunna accepteras.

Läs vår hemsida: www.jaktkritikerna.se och gå med i FB-gruppen Jaktkritikerna. Köp gärna boken "Jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter". Finns på vår hemsida.         

söndag 22 december 2013

Jaktkritik


I det senaste numret av Jaktdebatt (nr 4 2013) har Lise-Lotte Norin en gedigen och klargörande artikel om fällor för olika vilda djur. Jag skulle vilja citera hela artikeln här men ni får läsa den själv i Jaktdebatt och jag tar bara upp en liten del.
En mängd fällor av olika slag för olika arter finns framtagna. Fällorna ska testas innan de godkänns och får inte utsätta djuren för onödigt lidande. Det är samma skrivning som i jaktlagen som föreskrivcer att jakt inte får utsätta djuren för just "onödigt lidande" vilketr ju innebär att lagstiftarna anser att jakt (och också fällor) är ett lidande. Trots denna skrivning får 5 % av djuren utsättas för allvarliga skador och ändå blir fällan godkänd. Dessa 5 % får ha mycket allvarliga skador som "kallbrand, skada på ryggmärgen, blindhet, hjärtmuskelnedbrytning, komplicerade benbrott i revben eller ben, blödningar i inre organ eller död". Detta är verkligen barbariskt. Men inte förvånande då jakt tillåts att skada djuren på exakt samma sätt och ändå vara acceptabel.
Fällorna ska ju vittjas efter en viss tid men hur detta efterlevs kan ingen kontrollera. Då ett skadskjuten djur ska eftersökas dröjer det minst en timme innan djuret börjar spåras för att djuret ska ha möjlighet att lägga sig i en  s k sårlega. Man undviker alltså att driva djuret framför sig. Med ett dylikt förfarande kan det dröja flera timmer innan djuret hittas och kan avlivas men det är naturligtvis ett bättre alternativ än att låta det skadade djuret skrämmas under det spårningen pågår.
Jag anser emellertid att fällor är det första som ska förbjudas bland de avarter som jakten innebär. Fällorna är endast till för att jägarna så enkelt som möjligt ska kunna eliminera de djur de inte vill ha i sina marker. Dessutom är detta inte jakt enligt jägarna själva som menar att jakten ger dem naturupplevelser, komma hem till hembygden, vara tillsammans med kamrater osv.Det är alltid djur som ingår i den s k "viltvården" som ska gå i fällorna.. När fällorna förbjudits ska viltvården som jaktmetod förbjudas då den är den mest oetiska jakten eftersom jakten innebär att bytet inte konsumeras utan bara slängs på sopbacken.
I en annan artikel berättar Helena Heyman om en fiskmås som häckar på ett hustak i Lund. Men denna häckning spolierades av någon hyresgäst vilket är ett jaktbrott då fåglars ägg och bon är fridlysta. Förnodligen skedde brottet av ren okunnighet om brottligheten men med empati och hänsynsfullhet borde fiskmåsens häckning fått bli fullbordad.   
Mycket mer finns att läsa. Gä med i Jkatkritikerna (pg 22 69 89 - 2 150 kr/år) och du erhäller tidskriften.

Läs också hemsidan: www.jaktkritikerna.se och gå med i FB-gruppen Jaktkritikerna. Köp gärna boken "Jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter". Finns på vår hemsida.

lördag 21 december 2013

Jaktkritik


Helt nyligen fick jag två olika uppgifter på vår konsumtion av kött. I DN (19/12-13) påstås i ett diagram att vi äter 86 kg kött per år enligt Jordbruksverket medan det i SR:s Ekotets utsändning påstods att vi åt 50-55 kg kött per år. 
Denna stora skillnad kan ju verka märklig. Möjligen kan det vara två orsaker till skillnaden. Jag gissar att den ena siffran tar hänsyn till andra varor än rent kött t ex korv, färdigrätter och/eller om det är importerat eller ej medan den lägre siffran endast ta hänsyn till svenskt helt kött. Alltnog båda utsagorna konstaterade att konsumtionen hade ökat med knappt 1 % om året sedan 1980. Denna ökande konsumtion är ett globalt fenomen. Glädjande nog minskar fattigdomen i världen men samtidigt då människor blir rikare ökar också köttkonsumtionen. På sikt är detta ohållbart.
Våra kor, grisar och höns äter proteinfoder i stora mängder för att de ska växa fort och därmed bli lönsamma. Eftersom endast en tiondel av proteinfodret omvandlas till kött så är detta ett gigantiskt slöseri eftersom mycket av kraftfodret är baserat på sojabönor som människor kan konsumera. Stora arealer är också besådda med korn och majs för grisuppfödning. Dessa arealer skulle kunna användas till att producera spannmål till människor. 
Jag är vegetarian inte bara beroende på detta slöseri med jordens resurser utan också av miljöskäl. Kor och får är idisslare och producerar metangas som är 35 gånger mer farligt än koldioxid för uppvärmning av vår klot.
Nu väntar oss julhelgen med skinka, korv, köttbullar, sill och lax mm och det är svårt att ändra traditioner. Förutom de ovan nämnda skälen till att minska sin köttkonsumtion så finns det rena djurskyddsaspekter på vårt köttätande. Lyssna gärna på de reportage som sändes i Sveriges Radio den 14, 20 och 21 okt och den 19 dec. (sr.se/vetenskap) av Lena Näslund om uppfödning och slakt av husdjuren. Om man ska äta kött är det kRAV-ekologislt uppfödda som gäller. Undvik utländskt och industriellt uppfödda. djur.
Tro bara inte den moderata riksdagskandidaten Karin Vinarve "Utrota vargen så kommer det att finnas kött åt alla i framtiden också". Jakten ger endast några få kilo per person i Sverige och vargarna tar en bråkdel av detta. Dessutom innebär jakten oacceptabelt lidande för de vilda djuren beroende skottskador och stress.  
Läs vår hemsida: www.jaktkritikerna.se och gå med i FB-gruppen Jaktkritikerna. Köp gärna boken "Jaktkritik-essäer och bloggar om jaktens avarter". Finns på vår hemsida.     

söndag 15 december 2013

Jkatkritik


I dag (15/12-13) tar DN upp den skandal med kycklingtransporterna som jag skrev om i min förra blogg. DN slår fast att producenterna måste tjäna på sin verksamhet men att det inte får gå ut över "välfärden hos levande varelser, med förmåga att känna smärta och skräck." För att djuren ska kunna ha det bra måste kontrollmekanismerna fungera- Men länsstyrelserna anser att de saknar tillräckliga resurser och det är som DN påpekar Eskil Erlandssons brister som visar sig. "Han har haft lång tid på sig" som DN framhåller. DN avslutar sin ledare "Egentligen borde alla köttätare besöka minst en kyckling-, gris- eller nötfarm och minst ett slakteri. Det vore inte mer än rätt att vi gjorde oss omaket att hur de varelser lever och dör som vi gladeligen sätter tänderna i."
Detta är naturligtvis inte möjligt. Inte ens journalister tillåts besöka dessa anläggningar i alla fall inte oannonserat. Självfallet skulle ett reportage göra att djurhållningens avigsidor skulle få alltför stor och negativ publicitet. Men naturligtvis skulle jag gärna se att fler blir vegetarianer och att djurhållningen skulle bli ekologisk.
Samtidigt när jag läser ledaren så förvånas jag över att dödandet av de vilda djuren och deras lidande i form av skottskador och stress inte berörs. Jag tror att jaktens skador och avarter är helt okända för de flesta. 
För det första så dödas ca 350 000 djur utan att de konsumeras och bara för att jägarna inte vill ha dem i sina marker. I dessa fall betraktas kråk- och måsfåglar, rävar och grävlingar och andra arter som ohyra och få om några av de skott som svlossas på dessa följs upp med ett eftersök i fall de tros ha blivit skadskjutna. Denna slutsats drar jag då jag läst om de höga antal gamla skottskador man hittar då rävar undersökts. Dessutom dödas minst 500 000 djur, framför allt änder och duvor, med ytterst litet kött att konsumera. Eftersom flygande fåglar att svåra att skjuta åstadkommer denna jakt många skadade individer. Jag har själv sett att änder som skadskjutits inte eftersökts. 
När kommer jakten att skärskådas? Jakten finns ingen som kontrollerar. I naturen finns många 100 000 djur som lider men som aldrig ger några rubriker. 

Läs hemsidan: www.jaktkritikerna.se och gå med i FB-gruppen Jaktkritikerna. Köp gärna boken "!jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter". Finns på hemsidan.

fredag 13 december 2013

Jaktkritik

I den senaste skandalen då 1000-tals kycklingar och hönor dör genom att de kläms ihjäl, dör av kyla eller värme vid transporten till slakteriet, uttalar sig landsbygdsmininster Eskil Erlandsson "att djur ska inte lida". Helt rätt! Men om han också förbjöd jakt på djur som inte behöver jagas utan jagas för att jägarna har nöje av detta skulle 90 % av de 100 000-tals skadskjutningarna försvinna. Detta skulle innebära att 1 000 000 djur skulle slippa lida.
När inser Eskil Erlandsson detta?

Läs vår hemsida: www.jaktkritikerna.se och gå med i FB-gruppen Jaktkritikerna. Köp gärna boken "Jaktkritik . essäer och bloggar om jaktens avarter". Finns på vår hemsida.

lördag 7 december 2013

Jaktkritik


Jag tror inte att jag skrivit något om fiske förut. Fiskar ligger så att säga utanför de jaktproblem vi koncentrerar oss på. Men genom en inlägg till föreningen har den aktualiserats och genom en bok jag nyss har läst.
Medlemmen skrev:

Det är lättare att uppfatta djurplågeri om djuret hörs skrika.
Av denna anledning tänker inte fiskare på att fiskar som fångats plågas  
när de sprattlande får ligga att långsamt dö av syrebrist.
Det kommersiella fisket med nät medför oerhört djurplågeri.  
Amatörfiskare (nöjesfiskare) brukar oftare döda sin fångst och inte låta  
den kvävas till döds.

Svar från föreningen:
Visst har du helt rätt när det gäller fisket som djurplågeri. All modern forskning visar också att fiskar har ungefär samma kapacitet för lidande som däggdjur och fåglar. Det är kanske inte enbart det att fiskar inte kan skrika - de har heller inte ansiktsuttryck som vi kan tolka. Jag är ledamot i Uppsala djurförsöksetiska nämnd och vid ett utbildningstillfälle för oss så föreläste en forskare från Evolutionsbiologiskt Centrum  om fiskar och deras sinnesorgan och hjärna. Vi frågade bland annat om det här catch and release fisket då man släpper tillbaka den fångade fisken och han sa att de väldigt lätt får skador i huden och att dessa faktiskt är både smärtsamma och kan bli livshotande på grund av sekundära svampinfektioner. Dessutom får de förstås skador i munnen av kroken, men han ansåg att dessa var mindre allvarliga och läktes snabbt. Jag frågade honom vad fiskar dör av när de ligger på land eftersom ju fiskarnas gälar faktiskt är effektivare än våra lungor när det gäller syreupptagning. Jag fick svaret att de fina strukturerna i gälarna faller ihop när fisken tas ur vattnet vilket gör att de kvävs fortare än de skulle gjort av enbart syrebristen. 

