lördag 24 december 2011

Jaktkritik

Nu läser jag Sverker Sörlins bok "Den blinde skaparen- En essä om Darwin och livets sammanhang".  I boken skildras hans uppvaktning av sin kusin Emma Wedgewood som kallar honom " den mest kärleksfulla person man kan tänka sig" Till hans förtjänster hör att han ogillar våld mot djur. Hon påpekar det särskilt.
Men som naturforskare på 1800-talet skjuter ju Darwin också för att få djuren närma sig för studier. Men han beordrar också skjutandet av rapphöns för att undersöka vilka växtfrön de kan bära med sig i fjäderdräkt och på fötterna. Finns det någon motsättning i detta?
Peter Singer, djurrättsorganisationernas filosof framför andra, anser att dödandet av djur inte är moraliskt förkastligt men däremot plågandet av djur. Han menar att om man dödar en gris så låter man en ny växa upp. "Grisarna" som art förlorar alltså inget på detta. "Livet" har inte förändrats. Det finns lika många individer. Nu diskuterar han inte det förkastliga att föda upp grisar på foder som istället kunde ha använts till männskoföda. Men om detta har jag skrivit om i samband med Pelle Strindlunds "Jordens Herrar" (se tidigare blogg).
Men jag tycker att man måste lägga till faktor. Är dödandet nödvändigt? Som jag ser det är mycket av dödandet av djur helt meningslöst och ger bara tillfredsställelse till vissa okänsliga individer. Men man måste ju också ställa sig frågan: finns det ett nödvändigt dödande? Frågan är svår för mig att besvara. Vi är "jordens herrar" som har framför allt egendom att försvara. Få, om några,  vill ofrivilligt bli av med det vi äger. Vi försöker skydda oss med lås och andra hinder. Fårägare ska enligt mig skydda sin egendom genom el-stängsel men hur gör skogsägare mot älgar och bönder mot vildsvin? Dessa arealer kan inte begäras omgärdas av stängsel. Kostnaden skulle bli orimligt stor.
Läs hemsidan: www.jaktkritikerna.se
Gå med i FB-gruppen: Jaktkritikerna

torsdag 22 december 2011

Jaktkritik

I dag läste jag om en person som fått 15 månaders fängelse för att han slagit ihjäl sin hund. Det var det hårdaste straffet som utdömts för djurplågeri. Han hade tydligen varit mycket grym med att piska ihjäl hunden. Det är rätt att straffa en sådan oempatisk person. Jag är dock övertygad om att personen inte kommer att ändra sitt beteende när han sitter i fängelset. Han verkar ju ha psykopatiska drag. Men "andra till varnagel" som det heter tror jag att straffet kan ha betydelse. Det måste göras klart att djurplågeri är ett allvarligt brott. Hoppas att många uppfattar detta.
Men även om detta fall var ovanligt grymt så finns det grader i helvetet som man säger.
En bilist som sätter sig i en bil och kör kan genom oskickligt eller direkt felaktigt beteende orsaka en människas död eller kroppsskada. Detta trots att när personen sätter sig i bilen inte har någon som helst tanke på eller avsikt att han/hon kommer att orsaka en människa skada. Ändå döms personen till vållande till annans död eller kroppsskada.
Det som jag tycker är märkligt är att jägare aldrig åtalas för skadskjutningar. Jägaren är ju ute för att döda men han/hon är (förhoppningsvis) medveten om att risken för att skada ett djur är mycket stort. Eftersom skadskjutning av ett djur innebär djurplågeri som kan vara mycket långvarit borde detta också vara brottsligt.
Men ingen jägare skulle då kunna gå fri. Alla som jagat har skadskjutit. Dessutom skulle troligen ytterst få  skadskjutningar anmälas då ingen vill bli osams med sin jägarkompis och som sagt alla jägare skulle bli åtalade.
Men en del av lösningen ligger i att förbjuda all onödig jakt alltså jakt på arter som inte tas tillvara, som har försumbara köttmängder och arter som minskar i antal. Med dessa åtgärder skulle mer än 90% av alla skadskjutningar undvikas.

Läs hemsidan: www.jaktkritikerna.se
Gå med i FB-gruppen Jaktkritikerna

lördag 3 december 2011

Jaktkritik


Jag har just läst Frans de Waals bok "Empatins tidsålder".  de Waal diskuterar empati som han definierar som att kunna känna för en annan individ som lider av smärta eller sorg, medkänsla som är en mer aktiv insats för att hjälpa den lidande individen som innefattar tröst, omtanke och hjälp till skadade och sjuka individer. För att kunna visa empati och ha omtanke måste djuret ha vissa förutsättningar. Han menar att djuret måste ha en tanke om sig själv. Alltså kunna uppfatta sig som individ och se andra som andra individer. Han tar spegeltestet som en möjlighet att ta reda på hur djuret uppfattar sig själv. Man målar ett tecken ovanför eller vid sidan av ögat som djuret alltså inte kan se om det inte speglar sig. När man ställer djuret framför spegeln tar ett djur, som har ”självmedvetenhet” som de Waal kallar det, på märket och oftast försöker ta bort det. De djur som visar en medvetenhet i spegeltestet har också den största förmågan av empati och medkänsla. De djur som de Waal framhåller är djur med stor hjärna i förhållande till kropp som människa, människoapor, valar-definer och elefanter. Det är viktigt att påpeka att spegeltestet är avancerat test eftersom ett barn måste vara mellan 18 – 24 månader för att förstå att spegelbilden föreställer barnet självt. de Waal tar i boken upp en mängd exempel på djurens bevis på empati och omtanke. Men det är viktigt att komma ihåg att de Waal betonar att empati och omtanke inte uppkommit i ett plötsligt hopp i evolutionen. Grader av dessa egenskaper finns hos alla djur. Han tar upp hundar, katter och möss men nämner också kråkfåglar som i tester visar självmedvetenhet i spegeltestet. Kråkfåglar gömmer ofta föda men ser de att de är iakttagna tar de bort godbiten för att gömma den på annan plats när de inte iakttas. Detta beteende tyder på att de kan skilja på sig själva och andra. 
I studier av babianer i det vilda kan man se babianer sitta och titta på när en leopard eller lejon äter upp en flockmedlem. De tycks oberörda men undersöker man avföringen (de skiter på sig) så finner man en hög halt av stresshormon. Babianerna putsade andra oftare efter förlusten för att minska stressen och för att inleda nya relationer för att ersätta förlusten. Kroppsspråk behöver alltså inte visa hur djuret känner sig. 
När det gäller möss så inleder de Wall med ett stycke ”Innan jag går vidare måste jag betona att det kan upplevas svårt för djurälskare att ta del av forskningen om djurs empati. I syfte att se hur djur reagerar på andras smärta har forskare i regel själva förorsakat smärtan. Jag är kritisk mot sådana metoder och jag använder dem inte själv, men det vore dumt att ifrågasätta de upptäckter som har gjorts tack vare dem. Lyckligtvis utfördes det mesta av denna forskning för flera decennier sedan, och idag skulle man troligen inte göra på samma sätt”. 
de Waal redogör för två experiment där man i ett gav utspädd ättiksyra till möss som reagerade med att sträcka på sig som visar obehag. Om en annan mus fick se detta sträckte den också på sig oftare än om den bara observerade en kontrollmus. I det andra testet hade man lärt en mus att trycka på en spak för att få mat. Om musen fick en stöt i samband med att den tog på spaken och en annan mus såg detta rörde inte den iakttagande musen spaken. Dessa försök visar att möss kan känna en annans mus smärta. Det som redan Bentham uttryckte på 1700-talet ”Djur kan inte tala med de kan lida” måste idag utökas med att de är mycket mer kännande varelser än att vara individer med samma nervimpulser som vi också har ett sinne som vi förknippar med mänskliga egenskaper, empati.
Har vi rätt att döda dessa varelser? Tänk på västerlandets syn på slavar på 1700 och 1800-talet som Pelle Strindlund beskrev i sin bok ”Jordens herrar” som jag skrev om i JD nr 3 (2011). 
Gå in på hemsidan:www.jaktkritikerna.se
eller gå med i Facebook-gruppen Jaktkritikerna





tisdag 29 november 2011

Jaktkritik

Ett nytt förslag till djurskyddslag har tagits fram. Alla förbättringar av djurskyddet är välkommet. Tyvärr är inte det nya förslaget tillräckligt långtgående. T ex ska inte den djupt osunda och plågsamma metoden för sterilisering av smågrisar som innebär bortskärande av testiklar inte tas bort förrän 2017. I en debattartikel tar några forskare upp att forskning på försöksdjur kommer att få fler restriktioner. Jag är dock inte oroad då många forskare alltid vill ha mer av det mesta. Men forskarna jämför laboratoriedjuren med vilda djur de påstår att människor dödar utan några moraliska betänkligheter. Självklart ska även möss som gör skada avlivas på det mest effektiva och minst smärtsamma sättet. Skulle personer döda möss och andra mindre djur på ett barbariskt sätt ska de naturligtvis också kunna åtalas och dömas för brott mot djurskyddslagen.
Men tyvärr blir detta inte fallet. I en kommentar till förslaget till djurskyddslagstiftning skriver Johannes Åman i DN (29/11) att "Med makt följer ansvar". Men han glömmer bort att människan har all makt över alla djur, även de vilda. När JÅ skriver att "Ansvaret i förhållande till vilda djur blir mer begränsat". Varför då?
I dag dödas ca 1 miljon djur i Sverige genom jakt. 100 000-tals blir dessutom skadskjutna. En mycket stor del av jakten är helt onödig. Endast älgar och vildsvin är nödvändiga att skjutas för att inte orsaka alltför många trafikskador och skador på skog och grödor. Denna minskning av jakten skulle minska skottskadorna med 80-90%. Om som JÅ skriver "Kan vi undvika att tillfoga andra onödigt lidande så bör vi göra det". Det tycker jag också.