I boken som jag läst "Berättelser om djur" av Täppas Fogelberg (Lind & Co 2011) förkommer en mängd historier som innehåller mer eller mindre sanningsenliga berättelser. Men flera av historierna har säkert en sann bakgrund. Bland annat den om "Angling" som handlar om ett gäddfiske i en troligen nordlig sjö eftersom fisket pågår på långfredagen och isen bär skotrar och mängder med människor. 
Täppas skriver "Jag går ner på isen med några barn. Fisket är så rått och människorna så fulla att jag ber dem gå hem igen". Vidare "Gäddsaxens krok träs ned förbi mörtens ryggrad och åt sidan längs dess buk. Mörten lever men ligger illa till. Den sänks ner i mörkret och ska där nere, hängande med en krok inkörd genom kroppen, röra sig lockande och få närmaste gädda att bli sugen". Ett grymmare fiske har jag svårt att tänka mig. Men när gäddorna dragits upp lämnas de att dö på isen och lämnas där och fryser fast i smältvattnet.
Täppas skriver vidare: "Gäddan som i Frankrike är en dyrköpt delikatess anses här vara ett ondsint monster." "Gäddjävlarna måste dö. Var kommer vreden ifrån? I gäddan samlas allt det onda. Alla misslyckanden, frustrationer och spruckna drömmar."... "Gäddan får bära alltihop."
Jag ser de stora likheterna med jägarnas "viltvård". 
Läs hemsidan:www.jaktkritikerna.se och gå med i FB-gruppen Jaktkritikerna. Köp gärna boken "Jaktkritik - essäer och bloggar om jakten avarter". Finns på vår hemsida.




onsdag 4 december 2013

Jaktkritik

Regeringen kommer att föreslå licensjakt på säl. Tidigare har säljakten skett under beteckningen skyddsjakt. Skillnaden är att skyddsjakten bedrivs i anslutning till fiskeredskap men licensjakten innebär att ett okänt antal sälar får skjutas på andra platser i avsikt att reducera antalet sälar i stort.
Problemet med säljakt är att det är mycket svårt att skjuta sälar då endast huvudet ska träffas. I tillstånden för skyddsjakten finns följande lydelse: "Varje fälld säl skall landas. Skyddsjakten får därför endast bedrivas på sådana platser och på ett sådant sätt att fällda djur kan landas". Tyvärr visade det sig att endast drygt 50% landades. Utan att vet hur tillstånden för licensjakten kommer att utformas är det troligt att många sälar kommer att skadskjutas och vi aldrig kommer att veta hur många sälar som dödats. Vid skyddsjakten blev aldrig de tillåtna kvoterna uppfyllda. Säkert beroende på svårigheten vid jakten men också att sälarnas angrepp på fisken i näten skedde när fiskarna inte var närvarande vid sina nät.
Den kommande licensjakten kommer enligt min bedömning inte att minska skadorna på fiskarnas fångster. För att jakt ska vara effektivt så att en minskning av skador kan bli verkningsfulla måste populationerna minskas radikalt vilket inte kommer att ske. En möjlighet med licensjakten är att sälar som ligger på land och därför är möjliga att skjuta med mindre risk för skottskador kan bli verklighet. Men syftet med jakten att minska skadorna på nät, redskap och fångade fiskar uppnås inte, enligt min mening.  Jag tror att regeringen vill får chansen att utbetala mindre ersättningar med hänvisning till att fiskarna nu kan förebygga skadorna själva. Men lösningen på att bedriva fiske då sälar finns är att fortsätta finna metoder för att skydda sina fångster med sälangrepp. Jag hoppas verkligen att detta arbete fortsätter och ges bra ekonomiska villkor.

Läs hemsidan: www.jaktkritikerna.se och gå med i JB-gruppen Jaktkritikerna. Köp gärna boken "Jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter". Finns på vår hemsida.

måndag 2 december 2013

Jaktkritik

Det talas mycket om att vi svenskar äter för mycket kött (naturligtvis inte vi vegetarianer).  Kött ökar risken för mag- och tarmcancer och ger kroppen ett alltför högt proteintillskott. Detta är inte farligt men helt onödigt och slösar på jordens resurser. Kött orsakar genom sin produktion metangas som ger 35 gånger större effekt som växthusgas än koldioxid och då de flesta köttdjur (kor och grisar) äter föda som människor skulle ha kunnat konsumerat men bara ger en tiondel så stort utbyte ger också detta en förlust av våra gemensamma resurser.
I DN för någon dag sedan slogs ett slag för kött från skogen = jagade djur. Det framhölls som ekologiskt och närproducerat. Jag kan hålla med om det närproducerade men att kalla det ekologiskt är oetiskt. Visserligen äter djuren föda som inte skulle ha kunnat konsumerats av människor men de skador som jakten innebär i form av skadskjutningar och stress är lång ifrån det ekologiska tankesättet om djurens välbefinnande.
Dessutom skulle köttkonsumtionen bli endast några kilo per person om vi bara skulle äta kött från jagade djur. Naturligtvis bra med en kraftig minskning men knappast realistiskt.

Läs hemsidan: www.jaktkritikerna.se, och gå med i FB-gruppen Jaktkritikerna. Köp gärna boken "Jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter". Finns på vår hemsida.
 

fredag 29 november 2013

Jaktkritik


Många har sett avsnittet där man ser kineser slita av pälsen på angorakaniner och där kaninerna skriker av smärta. Det är outhärdligt, brutalt, barbariskt, vämjeligt, för djävligt, vedervärdigt, vidrigt. Det är svårt att finna ord bra nog för att uttrycka den avsky som dylik behandling av djur. DN:s ledarsida (29/11-13) tar i dag upp den kinesiska tortyren av oliktänkare och människorättsaktivister och menar att vi som med rätta upprörs av behandlingen av kaninerna också kunde demonstrera mot Kinas förtryck av "dissidenter, muslimer, kristna, buddister och aktivister". Detta är naturligtvis en självklarhet. 
Men DN glömmer att vi som allmänhet inte kan påverka Kinas politik. De som möjligen skulle kunna påverka Kinas politik reser till Kina och uttalar några förpliktande fraser om mänskliga rättigheter men går sedan till en middag där man umgås som goda vänner. Sedan kommer olika företag att underteckna för kapitalisterna på båda sidor gynnsamma avtal. 
Det heter alltid att har vi inget utbyte så kan vi aldrig heller påverka. Men inget händer. Varför inte avstå från de lukrativa kontrakten? Kanske fler länder i västvärlden som upprörs lika mycket som svenskar skulle följa efter. Stora marknader skulle försvinna för Kina och de måste kanske ändra sin politik-
När det gäller kaninerna så visas den grymma behandlingen på SVT och den blir direkt påtaglig. Dessutom påverkar de mångas reaktion de företag som importerar angoraull så de omedelbart slutar. Upprördheten ger effekt vilket inte politikernas fraser gör när de är i Kina. 
DN skriver också i ledaren "Det är nämligen inte svårt att hitta minst lika många kinesiska Youtube-klipp av skrikande människor." Utan att veta något om dessa (jag tänker inte leta) så kan jag tänka mig att STV inte visar dessa klipp då de kanske inte går att fastställa sanningshalten i dessa klipp. De finns naturligtvis många som vill svärta med den kinesiska regimen och fejkar och arrangerar filmsnuttar. Att få autentiska filmer från kinesiska fängelser tror jag är oerhört svårt.  

Läs vår hemsida: www.jaktkritikerna.se och gå med i FB-gruppen Jaktkritikerna. Köp gärna boken "Jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter". Finns på vår hemsida. 

tisdag 26 november 2013

Jaktkritik

I helgen (23-24/11-13) hade många ornitologer samlats på Riksmuseet för ett ringmärkarmöte. Jag blir alltid mycket imponerad av alla de som helt ideellt lägger ner 100-tals timmar (och pengar bl a i bilkostnader) för att göra ett rent vetenskapligt arbete för att vi ska få större kunskap om vår fågelfauna.
Bland annat redogjorde tre personer om den numera sällsynta ortolansparven status i Sverige och de inventeringar och studier av sparvens biologi och vad som krävs för att den ska kunna överleva som häckfågel.
Ett problem är att ortolansparven övervintrar i södra västafrika där vi inte vet så mycket om de förutsättningar för att sparven ska överleva på bästa sätt.
Alltnog ett annat problem är att det trots förbud jagas ortolansparvar i Frankrike. Detta är en troligen urgammal tradition i sydvästra Frankrike (Les Landes). Jag har läst en artikel av Bengt-Olof Stolt som han publicerade i vår tidskrift Jaktdebatt 1996 och där fått veta att jakten då var ca 50 000 fåglar per år. De siffra som nämndes på ringmärkarmötet var mycket osäker men hamnade mellan 10 000 - 30 000 fåglar per år. Om det minskande antalet beror på att bönderna i området minskar sin jakt eller om det beror på att beståndet av ortolansparv minskar i hela Europa må vara osagt men kan väl ha båda förklaringarna. Enligt uppgift betalas en gödd sparv med 100 Euro och det är klart att med dylika priser är det mycket lönsamt att ägna sig åt jakten.
Det är i ett tämligen begränsat område som jakten sker och franska ornitologer och en av svenskarna var där för att förstöra jägarnas fällor och befria de sparvar som hade fångats men jägarna kom på dom och polisen måste komma för att förhindra slagsmål. Tyvärr brydde sig inte polisen om att rapportera den olagliga jakten utan nöjde sig med att se till att aktivisterna försvann.
Frankrike har en ovanligt stor och aggressiv jägarkår och många av våra trastar, beckasiner och skogsduvor  skjuts där nere varje år. Svårigheten är att få en förändring och bilda en opinion mot denna jakt. En möjlighet är att få stjärnkockar son honom jag skrev om i min förra blogg att sluta att servera dessa gödda sparvar. De förekommer bara på de verkliga lyxkrogarna och  kunde ornitologerna få Joel Robuchon att tala om att han inte vill se stekta ortolansparvar på krogarna så hade det nog effekt på de svenska bestånden.
Läs hemsidan: www.jaktkritikerna.se och gå med i FB-gruppen Jaktkritikerna. Köp gärna boken "Jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter". Finns på vår hemsida.    

fredag 22 november 2013

Jaktkritik


Riksdagsledamöternas arbete består inte bara av att trycka på en knapp då regeringen vill detta utan också, naturligtvis, tillvarata sina väljares intressen.
Till Miljö- och jordbruksutskottet kommer då in motioner angående jakt som för många människor framför allt på landsbygden är en viktig fråga.  I årets motionsflod finns 21 önskemål. Jag skriver "önskenål" då jag någon gäng fått höra att 95% eller fler av motionerna avslås i riksdagen. Enligt den riksdagsman jag kände beror detta på att kan man inte få majoriteten i utskottet att godta motionen är det lönlöst att plädera för saken i riksdagen. Därför krävs det goda kontakter men utskottets ledamöter och det regerande partiet-partierna. 
Ett exempel är den nu föreslagna rovdjurspropositionen. När regeringen har majoritet i en fråga som denna kommer inget att ändra den. Ledamöter i Miljö- och jordbruksutskottet har framfört avvikande åsikter. Helena Leander m fl (MP) och Jens Holm m fl (V) argumenterar förtjänstfullt för en mycket striktare rovdjurspolitik där t ex Helena Leander framför den vetenskapligt helt korrekta åsikten att rovdjurens effektiva populationsstorlek ska vara minst 500 individer. Effektiv populationsstorlek innebär att det ska vara 500 (250 hanar och 250 honor) som ska vara de som ger upphov till näste generation. Eftersom detta antal innebär olika stora stamman för våra rovdjur beroende på deras populationsstruktur så kan inga totala mål sättas upp. För till exempel vargen som antas ha åtta individer förutom alfaparet skulle vargantalet var ca 5 000 individer vilket jag anser helt orealistiskt politiskt sett. Men som jag ser det är det likgiltigt vad som står; regeringen driver igenom sin proposition. 
Övriga motioner handlar oftast om jakt på vildsvin och där till hörande frågor som utbildning av person för trikinbestämning. Ett par motioner vill att de som bor på statlig mark ska ha samma rättigheter till jakt som samerna. Fjälljakten behandlas i två motioner där den ena vill att början av ripjakten förskjuts till den 15 september. Detta förslag har framfört många gånger under åren men aldrig blivit ändrat. Den andra vill inte att jaktavgifterna ska höjas i takt med prisindex då detta skulle försvåra för fattigare (mindre bemedlade) personer att kunna delta i jakten. En annan motion vill underlätta för funktionshindrade personer ska kunna delta i jakt. 
Andra motioner vill ha älgjaktens start på en lördag (nu på måndagar) och en snabbare tillståndsgivning av vapenlicenser, En motionär vill att myndighetsutövningen ska flyttas från Naturvårdsverk och länstyrelser till Jordbruksverket . Ytterligare en motionär vill ha ökad jakt på korp och björn och en vill att 2015 ska bli bli jaktens, viltköttets och viltvårdens år.
Fem ledamöter i MP har skrivit en mycket ambitiös motion om förändringar i alla de delar där djurskyddsspekter har relevans bl a i jaktfrågor. 
Min kommentar är att de motioner som tidigare alltid fanns med där man yrkade på mer jakt av alla de slag har försvunnit. Kanske har de flesta insett att dessa krav tillgodoses av Jägareförbundets förslag som lantbygdsministern alltid tillgodoser.