fredag 11 november 2011

Jaktkritik

Det är svårt att göra utförliga inlägg på Facebook så därför utnyttjar jag min blogg.
De flesta människor är dåligt insatta i jaktfrågor och tycker inte att det är konstigt att jägarna jagar kråkor, trutar och andra vanliga fåglar. Många tycker att det är fula fåglar och ser dessa som icke önskvärda.
Men vad de flesta inte känner till att jakten är mycket omfattande. Totalt omfattar kråk- och måsfåglar ca 25 % av all jakt eller 230 000 fåglar! Därav är 20 000 måsfåglar och resten kråkfåglar (nötskrika 25 000, skata 50 000, kaja 50 000, kråka 85 000 och råka 5000 Jägareförbundets jaktstatistik 2007/2008 som är den senaste utgivna) .
Denna jakt sker mot all vetenskaplig kunskap. I två meddelanden från Naturvårdsverket ("Kråkans ekologi och metoder som prövats för anpassning av kråkfågelbestånd" (SNV PM 1734) och "Gråtrutens ekologi och metoder som prövats för skötsel av måsfågelbestånd" (SNV PM 1434). Båda PMen sammanfattar sina omfattande litteraturgenomgångar med att minska olägenheterna för människan är: "framför allt att den mest effektiva och långsiktiga åtgärden är att minska de födokällor, tillgängliga för fåglarna, som skaparts av människan".
Båda PMen är skrivna på 1980-talat och en del har hänt sedan dess.
Både gråtruten och fiskmåsen har minskat höggradigt signifikant sedan de årliga inventeringarna startade av Sveriges häckande fåglar (www.biol.lu.se/Zooekologi/birdmonitoring)
liksom kråka men nötskrikan endast signifikant. Då det gäller skata och kaja har ingen förändring skett.
En del som förklarar måsfåglarnas nedgång kan bero på att det kommeriella fisket har minskat och att fiskebåtarna nu inte få kasta ut rens i havet utan måste ta detta till hamn. Dessutom har alla öppna soptippar som förut fanns nu helt försvunnit. Detta har nog också drabbat kråkorna men inte kajor och skator som livnär sig på det som vi människor kastar i städer. Skulle denna renhållning bli bättre skulle säkert också dessa arter minska.
Varför den omfattande jakten fortsätter beror nog på okunskap och slentrian. Jägarna har uppfostrats med att det är viktigt att sköta den s k "viltvården".
Nu tycker jag att det är oförsvarligt och etiskt förkastligt att jaga stammar som minskar. Ingen av dessa arter är ovanligt men de finns i ett ekologiskt sammanhang och måste få finnas till för sin egen skull. Värst av allt är skadskjutningen är förödande. Det är troligt att skadskjutningen kan vara 30 %! Eftersök existerar knappast på dylika arter. De är så avskydda att många inte bryr sig utan hoppas att de kommer att dö av sina skador.
Varför jag tror att det sker på detta sätt är att jag vet att andjakt på utsatta änder endast eftersöks i viltvattnet (med hund) men de änder som lyckas skadskjutna flyga därifrån inte eftersöks. varför skulle jägare eftersöka skadade "skadedjur" när man inte gör det för värdefulla änder?
Se även: http://www.jaktkritikerna.se/
Gå med i Facebookgruppen: Jaktkritikerna

lördag 5 november 2011

Jaktkritik

Läser i Arbetaren att regeringens siffror på antalet tjuvjagade vargar ifrågasätts. Regeringen och WWF anser att det mellan 2006-2010 bara tre till sju vargar dödads illegalt. Mats Rapp vargspårare i Dalarna och Gävleborgs län säger att " ett 50-tal vargar har försvunnit de senaste sex åren bara i Dalarna och Gävleborgs län" Han anser att 77 vargar har dödats illegalt eller försvunnit på obekant sätt sedan 1997

se också www.jaktkritikerna.se
eller FB-gruppen Jaktkritikerna

tisdag 25 oktober 2011

Jaktkritik

Jaktkritikerna har just avslutat en annonskampanj i tre tidskrifter Sveriges Natur, Djurens Rätt och Vår fågelvärld. Den samlade upplagan är på mer än 100 000 ex och det har kommit in drygt 80 nya intresseanmälningar till att bli medlemmar i föreningen.
Jag brukar redogöra för en enkätundersökning som genomfördes 1980 för utredningen "Vilt och Jakt" (SOU 1983:21) då 3006 personer i åldrarna 16 - 65 år tillfrågades om sin inställning till jakt. 65 % svarade och denna enkät gav följande svar:
Svarsalternativ Andel i %
Jag är positiv till jakt 18
Jag accepterar jakt 54
Jag är tveksam till jakt 18
Jag är negativ till jakt 10
Som man ropar får man svar heter det ju. Jag kan ju både svara "Jag är tveksam till jakt" och "Jag accepterar jakt" eftersom jag accepterar jakt på älg och vildsvin som gör allvarliga skador på skog och mark. Men även om jag väljer svaret "tveksam till jakt" och tror att de som är med i Jaktkritikerna har denna och mer negativ syn på jakt borde 28 % kunna vara med i föreningen av Sveriges befolkning. Men vi har mindre än en promille! Vad gör vi för fel som inte kan attrahera fler att bli medlemmar och på så sätt kunna förändra situationen?
Jag vet att många är medlemmar i många föreningar och det finns ett tak för hur många man vill stödja. Jag har träffat på personer som tycker att vi har helt rätt inställning men de vill inte vara med i föreningen. "Så intresserade är de inte av frågan" som någon sa. Men ändå. Fler än en promille borde ju kunna engageras. Eller hur?
Läs vår hemsida: www.jaktkritikerna.se
eller gå med i Facebook-gruppen Jaktkritikerna

tisdag 18 oktober 2011

Jaktkritik

Många människor är rädda för olika ting. Rädslorna behöver inte vara befogade utan kan bero på felaktiga föreställningar om farligheten.
Ett exempel är rädslan för rovdjur. Jag har hört människor tala om att de inte vågar släppa sina barn till skolbussen några hundra meter bort på vägen för att det finns vargar i landskapet.
Det otäcka är att många jägare försöker förstärka denna rädsla för att skapa en större opinion för att få jaga framför allt vargar och björnar. Det ända syftet för jägarna är ju att minska antalet rovdjur så att de får fler tillfällen att döda de djur som de anser äga.
Tyvärr är det så att det farligaste en friluftsmänniska kan göra är att vara ute i skogen då jakt pågår. Det är alldeles ofarligt att gå i skogar där det finns björn och varg men inte då jägare är i skogen.
I förra veckan blev en jägare skjuten till döda i Jämtland och tidigare år har en bärplockare och en skidåkare blit skjutna till döds. Detta antal döda som inträffat beroende på jägare under de senaste åren är ju oerhört många fler än de som dött eller skadats av rovdjur. INTE EN människa har kommit ens till skada beroende på rovdjur under ett par hundra år! Förutom jägare som först skadskjutit björnar.
Se även hemsidan: www.jaktkritikerna.se
Gå med i Facebookgruppen Jaktkritikerna

torsdag 22 september 2011

Jaktkritik

Jag talade i dag med en tjänsteman på Naturvårdsverket om pilbågsjakt. Denna jakt var inte aktuell men kanske om något eller några år. Men då skulle den användas av mycket väl utbildade skyttar som skulle använda sin färdighet med pilbågen i tätbebyggda samhällen för att skjuta framför allt rådjur. Detta skulle hindra spridning av bly och inte störa med gevärsskott.
Men jag frågar mig; hur ofta förekommer det avskjutningar av rådjur i tätorter? Jag skulle tänka mig att det är tämligen sällsynt. Denna tillfälliga jakt innebär då att pilbågsskyttarna blir otränade och detta innebär i sin tur risk för fler skadskjutningar. Men kanske denna obetydliga jakt sedan tas för intäkt för att utöka den till fler områden (t ex vilthägn) och sedan släppa den helt fri?

Läs hemsidan: www.jaktkritikerna.se
gå med i Facebook-gruppen Jaktkritikerna

torsdag 8 september 2011

Jaktkritik

Kulturministern Lena Adelsohn-Liljeroth hade sett en propagandafilm för Jägareförbundet och intervjuades i TV. Där framhöll hon att jakt var kultur.
Jag trodde att kultur hade med odling att göra. Alltså något positivt, uppbyggande där något tillkommer. Jakten är precis motsatsen. Jakt förstör, orsakar lidande och dödar. Jakt kan inte betraktas som kultur!
Vem anser att t ex kvinnlig omskärelse är kultur?

måndag 5 september 2011

Jaktkritik

I DN har Jägareförbundet skrivit en debattartikel om vargarna med rubriken "Nu återstår bara konflikt om de svenska vargarna".
De har naturligtvis fel på många punkter.
Vargen hotas enbart av jägarnas jakt. De övriga arterna som jägarna tar upp som hotade har alla åtgärdsprogram som är vetenskapligt utformade av Naturvårdsverket.
Varje enskilt land har skyldighet att värna om alla arter inom landet. Detta kan inte överföras till andra länder. Skulle inte denna regel gälla blir ju naturvården ett Svarte Petter-spel.
Jägarna siktar in sig på "landsbygdsbefolkningen som ska leva med vargen och de skador som alltid följer i vargens spår". Ingen har motsatt sig skyddsjakt på enstaka individer just för att skydda egendom.
Licensjakten är oförenlig med EU:s habitatdirektiv. För att vargarna ska kunna överleva på sikt i Sverige måste stammen växa till minst 500 individer om en kontinuerlig tillströmning av obesläktade vargar får komma in i Sverige. Om inte detta villkor uppfylls måste stammen vara på 3000 individer. Licensjakten hotar dessa mål.
Läs också www.jaktkritikerna.se
eller gå med i Facebookgruppen Jaktkritikerna

måndag 29 augusti 2011

Jaktkritik

I söndagens DN läste jag om två tjejer som har lacerat ytterligare en kokbok bland de tusentals som redan finns. Den tar tydligen upp rätter från "skog och mark" som det står. Men det är inte det jag vänder mig mot utan ett uttalande som görs i intervjun: "Jag och Ullis är väldigt inne på att äta ekologiskt och rättvis mat och ett djur som varit ute och sprungit i skogen tills det blir skjutet har inte varit stressat".
För det första skadskjuts mellan 10-30 % av djuren som jagas. Vilken stress innebär inte detta? För det andra många djur stressas genom att drevkedjor och lösdrivande hunder jagar djuren innan de kommer fram till jägarens position. Ytterligare en stressfaktor.
Jag är inte emot att älgar och vildsvin jagas. Om inte dessa djur decimerades genom jakt skulle dessa djur orsaka alltför stor skada. Tyvärr kommer jag aldrig att få se att rovdjuren blir så talrika att de kan sköta decimeringen av dessa arter. Men att framställa jakten som djurvänlig är att förvanska verkligheten
Eftersom jakten står för en försvinnande liten del av allt kött som konsumeras kan inte detta kött på något sätt göra något åt alla de köttätare som förstör jorden genom köttproduktionens alla nackdelar: metanutsläpp, förslösande vattenkonsumtion och upptagande av odlingsytor som skulle kunna användas till vegetarisk odling.
Se vår hemsida: www.jaktkritikerna.se
Gå med i Facebook-gruppen Jaktkritikerna!

tisdag 23 augusti 2011

Jaktkritik

Några kommentarer till kommentarerna. 
Först om dvärgbandmask. Det är mycket farligare med TBE och dvärgbandmaskens risker är betydligt överdrivna. Inga fall i Europa om man inte har hund.
Jag har inte läst den senaste rovdjursutredningen men de har fel! För att undvika slumpmässiga förluster av gener i små stammar måste antalet öka.
Björnjakten har satt i gång. Varför har jag alltid frågat mig. Förmodligen bara för att tillfredsställa jägarna. Skyddsjakt på enstaka individer skulle räcka för att björnstammen inte ska orsaka allvarliga skador. Nu ska 293 björnar skjutas med alla de skadskjutningar och lidande detta innebär.
En fördel med årets jakt är att åteljakten ska utökas. Ska djur skjutas så ska säkerheten att djuret dör omedelbart vara så stort som möjligt. Åteljakten ökar denna möjlighet. Risken att björnar blir mindre skygga om de lockas till åtlar ska ju vara obefintlig då de björnar som kommer fram ska dödas. Åteln ska ju inte ligga längre än den behövs för jakten på de björnar som får dödas.
Läs också hemsidan: www.jaktkritik.blogspot.com
Gå med i Facebook-gruppen Jaktkritikerna
 