Läs hemsidan: www.jaktkritikerna.se och gå med i FB-gruppen Jaktkritikerna. Köp gärna boken "Jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter". Finns på hemsidan.

   
      

måndag 18 november 2013

Jaktkritik

Djurs lidande kan vara av olika slag. Ett av dessa är den fruktansvärda bruket att proppa gäss fulla med mat så att de reagerar med att deras lever växer till patologiska mått.
Nu verkar detta djurplågeri kunna vara på utdöende.
Jag läser i DN (17/11-13) att franska djurvänner har fått den franska stjärnkocken Joel Robuchon, som enligt artikeln är Frankrikes mest berömda och prisbelönta kock, att sluta med att servera gåslever på sina krogar.
Anledningen är att djurvännerna har en video som visar hur gässen tvångsmatas tills de kräks och har diarréer och när de står i trånga burar så får de också skavsår.
Fransmänens inställning till djurplågeri har varit svalt ochlagarna är kvar sedan Napoleons dagar som jämställde djur med möbler. För ett par veckor sedan skrev flera vetenskapsmän och filosofer under ett manifest där de framhåller att djur är "levande och känsliga varelser" och det verkar som om fransmännens inställning till djur börjar att ändras. När den mest stjärnbestödda kock ändrar sig innebär det ett stort steg för han sätter verkligen ribban när det gäller matkultur i det matglada Frankrike.
Ytterligare en seger för djurvännerna. Hurra!

Kös hemsidan: www.jaktkritikerna.se och gå med i FB-gruppen Jaktkritikerna. Köp gärna boken "Jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter". Finns på hemsidan.

lördag 16 november 2013

Jaktkritik

Minken togs till Sverige för att användas som pälsdjur på farmer. Många lyckas rymma från farmerna och under andra världskriget släpptes många minkar ut då handeln med päls minskade och det var svårt att finna föda för djuren. Minken etablerade snabbt och det tog knappt 50 år innan minken hade koloniserat hela landet ända upp i fjällområdet.
Minken är ett rovdjur som lever på det den finner. På vintern är det framför allt fisk men under övriga årstider på smågnagare men även på fågelägg och ungar. Minken kan därför vara ett allvarligt hot på fågelskär i våra skärgårdar. Minken är en god simmare och tar sig lätt ut till öar långt från fastlandet. För att skydda dessa fågelöar är det nödvändigt med en effektiv skyddsjakt på dessa fågelöar som ofta är reservat just för deras fågelantal. Jakten måste ske med hjälp av hund eftersom fällor är alltför ineffektiva. Minken gömmer sig lätt under stenar och upptäcks endast med hund.
Alltnog minken gör för övrigt mindre skada och på fastlandet tycks den inte vålla alltför stora skador. En möjlig förklaring kan vara att minken tycks minska i antal. För endast 20 år sedan sköts ca 40 000 minkar årligen men den senaste avskjutningsrapporten angav ca 9 000 dödade minkar.
För några dagar sedan hörde jag på radio att en forskare på SLU funnit att minken var ett utmärkt djur för att upptäcka miljögifter. Minken som lever vid vatten och äter mycket fisk får i sig de miljögifter som oftast kommer ut i våra vattendrag och anrikas i näringskedjan. Minken tycks också vara relativ motståndskraftig mot miljögifter och lagrar därför upp dessa i hög grad. Det är dessa egenskaper som gör minken till en utmärkt referens. Kanske jakten på mink skulle vara en del av det möljövårdsarbete som redan bedrivs när Naturvårdsverket analyserar ägg från sillgrisslor på Stora Karlsö och strömming från Östersjön. I bland kan till och med jakten vara till en fördel om nu dessa forskningsresultat nu tillvaratas.
Läs hemsidan: www.jaktkritikerna.se och gå med i FB-gruppen Jaktkritikerna. Köp också gärna boken "Jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter". Finns på hemsidan.

torsdag 14 november 2013

Jaktkritik

I går såg (13 nov -13) jag i SVT:s rapport att läkarna var ovilliga att anmäla olämpliga vapeninnehavare till polisen. I programmet ansågs "ett par hundra tusen" personer ha en sådan sjukdomsbild att de inte borde inneha vapen men endast 1 040 personer anmäldes. Stora skillnader finns också mellan olika delar i landet. I t ex Norrbottens län som har många jägare och därmed stora mängder vapen anmäldes fem (5!) person till polisen av läkare medan det i Västerbotten anmäldes 141 personer. Jag blir rädd när jag hör att så många olämpliga personer innehar vapen. Varför är inte läkarna mer noggranna vid sina undersökningar och följer de krav som finns i vapenlagen? Risken är ju stor att någon kommer till skada. Men detta är ett resultat av en undersökning som tydligen ska ta upp detta problem och kanske det kommer att bli en förändring i detta avseende. Jag hoppas Läs vår hemsida: www.jaktkritikerna.se och gå med FB-gruppen Jaktkritikerna. Köp gärna bolen "Jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter". Den finns på hemsidan

fredag 8 november 2013

Jaktkritik

Jag läser idag (8 nov.-13 i DN) "Regringen vill förbjuda sex med djur från den 1 april." "Det ska inte finnas några tveksamheter kring att det är förbjudet att plåga djur, säger landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C)." Notisen fortsätter: "Redan idag är det förbjudet att utsätta djur för lidande, men det har varit svårt att straffa tidelag. Frågan om förbud mot tidelag har diskuterats länge och lagskärpningen har haft brett stöd i riksdagen." Jag har svårt att tro att den nya lagen skulle kunna ha någon effekt. Vi vet hur svårt det är för domstolar att fälla för våldtäkt. Och i dessa fall finns det två parter som kan argumentera. Jag förutsätter att tidelag sker ännu mer i tysthet och enskildhet. Det verkar som om Eskil Erlandsson vill visa sig som en djurvän. Men som jägare och ansvarig minister för jaktfrågor har han gynnat, liksom Centerpartiets företrädare, all jakt så väl som skyddade rovdjur som andra. Det är alltså en lögn att EE vill klargöra att "det är förbjudet att plåga djur". Notisen som påstår att " det redan i dag är förbjudet att utsätta djur för lidande" är falsk. Jakt utsätter djur för lidande, både psykiskt och fysiskt, genom stress och skadskjutningar. Det enda som kan göras för att minska lidandet är att minska jakten! Läs hemsidan: www.jaktkritikerna.se och gå med i FB-gruppen Jaktkritikerna. Köp gärna boken "Jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter". Finns på hemsidan.

torsdag 7 november 2013

Jaktkritik

Jag brukar säga att "man ska sopa rent framför egen dörr" innan man ger sig på andras avarter. Därför engagerar jag mig inte i andra länders jakt och jaktmetoder. Kan jag inte påverka den svenska jakten så lär jag inte på något sätt kunna påverka andra länders jakt. Men här om dagen läste jag (DN 6 nov -13) om hur elefanter som överlevt en jaktsituation blev socialt handikappade för resten av livet. Jag har förut skrivit i vår tidskrift Jaktdebatt om en forskare de Waal anseer att elefanter har en stor empatisk förmåga och deras flockbeteenden är kompexa och djuren har stora hjärnor i förhållande till sin kroppsvolym. Studien gjordes i två nationalparker. I den ena lever elefanterna tämligen opåverkade av människan men i den andra utfördes en "gallringsoperation" ett större antal elefanter , honor och ungar, sköts ihjäl. Forskarna testade djuren genom att spela upp ljud fråm främande elefanter och såg hur djuren reagerade. I parken där ingen jakt bedrivits samlade sig elefanterna i en grupp för att försvara sig. I parken där jakt bedrivits sprang elefanterna från ljudet medan andra gjorde ingenting. Forskarn drog den slutsatsen att de jagade elefanterna aldrig fått lära sig vadläten betyder och hur man bör reagera när man hör dem. Detta trots att det gått 20-30 år sedan utrensningen skett. "Forskarna misstänker att de jagade djuren aldrig kommer att lära sig rätt beteende. Det sociala system de byggt upp på egen hand är inkomplett, ett tecken på att de skadats för livet av upplevelserna i barndomen." Jakt har många avarter inte bara fysiska utan tydligen också psykiska skador. Läs hemsidan: www.jaktkritikerna.se och gå med i FB- gruppen Jaktkritikerna och köp gärna boken "Jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter". Finns på hemsidan.

måndag 4 november 2013

Jaktkritik

Jonathan Så länge det inte finns andra fakta så anser jag att jag kan hävda att skadskjutningen ligger mellan 15 - 30 %. Läs hemsidan www.jaktkritikerna.se och gå med i FB-gruppen Jaktkritikerna och köp gärna boken "Jaktkritik - wessäer och bloggar om jaktens avarter". Finns på hemsidan

söndag 3 november 2013

Jaktkritik

Till Jonathan: Det jag skriver vet vi! Har du andra uppgifter så vore jag tacksam om du redovisade dem. Först då erkänner jag att mina siffror var felaktiga. Med ditt resonemang har fakta ett "bäst före datum" men jag undrar var gränsen går? Jag redovisade skadskjutningar på varg från 2006 där man bevisligen såg 25% skadskjutningar. Är sex år för lång tid för att tro på att skadskjutningarna kan ha minskat? Läs hemsidan: www.jaktkritikerna.se och gå med i FB-gruppen Jaktkritikerna och köp gärna boken "Jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter". Finns på hemsidan.

lördag 2 november 2013

Jaktkritik

Den filosofiska distingsionen mellan tro och vetande kan ju alltid diskuteras. Men varför skulle skadskjutningarna ha minskat de senaste åren i Sverige? Fortfarande skjuts skidåkare, jaktkamrater, hundar under jakterna. Den senaste rapporten som jag läst om skadskjutningar är från 2007 (www.viltskadecenter.se) och som visar att 25% av de fridlysta vargarna hade skadskjutits. Detta är alltså före de licensjakter som senare införts. I korthet visar rapporten att 11,5% av de upphittade vargarna hade skottskador. Eftersom inte alla vargarna hade påskjutits så måste man beräkna skadskjutning genom att ta reda på hur många vargar som kan ha påskjutits. I rapporten framgår att 400 vargar under perioden 1999-2006 levt i Skandinavien. Av dessa har alltså 45 (11,5% av 400) skadskjutits. I rapporten beräknas att 136 vargar olagligt dödats under den undersökt perioden. Totalt har alltså 180 påskjutits (136 döda och 45 skadskjutna) vilket ger 25% skadskjutna av de som påskjutits. Vid undersökning av de vargar som dödades vid licensjakten framkom att de flesta vargarna skjutits ett flertal gånger; en varg hade åtta skottsår innan den dog. Det finns alltså inget som tyder på att jakten skulle avsevärt ha förbättrats det senaste årtiondet. Finns andra uppgifter är jag mycket tacksam att få reda på dessa. Läs hemsidan: www.jaktkritikerna.se och gå med i FB-gruppen Jaktkritikern. Läs gärna boken "Jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter". Finns på vår hemsida.

torsdag 31 oktober 2013

Jaktkritik

Det är sant att undersökningarna på skottskador som orsakats av skadskjutningar är tämligen gamla men ingen tex veterinärer eller de på SVA har till uppgift att genomföra dylika studier. Jägareförbundet skulle genom sina kontakter med jägare kunna få reda på skadskjutningen på många djurarter men är troligen mindre intresserade. Då Sveriges Ornitologiska förening ville för några år sedan upprepa studien på sädgäss lyckades de inte få några pengar från Naturvårdsverket för en undersökning. Så vem ska kunna göra undersökningarna? Läs hemsidan: www.jaktkritikerna.se Gå med i FB_gruppen Jaktkritikerna Köp gärna boken "Jaktkritik- essäer och bloggar om jaktens avarter" Finns på hemsidan

måndag 28 oktober 2013

Jaktkritik

En läsare av min blogg efterfrågar var det finns uppgifter om skadskjutningar. Vi har publicert dem på vår hemsida: www.jaktkritikerna.se. Det finns ju naturligtvis andra exempel men de är från utlandet och då kan ju jägarna i Sverige alltid säga att dessa jägare är mycket sämre och att de har en sämre jaktkultur. Därför bara svenska exemplen. Tyvärr finns det ingen forskning på detta område och de som har möjlighet t ex veterinärer och de på SVA som får döda djur till besiktning gör inga studier. Läs alltså vår hemsida: www.jaktkritikerna.se och gå med i FB-gruppen Jaktkritikerna. Köp också gärna boken "Jaktkritik-essäer och bloggar pm jaktens avarter". Finns på hemsidan.

söndag 27 oktober 2013

Jaktkritik

Jag läste en liten notis i DN (26/10-13) där en norrman skottskada en äldre man som satt på en toalett inne i ett hus. Otroligt men sant.
Jägaren hävdar att han hade en älg i siktet när han tryckte av. Kulan gick rakt genom väggen på sommarstugan och träffade mannen på toaletten. Jägaren hotas nu av åtal.
Jag undra hur ofta går skottet fel men ingen skadas. Men med vetskap om att 15-30% av djuren som påskjuts skottskadas är ju dylika felskjutningar vanliga. Tyvärr.

Läs hemsidan: www.jaktkritikerna.se och gå med i FB-gruppen Jaktkritikerna.
Läs gärna boken "Jaktkritik - essärer och bloggar om jaktens avarter". Finns på vår hemsida.

onsdag 23 oktober 2013

Jaktkritik

Någon kommentar påpekade att jägarna inte skriver lagar för jakten också alltså inte kan sägas bestämma hur den svenska faunan ska vara sammansatt. Detta vet jag naturligtvis. Men jag har ett papper framför mig med rubriken: "Regeringen skapar ökat utrymme för jakt och viltvård".  Detta har skrivits 2009 och där utökas jakttiderna för grågås och kanadagås och skyddsjakt inför på vitkindad gås på Gotland. Jakttiden för gräsand förlängs och skyddsjakt på korp utökas. Dessutom står det: "Till skydd för småviltet återinförs en bestämmelse om att årsunge av rödräv får jagas hela jaktåret. En kontinuerlig och konsekvent predatorkontroll ger en lokal positiv effekt på tillgången på övrigt småvilt".
Eskil Erlandsson är själv jägare men jag är övertygad om att han fått höra önskemålen från andra jägarkamrater.
De enda som har intresse av de genomförda ändringarna är jägarna. När vi eller t ex Ornitologiska föreningen föreslår förändringar kastas dessa i papperskorgen och inget svar får vi överhuvudtaget.
Vem bestämmer hur den svenska faunan ska vara sammansatt?
Läs vår hemsida: www.jaktkritikernba.se och gå med i FB-gruppen Jaktkritikerna
Köp gärna boken "Jaktkritik - essäer och bloggar om jakten avarter". Finns på vår hemsida.

måndag 21 oktober 2013

Jaktkritik

Svar till mina belackare.

Varg och hund är samma art. Vargen ser hunden som en inkräktare i reviret och skyddar sig därför genom att angripa hunden. Alltså ett helt naturligt beteende.
Jägaren håller inte inne med skottet för att förvissa sig om vad han/hon skjuter på. Det är ett oacceptabelt beteende och synnerligen graverande. Den jägaren borde inte inneha vapen eller ännu mindre få vara ute i skogen och använda vapnet. För hundägaren spelar procenten ingen roll. Han/hon mister sin hund oberoende på vilket sätt den dödas.
Jag kan mycket väl tänka mig att polisen sköter sökningen av skadat vilt. Poliser har vapenskicklighet och hundar som kan spåra. Kostnaden som jägarna får för sin spårning skulle ju kunna gå till polisen. Kostnaden tas ur viltvårdsfonden och man skulle ju kunna tänka sig att också bilisterna stod för en del av kostnaden genom sin trafikförsäkring. Som det idag är utnyttjar många jägare sin uppgift att söka skadade djur som utpressning. De vägrar att utföra uppgiften då de inte får sin vilja igenom i rovdjurspolitiken. Detta skulle en annan huvudman för sökningen kunna sätta stopp för.
Vilka öppna soptippar finns det idag? Dessutom finns det flera vetenskapliga undersökningar som visar att jakt på kråk- och måsfåglar inte minskar populationerna. ( se Naturvårdsverkets meddelande SNV PM 1434 och 1734). Det effektiva sättet är att minska fåglarnas möjligheter att finna föda under vintern. Detta åstadkoms genom t ex att inte slänga ätbart på tippar. "Viltvården" är en skam och har inget berättigande.
Läs hemsidan: www.jaktritikerna.seoch gå med i FB-gruppen Jaktkritikerna. Köp gärna boken "Jaktkritik-essäer och bloggar om jaktens avarter". Finns på vår hemsida

lördag 19 oktober 2013

Jaktkritik

Till Sara: Alla djur dör inte omedelbart då skottet träffar. Du har själv gett exempel på detta. Varför ska jägarna bestämma hur den Svenska faunan ska vara sammansatt? Våra synpunkter (eller andras t ex Sveriges ornitologiska förenings) tas inte upp i regeringen men så fort Jägareförbundet vill något ändras jaktforordningen. Läs hemsidan: www.jaktkritikerna.se och gå med i FB-gruppen Jaktkritikerna. Köp gärna boken "Jaktkritik - essärer och bloggar och jaktens avarter". Finns på vår hemsida.

fredag 18 oktober 2013

Jaktkritik

Svar till Sara:
Åk till våra nationalparker där det inte bedrivs någon jakt. Det är där som man kan se vilken individrik och artrik fauna som finns i Sverige.
I jaktlagen står det att jakten inte får orsaka "onödigt lidande". Jakten orsakar alltså lidande men det anses inte åtalbart. Jag anser att om man bara jagade de djur som gör allvarlig skada (älg och vildsvin) så skulle 90% av djurens lidande försvinna. Och Sveriges fauna skulle bli rikare.
Jägaren äger inte djuren och ska därför inte bestämma hur den svenska faunan ska vara sammansatt.
Åk till våra nationalparker i norr och söder. Jag har gjort det och vet vad jag talar om.
Läs vår hemsida: www.jaktkritikerna.se och gå med i FB-gruppen Jaktkritikerna och läs boken "Jaktkritik-essäer och bloggar om jaktens avarter". Finns på vår hemsida.

torsdag 17 oktober 2013

Jaktkritik

Till Sara!
Vi i Jaktkritikerna anser också att vildsvin måste jagas. Även så älg och individer som gör allvarlig skada.
Men du har fel då du tror att du gör en naturvårdsinsats genom att döda och kasta bort  rävar, kråkor m fl andra arter. Denna "viltvård" är enbart för att ni jägare tror att ni får fler rådjur, änder att döda. Naturen och det vilda sköter sig bäst själva. Jägarna hade samma argument på 1960-talet då rovfåglarna fridlystes och jag tror att alla ser att dessa jägare hade fel.
Vi som är djur- och naturvänner vill ha dessa djur för de ingår i våra naturupplevelser och vi anser att inte jägarna ska bestämma hur den svenska faunan ska vara sammansatt.
Att döda djur som ju är levande varelser och sedan kasta bort dom är helt förkastligt och oetiskt.
Läs vår hemsida: www.jaktkritikerna,se och gå med i FB-gruppen Jaktkritikerna.
Läs gärna boken "Jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter". Finns på vår hemsida.

onsdag 16 oktober 2013

Jaktkritik

Det har kommit några kommentarer till min blogg som jag måste besvara.
För det första om björnen som hittades i en baklucka i en bil. Jag är ingen journalist som kontrollerar det som skrivs i tidningar utan återger vad som står där. Journalisten som skriver är den som ska kontrollera det som han/hon skriver är sant.
Syftet var inte att misskreditera någon som ju inte ens kan på något sätt identifieras i det jag skrivit. Syftet var att ta upp den omfattande tjuvjakten. WWF har stora kampanjer om den illegala jakten på elefanter i Afrika men jag anser att man måste "sopa rent framför egen dörr" först innan man klandrar andra länder och människor.
Den jagande kvinnan vill inte att man kritiserar jakten. Jag tycker att hon borde reflektera över de avarter som finns inom jakten. Varför är det försvarligt att döda 350 000 djur som inte konsumeras bara för att jägarna inte vill ha dessa djur i markerna. Varför ska jägarna bestämma hur den Svenska faunan ska vara sammansatt? Varför ska 100 000 - tals djur få skadskjutas med stort lidande som följd bara för att jägarna ska få utöva sitt nöje att döda djur? Vi i Jaktkritikerna anser att djur som orsakar allvarlig skada ska få dödas t ex älg, vildsvin och enstaka individer av andra arter.
Som en kommentar till artikeln i Jaktdebatt nr 3 så vill jag nämna att djur som hittas måste lämnas till KFV (anläggningar för fåglar och vilt) som rehabiliterar dessa djur eller låter en veterinär undersöka djuret för bedömning. Man kan naturligtvis föda upp en fågelunge med stor möda men göra det i lönndom och släppa fågeln som fort som möjligt. Regeln att förbjuda att ha vild djur i fångenskap måste finns annars kommer vi att få alltför många oseriösa personer som har djur i bur.
Läs vår hemsida: www.jaktkritikerna.se och gå med i FB-gruppen Jaktkritikerna.
Läs gärna boken "Jaktkritik - essäer och bloggar och jaktens avarter". Finns på hemsidan

måndag 14 oktober 2013

Jaktkritik

Läser i tidningen (DN 13/10-13) att polisen stoppat en bil med en skjuten björnunge i bagageluckan på en bil. Polisen utreder jaktbrott.
Björnjakten är reglerad och skjutna björnar ska anmälas då antalet givna licenser inte ska överskridas.
Sannolikheten för att detta är ett brott är därför stor. Tyvärr är tjuvjakten ett stort problem i Sverige. Ingen vet naturligtvis hur omfattande den olaga jakten är men många anser att den ligger mellan 10 - 20% av den angiva legala jakten. För varg verkar 10-20 % av stammen försvinna utan man har någon kunskap om varför.
Jag har talat med forskare på Grimsö som menar att när legal jakt får förekomma så minskar den illegala jakten. Men med de antal som man skattar den illegala jakten till, verkar detta inte stämma. Tyvärr.
Läs hemsidan: www.jaktkritikerna.se och gå med i FB-gruppen Jaktkritikerna

fredag 11 oktober 2013

Jaktkritik

Jag vet inte om ni hört de sorglustiga historien om den tama älgen som blev skjuten?
I norra Sverige någon stans fanns en tam älg som gick i ett hägn. Ålgen var så tam att den tyckte om att bli kliad bakom öronen och klappad. Ålgen hade ett namn, Linus, och var chipmärkt och registrerad som husdjur hos länsstyrelsen.
Vid något tillfälle lyckade älgen ta sig ut ur hägnet och eftersom det var älgjakt sköts älgen av en jägare.
Nu fick ägaren av Linus reda på att en niotaggad älg blivit skjuten och han misstänkte därför att det var den förrymda Linus som just var en niotaggare. Linus ägare kontaktade jägaren och fick se hornet och konstaterade att det var Linus som blivit skjuten. Nu blev det en tvist om vems älgen var.
Man skulle ju tycka att Linus tillhörde husdjursägaren. Anta att en ko skjutits då hade ju saken varit klar. Nu kan man ju inte lasta jägaren för att ha skjutit älgen. Han kunde ju omöjligen veta att älgen var ett husdjur. Men när detta konstaterats borde ju han acceptera detta. Men icke! Ägaren krävde inte någon del av köttet utan ville bara ha hornet. Men inte ens det fick han av jägaren. När Linus ägare senare tog hornet från jägaren anmälde jägaren Linus ägare till polisen. Polisen tog Linus ägare till förhör i två timmar. (Polisen måste väl ha andra viktigare saker att satsa sina resurser på? Polisens arbete är under all kritik).
Sensmoralen blir: Jägarens äganderätt kan inte nog påpekas. De tro att de äger djuren. Men så är det inte. Djuren är allas egendom om man kan tala om att äga vilda djur. Visserligen får jägarna ta han om de djur som de dödar genom jakt på sina ägor men detta är ju endast ett villkorat ägande. Detta gäller bara vissa djur som finns med i jaktförordningen med undantag av de stora rovdjuren.
Läs hemsidan: www.jaktkritikerna.se och går med i FB-gruppen Jaktkritikerna