torsdag 18 augusti 2011

Jaktkritik

Visserligen påstår Andreas Carlgren att vargstammen ska få öka över de nuvarande 210 individer. Han vill dock inte säga hur stor vargstam som han vill tillåta.
Det är klart att det behövs minst 500 vargar eller snarare 50 par då det är de individer som reproducerar sig som är de intressanta rent genetiskt. För att denna population vargar ska kunna överleva på sikt behövs också att minst en obesläktad individ invandrar och får möjlighet att ingå i genpoolen varje generation. Problemet med att hålla stammen på denna låga andelsnivå är att man kanske kan minska den direkta inavelsgraden men att man fortfarande förlorar gener (alleler) då få individer parar sig. Man kan tänka sig gener (alleler) som ett mynt som singlas. Antingen kommer krona (allel A1) eller klave (allel A2) upp. Kastas myntet få gånger är risken stor för att få endast krona eller klave vid alla kasten= då få individer parar sig ökar risken att endast en allel förs vidare till nästa generation. I vargens fall finns inte allelerna i 1:1 proportion utan då vargstammen är gravt inavlade är allalerna i mycket mer ojämn fördelningen. Risken för att förlora alleler är därför mycket större. Att man som man gör i dag inte tillåter vargstammen att växa tillräckligt snabbt ökar ju risken för att värdefulla gener försvinner. 
Det är alltså mycket oroande att regeringen fortfarande tillåter jakt. Till den lagliga jakten ska ju den omfattande tjuvjakten och onaturlig död genom skyddsjakt och olyckor. 
Gå gärna in på vår hemsida: www.jaktkritikerna.se
Gå med i Facebook-gruppen Jaktkritikerna

tisdag 16 augusti 2011

Jaktkritik

Jag har hört nyligen två inlägg i radio om dessa skarvar som aldrig tycks ge folk någon ro. 
Det första inslaget handlade om att en länsstyrelse i västra Sverige hade gett tillstånd till fiskare att skjuta 2 000 skarvar under en treårs period. Men nu när denna tid har förflutit så visar det sig att endast 900 har skjutits. Fiskarna skyller på den hårda vintrarna så att de inte han kunna komma ut med båtar. Den tillståndsgivande tjänstemannen på länsstyrelsen menar att jakten inte har någon betydelse för stammen men kan ha betydelse lokalt. 
Om nu det föreslagna antalet (2000 fåglar) skulle reducera stamman har ju den bedrivna jakten inte haft någon betydelse. UTOM att skadskjuta att antal fåglar med det livande som detta medför. Jag är inte mot skyddsjakt som i vissa lägen kan vara befogad men då måste skyddsjakten vara sakligt motiverad och genomföras så att syftet uppnås. Detta har inte skett i detta fall! Tillståndsgivningen måste bli mycket mer reglerad och där tillstånden ska gå ut på remiss till ornitologföreningar och naturskyddsföreningar så att expertis kan få yttra sig.
Det andra inslaget rörde sommarstugeägare som ville ha bort skarven på några öar någonstans på norrlandskusten. Motiveringen var att skarvarna förstörde öarna. Denna önskan att få bort skarvarna stödds naturligtvis av den lokala jägareföreningen. De skulle ju få ytterligare ett antal skottillfällen!
Att inte människor kan se naturen som en pågående process där träd dör och efter en tid nya kommer upp. Det är vetenskapligt klarlagt att på de öar som skarvar bebott kommer i en ny expansiv fas med ett stort tillskott av växter som genom skarvarnas gödning blomstrar och nya träd växter snabbt upp. På 20-30 år kommer öarna att stå än grönare än de gjort före skarvarna inträde. Låt naturen ha sin gång!
Besök gärna vår hemsida: www. jaktkritikerna.se
Bli ochså medlem i Facebook-gruppen Jaktkritikerna    

lördag 30 juli 2011

Jaktkritik

De fästingburna sjukdomarna TBE och borelia ökar i antal och i utbredning. TBE är en mycket allvarlig sjukdom om den angriper en icke vaccinerad person och kan både orsaka död och hjärnskador. Även borelia ger obehandlad också allvarliga följdsjukdomar. Det är därför angeläget att reducera antalet fästingar. Enligt en "fästingexpert" ska en orsak till den ökande mängden fästingar vara det stora antalet rådjur. Han menar att rådjursantalet borde reduceras till en tredjedel av det antal som nu finns genom jakt.
Ett mycket bättre sätt är att inte låta jägarna skjuta rävar och lodjur. Båda dessa rovdjur skulle på ett effektivt och kostnadsbesparande sätt på några år reducera rådjuren till ett för naturen lämpligt antal. 
Jakt är ju trots allt en temporär åtgärd och tillåter man inte rovdjuren att ta hand om decimeringen blir snart antalet rådjur lika stort som innan.
På sikt måste rovdjur och bytesdjur komma i balans och jakten reduceras.  

söndag 17 juli 2011

Jaktkritik

Nu är Svenska Jägareförbundet desperata. Nu vill de utbilda barn! i att jaga. Medlemskåren inom Jägareförbundet minskar och här tror man att man kan indoktrinera barn att jakt är något bra. De flesta barn tycker att det är otäckt att döda och ser förmodligen jakt som något negativt. Detta vill Jägareförbundet tydligen ändra på. 
Hur denna utbildning ska gå till och var den ska ske framgick inte på det radioinslag som jag hörde. De föräldrar som jagar lär väl upp sina barn om nu barnen kan tycka jakten är rolig. Men andra föräldrar har jag svårt att tro att de ska tycka att denna utbildning är värdefull och angelägen för barnen.
Som jag förut flera gånger nämnt är älg- och vildsvinsjakt i dag nödvändig då dessa djurarter åstadkommer allvarlig skada i trafik och skogs- och lantbruk. Det tillhör nog en avlägsen framtid att vi få så stora rovdjursstammar att rovdjuren kan sköta decimeringen. Men all övrig jakt sker på arter som endast kastas på sophögen eller på arter som ger mycket litet kött och där jakten står för en oacceptabel hög procentsats skadeskjutningar.
Se gärna www.jaktkritikerna.se
gå med i Facebookgruppen Jaktkritikerna