lördag 5 oktober 2013

Jaktkritik

Jag läste för en tid sedan om en jägare som förlorat sin hund under en harjakt genom att en varg hade bitit ihjäl den och delvis ätit upp den.
Jag kan tänka mig att jägaren sörjde hunden och var den en bra jakthund förlorade han också något värdefullt ekonomiskt.
Men fler jakthundar dödas oavsiktligt av jägare vid jakt och många jakthundar omkommer då de körs över då de springer över vägar då de jagar något byte. Orsaken till dessa döda hundar är den vanliga löshundsjakten som finns i Sverige. Vill jägarna behålla sina hundar måste de sluta med löshundsjakten.
Då reportern frågar jägaren om han skulle köpa en ny jakthund svarade han: Jag har jagat i 50 år. Vad ska jag annars göra?
Vad gör jägarna då de inte får jaga? Det verkar vara brist på tankeförmåga. Jägarna borde studera 97% av befolkningen och lära sig av andra.
Läs hemsidan: www.jaktkritikerna.se och gå med i FB-gruppen Jaktkritikerna

söndag 29 september 2013

Jaktkritik

I DN ( den 27 sept.2013) finns ett reportage från ett ställe där man bedriver jaktturism. Utländska jägare får tillfälle att jaga i Sverige med hjälp av guider som tillhandahåller bostad, mat och hjälper till att finna byten som de tillresta jägarna eftertraktar. Detta är inte billigt. I reportaget uppges att jakten kostar 10 000 kr per dygn men då ingår helikopterresor och det övriga, guider, mat och uppehälle. Dessutom måste jägarna betalen en troféavgift på ca 18 000 kr då de skjuter en älg.
Jag har inget mot att svenskar, tyskar eller kineser skjuter älgar. Om denna turistjakt gör att människor i glesbygden får sin inkomst är det så mycket bättre.
Det jag har mot denna jakt är att den tydligen är inriktad på troféer. I reportaget framgår att de tillresta jägarna sköt en 17-taggare.
Den svenska älgstammen är redan sönderskjuten med för få och för unga tjurar. Det vore önskvärt om älgstammen skulle kunna få en mer naturlig sammansättning men då måste jakten ta mer hänsyn till de äldre tjurarna och låta dessa leva. Tyvärr lär detta aldrig bli fallet på troféer tydligen alltid är eftersträvansvärda och ger status att hänga på väggen eller som i fallet med turistjakt ger klirr i kassan.
Läs hemsidan: www.jaktkritikerna.se och gå med i FB-gruppen Jaktkritikerna. 

fredag 27 september 2013

Jaktkritik

Här kommer den debattartikel som vi fått publiserad i Aftonbladet för er alla som inte läser denna tidning. Jakt är en hobby och bedrivs, enligt enkäter bland jägare, för "naturupplevelsen, kamratskap, avkoppling, spänning och intresse för hundar”. Dvs de ser jakten som ett nöje. I en opinionsundersökning om svenskars inställning till jakt (SLU 2012) svarar över 60 % att de inte accepterar jakt för spänning, avkoppling eller nöjes skull. Bara cirka 3 % av Sveriges befolkning jagar. Men majoritetens åsikter tas inte i beaktande i landets jaktpolitik. Enligt jägarnas egen statistik dödas cirka 400 000 djur; kråk- och måsfåglar, rävar, grävlingar m fl arter, för att direkt kastas på sophögen eller i naturen. Där bidrar de till blyförgiftning av andra rov- och renhållningsdjur. Denna så kallade "viltvård", innebär att en tredjedel av de dödade djuren inte tas tillvara. Detta är djupt oetiskt. Ytterligare cirka 250 000 djur som jagas är små arter, framför allt änder, som ger mycket litet utbyte och vars populationer minskar, t ex ejder och alfågel. Den omfattande jakten undandrar naturupplevelser för andra natur- och friluftsintressen och näringar, som vill se djuren och en levande fauna. Jägarna äger inte djuren och borde därför inte ha rättigheten att bestämma hur den svenska faunan ska vara sammansatt. Mest allvarligt är det stora djurskyddsproblem som jakten innebär. Publicerade undersökningar visar att 15-30 % av alla jagade djur skadskjuts. Även i de fall när eftersök görs, kan det ta lång tid innan det lidande djuret kan avlivas. Läs också hemsidan www.jaktkritikerna.se och gå med i FB-gruppen Jaktkritikerna

torsdag 19 september 2013

Jaktkritik

Efter att jag skrivit om det ökande antalet kvinnor som vill jaga på min blogg fick jag ett anonymt inlägg (som jag tog bort)som menade att jakt var genetiskt ärftligt. Inlägget avslutades med "Tror du att förvärvade engenskaper ärvs?" Ja, det tror jag. Som utbildad genetiker och statistiker med mångårig erfarenhet av utbildning av studenter och speciellt intresse för kvantitativ genetik så vet jag att man måste skilja på genetiskt och socialt arv. Det finns naturligtvis inga gener för jakt. För att kunna skilja arv och miljö så måste man kunna mäta som t ex i husdjursaveln avkastning av någon komponent. När det t ex gäller sjukdommar kan man göra DNA analyser mellan sjuka och friska individer. Skulle man göra studier på jägare och andra skulle man naturligtvis aldrig finna några skillnader. En iakttagelse som talar för detta är att 6% av jägarna är kvinnor. Kvinnor och män är lika genetiskt utom i könskromosomerna. Detta spelar roll då olika könsorgan bildas ur samma celler i fostret. Detta i sin tur leder till olika hormonuttryck. Det är allmänt känt att män är mer aggressiva och våldsamma men detta har inte med testosteronhalten att göra som många tror utan av uppfostran och samhällets värderingar. Det är ingen skillnad i testosteronmängd mellan väldsamma män och beskedliga. Tyvärr sker en förändring av kvinnors attityder med övertagande av dåliga manliga beteenden; fler rökare, större alkoholkonsumsion och med större aggressivitet i jämförelse med för 50 eller 100 år sedan. Självfallet beror inte detta på att kvinnor har fått någon ändrad genetik utan helt enkelt samhällsomvandligen på gott och ont. Jakt är socialt ärftligt. Jag tror att ytterst få jägare inte har, pappa, farfar eller mor-farbror. som tagit med sonen på jakt i tidig ålder och lärt honom att djur inte är levande varelser som har ett eget berättigande utan enbart ses som en "resurs" som vilken annan pryl som helst. Förvärvade egenskaper ärvs socialt. Läs hemsidan: www.jaktkritikerna.se och gå med i FB-gruppen Jaktkritikerna

tisdag 17 september 2013

Jaktkritik

Jag läste härom dan att 68 personer skadats i älgolyckor i år. Inget i notisen talade om, om några av olyckorna var av dödlig utgång men så brukar det vara. Alltnog det vore ju önskvärt om inga olyckor skulle inträffa och säkrare bilar och viltstängsel vid sidan av de större vägarna där högre hastigheter tillåts. Möjligen inträffar de flesta olyckorna på mindre vägar med mindre risk för allvarliga olyckor då bilisterna inte har så höga hastigheter på dessa. Under älgjakten som nu pågår i södra Sverige och fortsätter i övriga Sverige i oktober så ökar tyvärr olyckorna. Älgarna blir mer rörliga och oroliga och försöker självklart försvinna ut ur området där det jagas. Eftersom det inte finns några skyddande områden så drivs älgarna vidare och många vägar måste korsas. Men enligt min åsikt måste älgjakten finns kvar tills det blir tillråckligt många rovdjur som kan hålla stammen på en acceptabel nivå för att förhindra trafikolyckor och allvarliga skador på skogen. Läs hemsidan: www.jaktkritikerna.se och gå med i DFB-gruppen Jaktkritikerna

måndag 9 september 2013

Jaktkritik

Jag anser att män och kvinnor är lika mentalt men skiljer sig socialt genom uppfostran och normer rådande i samhället. De senaste årtionderna har dock många kvinnor tagit till sig dåliga mannliga vanor och avarter. Fler kvinnor röker, dricker större mängder alkohol och blir våldsamare. Utvecklingen är oroväckande. Våld är oacceptabelt och kan förhindras genom att lära sig bättre impulskontroll och att dricka måttligt så att förståndet finns kvar.
Det är därför med en obehaglig känsla som jag läser att fler kvinnor tar jägarexamen. Jakt är våld och jakten gör människor mer okänsliga för det lidande som djuren utsätts för i all jakt. Ingen jägare som jagat har kunnat undgå att skadskjuta ett djur. Varför ser inte fler människor djuren som levande varelser som vill leva liksom vi och plågas svårt av de skottskador som djuren ibland orsakas. Visserligen är jagande kvinnor endast 6 % av jägarna men varför vill fler jaga? Jakt är bara ett nöje för jägarna men inte för djuren.
Läs hemsidan www.jaktkritikerna.se och gå med i FB-gruppen Jaktkritikerna    

tisdag 3 september 2013

Jaktkritik

I måndags, alltså första måndagen i september, började älgjakten i norra Sverige. Älgjakten börjar en månad senare i södra Sverige. Detta vet alla som är intresserade av jakt och självklart alla älgjägare. Varför man visar detta i TV förstår jag inte. Vem mer än möjligen de som får visa upp sig i TV är intresserad.
Skulle man inte händelsevis veta om startdatum för älgjakten blir man snabbt medveten om denna om man ger sig ut i skogen för att plocka lingon eller svamp. Det är i älgjaktstider som jag blivit bortkörd eller fått höra att jag får gå i skogen på egen risk.
Allt nog älgjakten är den jakt förutom vildsvinsjakten som jag kan acceptera. Den ger en stor mängd kött som konsumeras och den minskar skador på skog och allvarliga trafikolyckor. Älgjakten är också organiserad så att de som deltar måste klara av ett jaktprov på bana innan de får deltaga. Enligt någon jägare jag träffat är dock kamrattrycket för stort och några dåliga skyttar kommer med av lojalitets skäl. Jakten är ofta organiserad och det finns ett grupptryck att inte skicka iväg ett chansskott så att jaktlaget måste ut på ett besvärligt eftersök. Trots detta finns uppgifter på att 14% av älgarna skadskjuts. Kanske bättre än andra jakten men alldeles för många älgar får lida vilket inte är acceptabelt.
En annan nackdel med jakten är att älgstammen har blivit "sönderskjuten". Det finns nu alldeles för få äldre tjurar och antalet tjurar i förhållande till kor är 2:1 vilket inte är gynnsamt för stammen. De flesta jägare vet om detta men eftersom jaktlagen arbtar inom ganska snäva områden är man sig själv närmast och finns det en gammal tjur i området tycket man naturligtvis att någon i jaktlaget ska få chansen att fälla 12-taggaren.
En del jägare tror sig kunna bedriva avel med hjälp av jakt. Men detta är omöjligt. Med kunskap inom husdjursavel vet jag att men måste ha mycket noggranna mätmetoder på det som ska förädlas och göra mycket noggranna parningar för att få resultat. Jakt innebär alltid en utarmning av de jagade stammarna då jakten är slumpmässig och inte gynnar de djur som skulle överlevt i en fri konkurrens.

torsdag 29 augusti 2013

Jaktkritik


Jag läser i tidningen att de västra delarna av England (Somerset och Gloucestershire) har problem med att korna har tuberkulos. Därför att regeringen och lantbrukarna kommit överens om att 5 000 grävlingar ska dödas eftersom grävlingarna bär på tuberkulossmittan. Denna decimering av stammen anses nödvändig för att minska smittorisken för korna. 
Djurvänner inom den brittiska djurrättsorganisationenRSPCA protesterar och menar att grävlingarna kan orsakas lidande vid jakten och att jakten inte är vetenskapligt grundad och att de grävlingar som undgår att dödas sprider sig och därmed sprider också smittan. Djurvännerna vill att mer vaccin ska användas. 
Företrädare för jakten hävdar att liknande aktioner på Irland och i USAhar varit lyckade och att smittan kraftigt minskat.
Detta uttalande är ju ingen vetenskap. Orsak och verkan har ju inte med detta bevisats. Det ju lätt att  skoja med att smittan minskar beroende på att HIV-smittade minskar i Sydafrika eller att ungdomsbrottsligheten minskar i New York. Mer realistiska förklaringar kan ju vara att smittan minskar beroende på att fler kor får vaccin vid strörre utbrott av sjukdomen och att smittade kor isolerats från andra vilket naturligvis är de givna åtgärderna. Dylika åtgärder måste ju självfallet kontrolleras och läggas in i avgöranden för att förhindra att fler kor smittas. Innan detta är klarlagts borde ju inte den på föreslagna jakten påbörjas.
Även om det inte står något om det i artikeln så kan jag tänka mig att engelska jägare är tacksamma för att men hittat ett föregivet skäl att skjuta av ett större antal grävlingar. Grävlingen är fridlyst i England och det är därför denna jakt upprör många djurvänner. Här i Svrige tillhör grävlingen de fredlösa djuren som ingår i den mycket oetika "viltvården". Grävlingen anses vara ett rovdjur som äter fasan, and och skogshöns ägg om de kommer åt även om maskar, rötter och dylikt är dess huvudsakliga föda.. Det är därför jägarna ser till att ca 30 000 grävlingar dödas varje år i Sverige. Lika många grävlingen anses också dö på våra vägar och det blir inte tal om att grävlingar blir vanliga i Sverige. Jag är övertygad om att engelska jägare ser på grävlingen precis som de svenska jägarna gör. De ser nog gärna att det finns ett allvarligt skäl till jakt på grävling. 
Läs hemsidan: www.jaktkritikerna.se och gå med i FB-gruppen Jaktkritikerna

tisdag 27 augusti 2013

Jaktkritik

Jag har just läst en bok (Den tjugotredje dikten av Stewe Claeson f ö en tänkvärd bok). I boken finns ett ytterst litet avsnitt om jakt. Jag citerar ett par meningar: "För Mats Halvarsson, säger han, består året av tre veckors liv och fyrtionio veckors prat om de tre veckorna och om de tre veckorna nästa år." ....
"Så är det, säger Vera. Jakten är helig."
Hur kan man vara så begeistrad av att få döda djur? Kan någon förklara det för mig?
Läs hemsidan www.jaktkritikerna.se och gå med i FB-gruppen Jaktkritikerna.

fredag 23 augusti 2013

Jaktkritik

Ibland hitter man uppslag till bloggar på ställen man inte tänker sig. I går flimrade en rubrik till efter SVT:s Kulturnyheterna. Det stod: "Inga fler bilder på jägare med byte." Detta gjorde mig intresserad och gick in på STVplay/kuturnyheterna och där kunde jag läsa att Aftonbladets chefredaktör Daniel Nordström hade skrivit att "Djuren förnedras. Det blir inga fler bilder på jägare som stolt poserar vid sitt fällda byte". (Läs hela bloggen på SVTplay/kulturnyheterna den 22/8).
Detta är ett utmärkt initiativ. Jag förvånade mig när jag i SVT fick se en jägare med sin skjutna björn. Björnjakten hade ju börjat i veckan och SVT tycker tydligen att detta är en nyhet som måste spridas. Detta är för mig obegripligt. Alltid en flinande jägare vid en björn. Vad är det för märkvärdigt med detta? Endast björnar somn gör allvarlig skada eller är obehagligt närgågna behöver skjutas. Alltså skyddsjakt på enstaka individer. Skamligt av SVT och berömvärt av Daniel Nordström.
En nyhet idag är att en expertgrupp ska avgöra hur stor vargstam som Sverige ska ha. Bättre detta än att riksdagen, Naturvårdsverket eller någon annan bestämmer storleken. Men här liksom hos björnarna så borde vargarna endast skyddsjagas om någon orsakar allvarliga skador eller är närgågna. Men det ska bli spännande till vilket antal gruppen kommer fram till. Några tusen anser en del experter men detta kommer aldrig jägare, LRF, centerpartister eller moderater att gå med på.
Läs hemsidan: www.jaktkritikerna.se och gå med i FB-gruppen Jaktkritikerna  

söndag 18 augusti 2013

Jaktkritik


I dag såg jag en mink vid badplatsen där jag bor under sommaren. Det kom mig att tänka på de invasiva arterna och arter som människan tagit till Sverige för olika ändamål. Man kan ju diskutera om snögås, stripgås, nilgås, mandarinand, amerikans kopparand m fl fägelarter som då och då häckar i Sverige har kommit hit med maänniskans hjälp eller inte, då de fåglararterna som jag räknat upp förekommer i djurparker och annars inte skulle ha haft en chans att ta sig till Sverige i alla fall inte så många och så ofta som vi nu ser. 
Men dessa fäglar är fortfarande inte till några besvär och kanske aldrig blir. Alltnog andra arter ställer till det desto mer. Just minken tillhör ju de djurartar som aldrig skulle ha kunnat komma hit om inte dessa började användas i pläsverk och kunde farmas i stora mängder. Minkarna skulle heller aldrig varit till skada om de inte rymde från pälsfarmerna. Eller som det påstås släpptes ut under 1940-talet, då ägarna inte kunde sköta farmerna vid inkallelse, mat inte kunde erhållas och pälspriserna var låga. Trots att minkarna inte tillhör vår naturliga fauna (de kommer ju ursprungligen från Nordamerika) är minkarna inte någon katastrof när de lever på fastlandet men kommer de däremot ut på öar i våra skärgårdar kan de snabbt eliminera fågelbestånden av mås-trutfåglar, tärnor och andfåglar. Här gör jägare viktiga insatser för de markhäckade fåglarna genom att jaga dessa minkar som tar sig ut på fågelskären. Problemet är att fällor inte räcker utan jakten ska ske med tax eller annan lämplig hund. Få jägare vill åta sig denna krävande jakt och pekunjära instaser är nödvändiga. Den andra arten som kan bli ett stort problem är mårdhunden som ju också tagit in för pälsfarmning i Ryssland varifrån de spritt sig till Finland och nu även till Sverige. Med statligt stöd försöker man minimera intrånget av mårdhund men jag tror att det är en tidsfråga innan mårdhunden har etablerat sig utom möjlighet till utrotning. 
Två andra arter som kommit till Sverige beroende av jägare är kanadagår och fasan. Fasanen skulle nog dö ut om inte fasanerier födde upp fågler i stor skala och utfodrade dem på vintern men kanadagåsen har blivit en plåga på många sådda åkrar och badstränder. Kanadagåsen togs hit då grågåsen nästan var utrotad beroende på jakt och jägaran vill ha något att skjuta på.  Nu när grågåsen igen blivit vanlig så är det lätt att se att kanadagåsens införande  var synnerligen olyckligt. 
En annan art införd av jägarna är vildsvinen. Visserligen kan man säga att vildsvinen tillhör vår ursprungliga fauna men de var utrotade men infördes i vilthägn för jakt. När sedan vildsvinen rymde från hägnen visade de sig snabbt anpassa sig framför allt i södra Sverige. Nu är de många och gör allvarig skada på växande gödor och orsakar allvarliga trafikolyckor. Eftersom vildsvinen utrotades med mycket mindre effektiva vapen borde detta också kunna ske nu men många jägare tjänar stora pengar på vildsvinsjakt och gynnar svinen med foder på vintrar och till och med flyttar svin till trakter där bönder och andra varit förskonade från dessa förstörande djur. Jag föreslår inte utrotande av vildsvinen men de skulle kunna ha en för alla acceptabel numerär om jägarna så ville. Men vill de detta?  
Läs hemsida: www.jaktkritikerna.se och gå med i FB-gruppen Jaktkritikerna

lördag 17 augusti 2013

Jaktkritik


Jag hörde på radion att den s k bockjakten har inletts. Bockjakten innebär jakt på hanar av rådjur. Jag har aldrig ätit rådjur men jag antar att de som äter kött tycker att det är gott. Jakt som ger kött är oftast svår att vara kritisk mot. Men när jägare hävdar att de måste skjuta rådjur för att de annars skulle orsaka allvarliga trafikolyckor så är jag inte överens. Anser jägarna att de måste jaga rådjur för att minska antalet så vore det bättre att sluta att döda rävar. De 60 - 70 000 rävar som dödas varje år i Sverige skulle nog kunna klara av att decimera rådjursstammen till rimliga nivåer. Rådjursjakten är alltså inte nödvändig.
Rådjursjakten består av två olika jaktsätt. Bockjakten som oftas sker genom s k pyrsch-jakt innebär att jägaren ska smyga sig fram till bocken till ett så litet avstånd man vågar och sedan skjuta bocken med ett kulvapen. På mig låter denna jakt som den mest sympatiska. Ska djur dödas ska det ske med så liten skadskjutning och stress som möjligt. Tyvärr går inte all rådjursjakt till på samma sätt. Flera jägare jag har hört anser att jakten med hagel, som är den ammunision som används vid den höstliga jakten på rådjur, borde förbjudas. Många gånger skjuts det på alltför långt håll och spridningen av hagel orsakar icke dödande men otäcka skador som ger stort lidande. Varför inte rådjuren alltid jagas med kulvapen förstår jag inte. Jag antar att man måste vara närmare djuret för att vara säker på att träffa ett vitalt organ på djuret när man skjuter mid kula. Detta jaktsätt är naturligtvis svårare. Det är nog också därför att jägaren försöker skjuta rådjuret på för långt avstånd med hagelvapen. 
Min önskan är alltså att rådjursjakten upphör och att rävarna får ta hand om rådjurens populationsbegränsning.
Läs hemsidan: www.jaktkritikerna.se och gå med i FB-gruppen Jaktkritikerna  

torsdag 15 augusti 2013

Jaktkritik


Jag brukar hävda att man ska "sopa rent framför egen dörr" först innan man kritiserar eller fördömer andra länders jakt. I torsdagens DN (15/8) beskrivs jakten på moripa som startar den 12 augusti i Skottland. Den skiljer sig inte mycket från den ripjakt som sker i Sverige och de starka (till skillnad från de svenska) djurskyddsorganisationer som finns i Storbrittanien gör säkert vad de kan för att se till att jakten håller en acceptabel standard. Jag vill bara påminna om den fantastiska bragd som djurskyddet lyckades med då de fick parlamentet att förbjuda den mycket grymma rävjakten med hund för några år sedan.
Alltnog så finns det ju en del att kritisera när det gäller jakten på moripor. I artikeln framgår att jakten är ett oerhört dyrt nöje och att en jaktdag på heden kan kosta 200 000 kr. Nöjet är alltså till för de förmögna. Men jakten är trots de höga priserna inte lönsam för alla markägare. För att göra hedarna attraktiva för riporna (alltså för jägarna) skjuts rovfåglar, hedarna sprutas för att få bort ormbunkar, mossar bränns för att ljungen ska breda ut sig och områden inhägnas för att stänga ute rovdjur och djur som bär fästingar. Det finns beräkningar på att jakten ger ett 1000-tal arbetstillfällen och inkomster på 300 miljoner kr. På mig verkar det mycket då varje person som sysselsätts vid jakten skulle erhålla 300 000 kronor. 
Djuraktivister (som det står i artikeln) anser att " jakten förvandlar pittoreska hedar till blodiga slagfält och ser med avsky på hur fåglarna dödas endast för underhållning". Här kan man misstänka att ripjakten är av samma slag som när vår naturälskansde kung Carl-Gustaf jagar fasaner i Ungern. Han och hans jaktlag låter fasanerna ligga kvar (eller som Jan Danielsson visade i TV att vissa  ripor skjuna i den svanska fjällen blev för många år sedan) då de inte går att äta fullproppade med blyhagel som de är. (se en tidigare blogg eller läs i boken "Den ovillige monarken"). Nu är det ju så att all jakt är nöje, underhållning eller någon annan form av rekreation. Ingen jägare jagar av plikt eller tvång. En jägare som jag träffat tyckte att älgjakt var tråkigt och gick över till s k småviltsjakt som kanske innebar jakt på hare, skogshöns och kanske räv och nötskrika för att kanske öka sina chanser att få skjuta en orre.
Att inte alla ripor blir kvar på hedan visars av att en varuhuskedja ska börja sälja ripor. Hur dessa ripor säljs framgår dock inte, Är de plockade, urtagna, frysta som de är eller haglen borttagna? Nyttigt är det i alla fall inte. Högre halter av bly hittas i jägares blod men någon större konsumtion av ripa kan det väl ändå inte bli.  
Läs hemsidan www.jaktkritikerna.se och gå med i FB-gruppen Jaktkritikerna