lördag 2 juli 2011

Jaktkritik

I senaste numret av Våra Rovdjur läser jag att endast 38% av de avlossade skotten mot vargar i vinterns jakt träffade inom det som allmänt accepteras som ett jägarmässigt träffområde och som normalt leder till en snabb död. 60% har alltså skadskjutits! Vidare står det (enligt Statens Veterinärmedicinska anstalt) av dessa skott inom träffområdet kan även ingå avlivningskott från nära håll efter det att djuret innan träffats av ett icke dödande skott. Som mest avlossades 12 skott mot en och samma varg innan ett skott träffade vitala delar.
Hur mycket lidande ska vargar behöva utstå för att jägarna ska känna sig nöjda för att få jaga varg. STOPP VARGJAKTEN!
Två av vargarna hade hagel i kroppen vilket är bevis på illegal jakt. I rovdjursutredningens bedömning anses att 44% av de 51 radiomärkta vargarna under de senaste 10 åren varit illegalt dödade! 
Illegal jakt är ett mycket vanligt brott i Sverige. Trots att både björn och lo har lagligt jakttid skjuts enligt statens rovdjursutredare 10% av de sändarmärkta lodjuren av tjuvjägare och ca 35% av björnens dödlighet anses bero på illegal jakt. Eftersom en mycket liten del av lodjursstammen är märkt är det mycket troligt att de olagliga jakten på lodjuren ligger på samma nivå som hos björnarna. Tidigare skattningar talar om 20 - 25 % illegal jakt på lodjur. 
För järven ligger skattningarna på mellan 11-18% olaglig jakt.
Här behövs mycket större resurser för att kunna åtala dessa marodörer bland jägarna!

söndag 26 juni 2011

Jaktkritik

Jag läste i några fågeltidskrifter ett par intressanta uppgifter. I Anser (Skånes ornitologiska tidskrift) uppgav att 400 000 gräsänder föddes upp och sätts ut för jakt i Danmark. Förutom dessa gräsänder skjuts 200 - 400 000 fler gräsänder i Danmark. Här i Sverige är man något mer återhållsam då knappt 100 000 gräsänder skjuts. Men i Danmark finns väl inte så mycket mer att skjuta på. Rådjur och kronhjortar men med tanke på de begränsade skogar som finns är de väl heller inte många. Förr så sköt man i Danmark ett mycket stort antal vadare med de flesta av dessa (alla?) har nu fridlysts. Gudskelov!
En annan artikel framhöll att 5% av alla kungsörnar som man hittade hade hagel i kroppen! Redan 1924 fridlystes kungsörnen och den är fortfarande en sällsynt fågel med kanske 600 par i Sverige. Trots detta måstre jägarna (vilka andra har hagelgevär?) skjuta på dessa vackra och viktiga fåglar för faunan i landet. Dessutom sågas många boträd ner och bo och ungar rivs ner. 
Den illegala jakten är ett mycket större problem än de flesta känner till.
Läs hemsidan:www.jaktkritikerna.se
Gå med i Facebookgruppen Jaktkritikerna!

söndag 12 juni 2011

Jaktkritik

Just nu har jag läst färdigt Henrik Ekmans utmärkta bok "Vargen- den jagade jägaren". Henrik Ekman tycker jag har gjort en alldeles 

Jaktkritik

Just nu har jag läst färdigt Henrik Ekmans utmärkta bok "Vargen- den jagade jägaren".  Henrik Ekman skriver här en bok som innefattar det man behöver veta om vargen. Han skriver om vargens historia från varg till hund, vargens historia i Sverige, vargens beteende och biologi både vad man vet om vargen i Sverige och i USA. Den största delen av boken tar naturligtvis på situationen i Sverige från att de första vargarna (efter utrotningen på 1960-talet) dök upp i Värmland fram till i dag. Henrik Ekman skriver på ett mycket lättläst och intressant sätt som gör boken mycket rolig att läsa. 
Det enda som jag har svårt att acceptera är att jägarna ska bestämma hur den svenska faunan ska vara sammansatt. Det är naturligtvis inte jägarna direkt men alla dessa politiker som har svårt att distansera sig från en liten men högljudd och aggressiv del av jägarna. 
Det är ju trots allt så att 71 % av ett urval av 15 000 personer "tycker om att det fanns varg i Sverige" (enl. ref. i boken). Att man med den jakt som nu införts 2010 och 2011 skulle få större acceptans för vargen tror jag inte på. Trots den omfattande jakten på björn och lo så verkar inte tjuvjakten minska på dessa arter. När man som nu håller nere vargstammen på ca 200 djur ökar inavelsgraden som man menar skulle minska genom jakt vid införande av vargar från Finland (Ryssland). Även om man inför en obesläktad varg per generation måste stammen vara minst 500 djur. Även om detta antal skulle hämma älgjakten vilket till och med är troligt måste det vilda få första tillträde.
Jägarna äger ju inte heller älgarna även om de tycks tro detta. Enligt enkäter är det ju naturupplevelsen som jägarna söker i första hand och skogspromenader och en grillad korv på elden i skogen kan de ju fortfarande få uppleva.
Läs hemsidan: www.jaktkritikerna.se
gå med i Facebookgruppen Jaktkritikerna
 