onsdag 14 augusti 2013

Jaktkritik

I dag är det den 14 augusti. I några dagar har jag hört ringduvan hoa i skogen intill min stuga. Det är nog den tredje eller kanske fjärde kullen som ska till att läggas.
Men jakten på ringduva börjar den 16:e aug. i de södra lånen. Hur kan detta vara möjligt att få jaga under häckningstid? Detta är ett ytterligare exempel på usel etik från jägarnas sida. De känner naturligtvis till detta och det hr diskuterats men här är det som vanligt jägarorganisationerna som får bestämma.
Vi jaktkritiker är för få som tar upp dessa frågor och allmänheten är helt okunnig om vad som händer i jaktliga sammanhang. Tyvärr.
Men jag är säker på att det någon gång i framtiden ska bli mer etik och moral även i jaktfrågor.

Läs hemsidan: www.jaktkritikerna.se och gå med i FB-gruppen Jaktkritikerna

torsdag 1 augusti 2013

Jaktkritik

Jag läser idag om att LRF och Jägareförbundet i Blekinge vill förbjuda utfodring av vildsvin i länet.
Det är ett utmärkt initiativ och borde gälla hela landet. Vildsvinen gör allvarlig skada på grödor och orsakar många trafikolyckor.
Varför vissa jägare vill se till att vildsvinen överlever vintern bättre, som de gör med sin utfodring, förstår jag inte. Jägarna anser vildsvinen vara svårjagade och köttet ger lite pengar. Dessutom har jag läst att vildsvinen dödar och skadar fler hundar än vad vargarna gör här i Sverige.
Är det försäljningen av jakten som gör att vissa jägare vill ha fler vildsvin?

Läs hemsidan: www.jaktkritikikerna.se och gå med i FB_gruppen Jaktkritikerna

onsdag 31 juli 2013

Jaktkritik


Under den senaste veckan har jag hört inslag i radio som berört vargar. Det första inslaget kom efter det att kammarrätten ska ta upp, förvaltningsrättens dom angående avslaget av skyddsjakt på den genetiskt värdefulla tik som flera gånger har flyttats, till granskning. Jag är inte juridiskt kunnig och vet därför inte om dessa två domstolar förhåller sig som tingsrätt och hovrätt, att de måste ta upp överklaganden eller om de gjort bedömningen att fallet måste utredas bättre. 
Alltnog; jag kan inte förstå hur besluet om inhiberad skyddsjakt kan ändras. EU:s habitatdirektiv gäller och det är många krav som måste uppfyllas för att ett djur ska få dödas som är upptaget i direktivet. Bl a sk djuret orsaka allvarlig skada och därefter ska andra lämpliga åtgärder vidtas innan djuret får dadas. Om allvarlig skada kan åberopas då samerna får skadeersättning kan man ju fråga sig och om det är alltför stort djurplågeri att flytta vargen en gång till, eller skrämma bort den från renbetesområdena istället för att döda den. "Finns det liv finns det hopp".
I detta sammanhang anser jag att det mycket allvarligt brott mot habitatdirektivet men den omfattande jaket på lodjur. Jaktkritikena fick förnågra år sedan stopp på denna jakt men genom ett byte av kommissionär ändrades detta beslut då Naturvårdsverket lyckades inbilla kommissionären att jakten var vetenskaplig och berörde ett fåtal djur. Det finns alltså all anledning att än en gång låta EU bedömma den svenska lodjursjakten.
Det andra i inslaget framgick det att EU var tveksamt till regeringens förklaringar till licensjakt på varg. I regeringens svar till kommissionären framgick det att de bortskjutna vargarna skulle ersättas med genetiskt andra vargar genom inplantering vilket kommissionären var mycket skeptisk till. Det fanns ännu inga bevis på att detta har lyckats. Det slutliga svaret kommer väl förhoppningsvis innan det blir aktuellt med en ny framställan om licensjakt på varg i vinter.
Läs hemsiden: www.jaktkritikerna.se och går med i FB-gruppen Jaktkritikerna.

lördag 27 juli 2013

Jaktkritik

Nu har jag fått igång min dator igen.
Jag har publicerat ett par anonyma inlägg (nästan alltid från jägare!). När jag började blogga så tänkte jag inte publicera anonyma inlägg men gör det nu eftersom jag annars mycket sällan får några överhuvudtaget. Tyvärr är inte de anonyma inläggen något att kommentera. Få jägare inser att att deras hobby skadar 100 000-tals djur helt i onödan då djuren inte behöver jagas och att de genom jakten förstör för oss natur- och djurvänner genom att reducera det vilda. Men det finns jägare som förstår detta och vi har jägare som är medlemmar i föreningen och vi har haft en jägare också i styrelsen.
Alltnog: Säljakten som jag skrivit om förut verkar komma igång. Tyvärr är denna jakt ovanligt svår då jägaren endast har huvudet på sälen att sikta på. Dessutom guppar sälen upp och ner i havet och risken för skadskjutningen är högst påtaglig. På TV så påtalade en person att sälarna i dag inte var skygga som de var när han var grabb. Om det är det rätta sättet att komma åt sälarna så borde det räcka att smälla av ett par skott utan att försöka döda sälarna. Skrämda blir de säkert om detta skjutande pågår vid de tillfällen som det är nödvändigt. Att de hade lärt sig när det var dags att släppa ut odlad havsöring och samlades för att kalasa på dessa kan inte vara skäl nog för jakt. Hur många fler öringar skulle överleva till fångst om inte sälarna trog en enda öring? 0 sälar tippar jag.
Nu har björnjakten bestämts till 305 av Naturvårdsverket. Om det inte vore för landshövdingen i Norrbotten som bestämmer att i stället för 66 björnar så ska 90 björnar skjutas i Norrbotten enligt en uppgift på FB. Landshövdingen är jägare och alltså jävig i denna fråga. Kan verkligen en person köra över Naturvårdsverket? Enligt mitt förmenande borde det räcka att skjuta de björnar som gör allvarlig skada t ex på renskötseln och de få björnar som visar ett oskyggt beteende. Varför ska björnar långt från bebyggelse och människor dödas? Är det bara för jägarens intresse och/eller rädsla för konkurrens?
Läs hemsidan: www.jaktkritikerna.se och gå med i FB-gruppen Jaktkritikerna

fredag 5 juli 2013

Jaktkritik

I dagens DN (5/7) läser jag en notis om att en jägare som skadskjutit en jaktkamrat svårt får behålla sin vapenlicens. Kulan gick genom älgen och träffade kamraten.
Det var naturligtvis inte meningen; han hade otur. Men jag anser att otur har bara den oskicklige. Jakt är en mycket farlig hobby. I ingen annan hobby dör eller skadas så många av sina deltagande kamrater. Dessutom förekommer det ju att utomstående också dödas. Därför måste jägarna vara ytterst väl förberedda och ha kunskap om omgivningen så att de är säkra på att ingen annan skadas eller dör bakom djuret de ska döda.
I detta fall tycker jag att det visar på omdömeslöshet av jägaren att gå till kammarrätten och begära att han får ha vapenlicensen kvar. Jag antar att han förlorade rätten i tingsrätten. Han borde inse att han inte  till fullo klarade de krav som måste ställas på en jägare. Dessutom undrar jag vad kamraten tycker och det eventuella jaktlag där jägaren ingår.
Läs hemsidan: www.jaktkritikerna.se och gå med i FB-gruppen Jaktkritikerna

torsdag 4 juli 2013

Jaktkritik


I dagens tidning (DN 4/7) så finns en notis från BRÅ att 94 personer har dömts för djurplågeri 2012. De flesta fick böter, därefter vilkorlig dom men två perosner dömdes till fängelse.
Det framgår inte ev notisen vilka brott som gav fängelse. Det finns dock avskyvärda händelse där fängelse är det enda tänkbara. Till exempel de ynglingar som brände ihjäl en kanin eller den person som piskade ihjäl sin hund men om dessa händelser förekom under  2012 vet jag inte.
I samma nummer redogörs för rättegången mot den pojke som dödade åtta katter i Götreborg. Jag vet inte om pojken plågade katterna innan han dödade den men åklagaren yrkar på tre års fängelse. Pojken är ju uppenbarligen störd och borde istället få terapi men domen har inte fallit så vi vet inte hur det går.
De djurplågerifall som oftast redogörs för är husdjursägare som får psykiska besvär och lämnar sina kor, hästar och andra vind för våg. I dessa fall är är det inte någon avsikt att skada djuren utan sjukdom. Därför måste detta djurplågeri betecknas som förklarligt. Självfallet ska ju inte dessa djurägare få handha djur men straffet kan ju knappast förändra deras beteende.
De vilda djuren har inte samma rättsstatus utan jägare som skadskjuter djur går helt fria. Naturligtvis skadskjuter ingen jägare ett djur avsiktligt men hade han/hon inte skjutit hade heller inte djuret skadats. Så någon skuld har alltså jägaren för att han/hon orsakat djuret lidande. 
I jaktlagen finns en paragraf som säger att jakten inte får orsaka "onödigt lidande". Alltså tycks de jurister som skapat lagen anse att nödvändigt lidande är tillåtet. Men det finns fall där skyttar åtalats och dömts för att de orsakat onödigt lidande. De två fall jag minns berör en person som i Skåne använde ett hagelgevär vid en älgjakt och den andre var en trädgårdsägere som sköt med ett hagelgevär på älgar för att skrämma bort dom då de åt på hans äppelträd. Eftersom dessa personer innehade vapen antar jag att de var jägare men jag minns inte om de hade licens på geväeen. 
Jag undrar varför har inte vilda djur samma rättigheter som domestiserade djur? Om en djurägare sköt sin hund och lät den ligga ett par timmar innan den avlivades (som det går till då ett djur skadskjutits och eftersöks) hade han med all säkerhet blivit dömd för djurplågeri. Varför står jägarna utanför rättssystemet? Detta gäller ju även då jägarna vådaskjuter en person till döds. Inte ens då blir han fälld för vållande till annans död. 
Läs hemsidan: www.jaktkritikerna.se och gå med i FB-gruppen Jaktkritikerna