fredag 27 maj 2011

Jaktkritik

jag brukar inte publicera anonyma kommentarer till min blogg men har nu gjort ett undantag beroende på att de inte går att ta på allvar. Svält är den naturliga döden för de allra flesta djur. Skadskjutningar är det definitivt inte. Rådjur får jagas i Uppsala och Gävleborgs län i maj och in i juni.
Skulle en varg vara en intelligent och kännande varelse som förstår sitt handlande moraliskt? Om det så vore skulle den aldrig få dödas. Den kommer ju att vara jämställd med en människa.
Nu till det som jag tänkte skriva om. i en liten krönika av Jan Falk i DN (den 26/5) skriver han om ett besök på Danderyds sjukhus. Han hade tydligen fått besvär med magen och trodde att det var njursten. Men röntgen hittade endast ett blyhagel. Han hade ätit rådjur och på så sätt fått i sig haglat. Vid kontroll med jägaren visade det sig att han som dödat rådjuret alltid sköt med kula. Men han berättade också att han hittat hagel i andra rådjur som han skjutit. Till och med två olika sorters hagel i ett rådjur. 
Jag har under mitt liv med Jaktkritikerna träffat jägare som har ansett att vi borde verka för att förbjuda rådjursjakt med hagel eftersom den jakten innebär alltför många och otäcka skadskjutningar. Kommentaren från jägaren tyder ju också på att så är fallet. Heder åt den jägaren i krönikan som alltid skjuter med kula.
Se gärna vår hemsida: www.jaktkritikerna.se
Vi har även en Facebook-grupp. Gå med i den!

lördag 14 maj 2011

Jaktkritik

Nu har jag läst Ann Heberleins bok "En liten bok om ondska". Boken handlar ju naturligtvis inte om jakt men man kan anknyta till jakt.
I boken citerar AH en historiker Jeffery Burton Russel som definierar ondska på följande vis: "Ondska uppstår då en intelligent varelse avsiktligt och med insikt i handlingens konsekvenser skadar en annan kännande varelse." Enligt denna definition skulle jakt vara en ond handling.
AH anser att det är människor  som onda handlingar kan utföras mot. Hon skriver: "Kännetecknande för onda handlingar är att de orsakar oacceptabla skador som förhindrar människor att leva drägliga liv, de förstör mänskligt liv och ger upphov till onödigt lidande." Samtidigt refererar hon till piskandet av hästar och åsnor för att de ska åstadkomma ytterligare ansträngningar som ondska. Djur är ju också kännande varelser och bör därför naturligtvis inte utsättas för tortyr.
I slutet av boken finns ett kapitel om våld och AH nämner att män står för 90 % av allt fysiskt våld. Journalisten Stephan Mendel-Enk  som skrivit om huliganvåld speciellt inom fotbollskretsar nämner jakt som en faktor identifierar den dominerande manligheten. Det är ju också 90 % män som bedriver jakt. 
Läs också hemsidan: www.jaktkritikerna.se.
'Gå med i Facebook-gruppen Jaktkritikerna

onsdag 4 maj 2011

Jaktkritik

Jag har just läst Björn af Kleens utmärkta bok "Jorden vi ärvde" som handlar bl a om några av Sveriges ca 70 fideikommisser. Denna kvarleva sedan 1700-talet ska avvecklas enligt en lag från 1964. Alltnog fideikommisserna kan förlängas då de har "synnerligt kulturhistoriskt värde". Detta görs också gång på gång men inte ens Björn af Kleen kommer in i dessa herrgårdar. Dessa kulturskatter är alltså bara till för ägarna och deras släktingar. 
Alltnog dessa "kulturskatter" har ofta mycket stor ägor. Många gångar 1000-tals hektar. Dessa stora gårdar är berättigade till mångmiljonbidrag av EU.  Eftersom dessa ägor betraktas som "arbetande kapital" och är befriade från skatt. När nu arvs- gåvo- och förmögenhetsskatten har avskaffats har dessa gårdar mycket gynnsamma skattevilkor. Själva bostadshuset (herrgården) beskattas dessutom med 6 000 kr i fastighetsskatt.  
Allt detta gör att de mycket förmögna skaffar sig en herrgård men till min förvåning är jakten på godset nästan mer betydelsefullt. Som en nybliven godsägare uttrycker det: "Jag var fullt med att reda ut vilka skogspartier som skulle kunna göras om till bra fasansåtar, var de olika viltvattnen, foderplatserna och klövviltpassen skulle placeras. Så fort vi svängt in på Räfsnäs insåg jag att detta var gården jag letat efter".
På Lundsbergs internatskola där många adelsbarn går tar man jägarexamen. På de flesta godsen bedrivs jakt. Tradition? Javisst! Men varför denna utökning med försäljning av jakten? Inkomsterna på godset borde kunna räcka utan detta utökade dödande. Eller hur?  

onsdag 27 april 2011

Jaktkritik

I dag ska jag inte skriva om någon jaktkritik men om köttätande. I söndagens DN stod det om den miljöbov som köttätandet är. Köttet från Brasilien orsakar 70 kg koldioxid per kilo kött medan det svenska köttet orsakar 20 kg per kg kött. Det som orsakar det stora koldioxidutsläppet i Brasilien är avskogningen. I Sverige äter varje person 65 kg kött per år vilket är 20% mer än för 20 år sedan. Människor i hela Europa äter betydligt mer protein än de behöver göra. 
Kväve sprids på åkrarna och 85% av kvävet går ut till djurproduktion. Kvävet har blivit en stor miljöbov då det läcker ut i sjöar och hav och orsakar övergödning med kraftiga förändringar i bioversiteten. 
I detta avseende är jakten föredömlig. Men jakten orsakar stort lidande för djuren genom skadskjutningar. 30% av de djur som skjuts kastas också bort. Kråk- och måsfåglat, rävar, grävlingar och andra.