söndag 30 juni 2013

Jaktkritik

I senaste numret av Ornis Svecica (nr 1 2013) ägnas hela numret år inventeringar av gäss från 1977/78 till 2011/2012.
Gässen har ökat markant sedan 1970-talet och de arter som är flest är grågäss, sädgäss, kanadagäss och vitkindade gäss. Dessa arter har sjudubblat sin numerärer sedan inventeringarna började. Detta är ju glädjande.  Men har också medfört problem för många bönder som ser att gässen äter upp höstsådd säd. Tidigare har många av "våra" gäss flyttat till Spanien och nordsjökusten t ex i Holland. För att bönderna inte ska få sina åkrar uppätna så har skyddsjakt tillåtits även om det finns allmänna jakttider för grågås, sädgås (i vissa län) och kanadagås. Många studier har företagits för att se hur man i stället för jakt skulle kunna få mindre skador av gässen.
I en av artiklarna i tidskriften så har inventeringar gjorts i sydvästra Skåne för att utröna vilka marker som gässen helst uppehåller sig i de de söker föda. Resultaten presenteras på följande sätt:
"Genom att jämföra gässens fältval då de hade tillgång till mer än en fälttyp fick vi fram följande preferenslista (högst preferens först): skördad vete - spillsäd - sockertbetsspill - spillpotatis - höstsäd - höstraps. Detta tyder på att gässen under månaderna oktober - januari sällan orsakar några problem för jordbrukarna i denna del av landet. Så länge gässen har tillgång till skördespill visar de föga intresse för höstsådda grödor. Dessutom tål höstsäd ett högt betestryck utan negativa effekter. Det gäller däremot inte raps, där redan redan ett svagt betestryck kan förorsaka betydande skördeförluster. Eftersom raps huvudsakligen betas då inga andra fälttyper finns tillgängliga, oftast beroende på att de är täckta av snö, skulle detta vara en god strategi att koncentrera försöken att skrämma gässen till just de tillfällena."
Dylika studier borde läsas av ansvariga på länsstyrelser som är ansvariga för de skyddsjaktsinsater som anses behövas för att skydds bönders grödor. Jakt på gäss orsakar allvarliga jaktskador och undersökningar visar 60 % av gässen som är äldre an 4 år har hagel i kroppen.
Kunskap om hur gässen väljer föda på vintern skulle hjälpa jordbrukare att få mindre skador och dessutom skulle många gäss slippa skottskador med det lidande som dessa medför.
Läs hemsidan: www.jaktkritikerna.se och gå med i FB-gruppen Jaktkritikerna

onsdag 26 juni 2013

Jaktkritik

Jag läser i tidningen att Naturvårdsverket vill införa licensjakt på säl (gråsäl, vikare, knubbsäl; det framgår inte av notisen om det gäller alla arter). Tidigare har skyddsjakt förekommit på ca 300 - 400 gråsälar (jag har inte mina papper här på landet så jag är osäker på antalet som beviljats).
Skillnaden mellan skyddsjakt och licensjakt är att licensjakten inte är knuten direkt till det fasta fiskeredskapet utan skulle kunna bedrivas även på annat håll. I notisen framgår det att sälar orsakar allvarliga skador på fiskeredskap och att sälarna ökar (35 - 40 000 gråsälar och ca 10 000 vikare i Östersjön och 17 000 knubbsälar i Skagerrak och Kattegatt). Detta gör att skadorna också ökar. Antalet som ska få dödas anges inte utan Naturvårdsverket vill ha en ändring av jaktförordningen och har därför vänt sig till regeringen. Ett stalltips är att Eskil Erlandsson beviljar detta.
Min invändning är att säljakten är mycket svår och att det behövs mycket strikta föreskrifter för att jakten ska få bedrivas. Vid skyddsjakten fanns bestämmelser om att dykare skulle finnas tillgänglig för att kunna bärga sälen så att man visste att sälen hade skjutits till döds och att skytten skulle stå på fast mark och inte fick utnyttja båt. Det är ju oftast endast huvudet som sälen visar och detta är ju en mycket liten skottyta.
Jag hoppas om nu licensjakten kommer tillstånd att säkerheten vid jakten inte minskar och att antalet blir ett minimun just för att ju fler skott som avlossas desto fler skadskjutning. Sälar kan ju inte heller eftersökas och drunknar vilket måste betecknas som "onödigt lidande" som ju inte får förekomma vid jakt enligt jaktlagen.
Läs hemsidan: www.jaktkritikerna.se och gå med i FB-gruppen Jaktkritikerna

lördag 22 juni 2013

Jaktkritik

Till anonym: Jag förstår inte hur du kan vara riskanalytiker. Du är ju konspiratorisk och du kan ingen biologi. Varken varg eller björn har människor som bytesdjur och deras bytesdjur kommer aldrig att ta slut eftersom det alltid finns ett jämviktförhållande mellan rovdjur och bytesdjur.
Jag anser att vår verklighetsbild och kunskaper är alltför väsensskilda för att det ska vara meningsfullt att fortsätta vårt bloggsamtal.

Läs hemsidan:www.jaktkritikerna.se och gå med i FB-gruppen Jaktkritikerna

torsdag 20 juni 2013

Jaktkritik

Till anonym jägare: Visa gärna varför rovdjur är farligare än människor med din kunskap i riskanalys.
Ingen människa har kommit till skada genom vargangrepp på 200 år. Två har dödats av björn på 100 år (ingen svamp- eller bärplockare utan en jägare som skadskjuit en björn och ett oklart fall)
Jag har goda matematiska kunskaper och har under många år undervisat studenter i statistik på Stockholms universitet så du kan navända avancerade beräkningar och formler.
jag inser att det i denna blogg kanske inte är möjligt att redogöra för beräkningarna men skicka gärna ett brev till mig. Adressen hittar du på Google eller Eniro.

Läs hemsidan: www.jaktkritikerna.se och gå med i FB-gruppen Jaktkritikerna
.

tisdag 18 juni 2013

Jaktkritik

Det är synd att den anonyme jägaren är rädd för våra rovdjur. Han borde vara mycket räddare att vara ute och jaga tillsammans med jaktlaget. Det dör 1 till 2 jägare varje år i Sverige. Det är dock en minskning från en nivå på 4 á 5 för ca 20 år tillbaka. Säkerheten har visserligen ökat men jakten är fortfarande den farligaste hobbyn i Sverige med uteslutande av sjukdom.
Dödstalet bör ju ses i sammanhanget att ingen dödats av varg på 200 år och 2 personer av björn under 1900-talet. Då var en jägare som skadskjutit björnen först och den andra försökt skydda sin hund från björnangrepp.
Det är ganska typiskt att en del personer inte kan skilja på risker. Det är naturligtvis bl a mycket större risk att dö att då när man sätter sig i bilen och åker ut på våra väger.  Det är dock oförsvarligt att jägaren skrämmer upp sina barn för varg. Det är inte bra att barn blir rädda och stressas helt i onödan.
Läs hemsidan: www.jaktkritikerna.se och gå med i FB-gruppen Jaktkritikern

lördag 15 juni 2013

Jaktkritik

Som svar till den anonyme jägaren:
Eftersom jag ofta är ute i skogen träffar jag då och då på jägare. Vid flera tillfällen har jag blivit beordrad att lämna skogen eller en gång tillsagd att gå på egen risk. Men det ska också sägas att vid något tillfälle har det varit fritt fram att fortsätta att gå.
Nu är det ju så att det är farligare att gå i skogen då jakt pågår. Förutom att jaktkamrater skjuts till döds så har ju även skidåkare och bärplockare dödats av jägare.
INGEN har dödats av varg i Sverige sedan en halvtam varg dödade några barn i början på 1800-talet. De som dödats av björn har varit en som skadskjutit björnen först och den andra försökt att freda sin hund då björnen försökt att komma åt den på en gård. Händelsen är dock en efterkonstruktion och ingen vet exakt vad som hänt.
Slutsatsen är att man ska vara försiktig då jakt pågår men är man inte beväpnad och försöker döda björnar kan man helt lugnt gå i skogen.
Läs hemsidan: www.jaktkritikerna.se och gå med i FB-gruppen Jaktkritikerna.

måndag 10 juni 2013

Jaktkritik

Till den anonyme jägaren.

Hur många tar hand om räv- och bäverskinn? Ser någon, en person med rävpäls idag? Än mindre med bäverpäls.
För kanske 20 år sedan var jag på Disamarknaden i Uppsala och där fanns en person med ett par rävskinn. Dom hade han enbart för syns skull eftersom Disamarknaden ursprungligen var en pälsmarknad. Men "ingen köper rävskinn idag och färre tycker att det är värt att bereda skinnen" var hans kommentar.
Det är utmärkt att jägare söker efter trafikskadat vilt. Men de görs inte gratis så någon större uppoffring är det nog inte.
Viltvatten och stödutfodring är ju bara till för att jägarna ska få fler djur att döda och alltså inget ideellt arbete eller med tanke på djuren.
Om inte den s k viltvården fanns och rovdjursjakten upphörde skulle den svenska faunan vara mer individrik och sundare.

Läs hemsidan: www.jaktkritikerna.se och gå med i FB-gruppen Jaktkritikerna  

söndag 9 juni 2013

Jaktkritik

Till den anonyme jägaren.
Vem äter de 100 000 kråkorna, de 50 000 skatorna? de 60 000 kajorna?, de 40 000 nötskrikorna?, osv Gråtrutar (12 000), fiskmåsar (7 000) , storskarvar (8 500), grävlingar 28 000), rävar (60 000), minkar (10 000), mårdar (8 000) , bävrar 8 000), illrar (4 500)? (Jägareförbundets egen statistik)
Läs hemsidan www.jaktkritikerna.se och gå med i FB-gruppen Jaktkritikerna.

lördag 8 juni 2013

Jaktkritik

Den anonyme jägaren skriver att jag inte respekterar honom. Jag har ingen aning om vem han är. Det är jakten som jag är kritisk till.
100 000-tals djur skadskjuts varje år i Sverige.
350 000 djur skjuts och kastas sedan på sopbacken. Denna jakt kallas viltvård!
Jägarna äger inte djuren och ska därför inte bestämma hur den svenska faunan ska vara sammansatt.
Jag uppmanar jägaren att läsa Pelle Strindlunds "Jordens herrar" där resonemangen också kan syfta på jakten.
Jakt innebär dödandet av varelser som lika gärna som vi vill leva. De har samma fysiologiska egenskaper och en del människor har sämre mentala förmågor än djur men vi skulle aldrig tänka oss att döda dessa individer.
Enligt min mening är 90% av jakten i Sverige inte på något sätt berättigad. Om jägarna inte vore så hatiska mot rovdjur skulle snart rovdjuren se till att stammarna av älg och vildsvin vore hanterliga för både trafik, skog och grödor.
Läs hemsidan: jaktkritikerna.se och gå med i FB-gruppen jaktkritikerna

onsdag 5 juni 2013

Jaktkritik

I ett pressmeddelande skriver låtskrivaren Rob Cass om sången "Badger swagger" att "den här låten är mitt ödmjuka försök att stoppa den meningslösa slakten på grävlingar". Detta beror på att den brittiska regeringen beslutat att införa skyddsjakt på grävlingar. Bland de medverkande på singeln finns Slash, Brian May och sir David Attenborough.
När kommer en svensk popstjärna att ställa sig upp för djuren i naturen?
Drygt 18 000 grävlingar om året dödas meningslöst i Sverige per år. Grävlingarna ingår i den sk viltvården men ingen kan förklara varför dessa djur ska dödas. De gör ingen skada och de eventuella ägg som de äter upp ger inte fler fåglar för jägarna att döda.
I en avhandling från Grimsö för ett antal år sedan (jag sitter på landet och har inte tillgång till mina skriverier så jag kan inte kolla exakt när avhandlingen kom) är författaren orolig för att trafiken skulle döda alltför många grävlingar så att stammen skulle minska. Men varför dödar man grävlingar helt i onödan?
Svar till den som alltid anonyme jägaren: Är det till att tillhöra naturen att döda? Vad är vi 97% som inte gör det? Jag tror att jag är ute i naturen fler timmar än de flesta jägare och jägarna tar bort naturupplevelser för mig genom att minska individantalet i naturen. Varför är min rätt mindre än jägarnas? Men som jag många gånger skrivit att djur som gör allvarlig skada som älg och vildsvin idag måste regleras med jakt innan rovdjursstammarna blivit så stora att de kan sköta regleringen.
Läs hemsidan: www.jaktkritikerna.se och gå med i FB-gruppen Jaktkritikerna