tisdag 19 april 2011

Jaktkritik

Jag hörde just på radio att det på "några större gårdar" i Sörmland bedrevs hetsjakter med hund. I England har ju dessa rävjakter förbjudits men här i Sverige tycks tydligen en del att det ska gå för sig även om man här hetsar hundarna på vildsvin och älgar. När jägarna kommer fram till bytet går det inte att skjuta djuret då hundarna är vilda på bytet utan jägaren måste nå bytet så att han kan sticka en kniv i hjärtat.
Det är uppenbart att jakt förråar och att jägarna blir helt avtrubbade för djurs lidanden. Jägare som plågar djur har förmodligen ingen empati. Risken är då att de också är aggressiva och våldsamma mot människor.
Länspolismästare Carin Götblad uttryckte samma tanke då hon kommenterade att några poliser i Stockholm skulle arbeta med att förhindra att djur plågades.

läs hemsidan: www.jaktkritikerna.se
och gå in på Facebook Jaktkritikerna

söndag 10 april 2011

Jaktkritik

I dagen DN (11 april) finns det några notiser att kommentera. Förstläser jag om att Centerpartiets miljöpolitiske talesman Roger Tiefensee är orolig för att "antikött-lobbyn nått riksdagen". Om Centerpartiet förde en miljöpolitik, vilket de inte gör, skulle de välkomna en "antikött-lobby". Köttätandet är en verklig fara för jordens klimat. Hälften av jorden spannmålsproduktion går åt till djuruppfödning och korna och grisarna producerar stora och för växthuseffekten förödande mängder metangas. En av de viktigaste åtgärderna för att minska växthuseffekten är att sluta äta kött. Den andra notisen gäller att djurskyddskontrolanterna finner allt fler brister vid djurhållningen. Jag antar att detta gäller djur på jordbruk. Antalet förelägganden steg med 36% till 1452 och antalet omhändertagna djur steg med hela 54% till 970. Skrämmande siffror! Tyvärr är många av de vanvårdande besättningarna beroende av psykisk obalans hos djurägarna men att de är så många. Vad kan detta bero på? Den tredje notisen berättar att länspolismästare Karin Götblad har fått Djurskyddet Sveriges djurskyddspris för 2011. Grattis! Hon får det för att hon sett till att utbildat poliser för att bekämpa vanvård och rent sadistiska brott mot djur. Hoppas detta satsning ger resultat. Läs hemsidan: www.jaktritikerna.se gå gärna in på Facebook Jaktkritikerna

fredag 8 april 2011

Jaktkritik

I går fick jag en e-post från en jägare som ansåg att vi hade fel i det vi skriver på vår hemsida. 1. Han anser inte att skadskjutningarna är så många som vi uppger. Jag vet att det finns fem svenska undersökningar som styrker våra siffror. (Det finns också flera amerikanska men de gillas inte av svenska jägare som anser att amerikanarna är sämre skyttar än de svenska. Fan tro´t! Men...) 30 % av rävarna har hagel i kroppen (forskning från Riksmuseet) 25 % av funna havsörnar har hagel i kroppen (forskning från Riksmuseet) 15 % av älgarna skadskjuts så att de måste eftersökas (Jägareförbundet) 60 % av äldre sädgäss har hagel i kroppen (Sveriges ornitologiska förening) 25 % av upphittade vargar har skottskador (forskare på Grimsö) De ovanstående gäller all rovdjursjakt där minst 20 % av djuren måste eftersökas. 2. Han anser att om rävjakten skulle upphöra skulle det innebära att alla rådjur skulle utrotas. Rovdjur utrotar aldrig sina bytesdjur. Visserligen blir troligen proportionen mellan arterna annorlunda men det är bara jägare som är "artsitiska" = anser att djur är olika värda. 3. Han anser att hararna inte far illa av jakten på vintern. Självfallet påverkas en jagad hare till det sämre. Haren gör av med energi som den skulle ha behövt för att överleva kalla vinternätter. Tiden för födointag minskar vilket också leder till förlorat energiintag. Ökade stressnivårer leder till fysiologiska nackdelar. 4. Han påstår att jakt dygnet runt endast gäller vildsvin. Han borde läsa Jaktförordningen där det framgår att vi har rätt. 5. Han påstår att jakten inte är slumpvis. Helt konstigt uttalande. Alla vet att jakt innebär att djur som skulle ha kunnat ha fortplantat sig dödas och djur som inte får den chansen klarar jakten men dör av andra orsaker. Jag skulle hoppas att Jägarexamen lär nya jägare något om biologi och jakten påverkan på det vilda. Läs vår hemsida: www.jaktkritikerna.se gå gärna in på Facebook Jaktkritikerna

måndag 4 april 2011

Jaktkritik

Den här bloggen handlar om en bok av Pelle Strindlund som recenseras i DN den 4 april. Boken heter "Jordens herrar-slaveri, djurförtryck och våldets försvarare". Boken handlar inte för och främst om jakt men kommer tydligen i på detta område. Recentionen illustreras av en älg! Pelle Strindlund står det i recentionen utmålar "såväl hobbyfiskare .... som älgjägare som brutala våldsverkare mot kännande varelser". Det är helt klart att älgar och andra djur har samma nervsystem som vi och känner smärta och lider när de skadas. Skadskjutningar är tyvärr allvarliga och vanliga. Ca 15% av älgarna skadskjuts enligt Jäagreförbundets egen undersökning. Men i dag måste älgar och vildsvin skjutas då de annars skulle göra alltför mycket och alltför många allvarliga skador i trafiken och på odlade grödor. Men som recensenten Sverker Lenas påstå att "ett veganjordbruk utan domesticerade djur är en fossildriven monokultur som utplånar både arter och livsmiljöer" är helt felaktigt. En miljard människor svälter och halva jordens jordbruksproduktion gå åt till att föda upp djur. Sverker Lenas skriver också "Eftersom en stor del av jordytan inte lämpar sig för jordbruk råkar gräsätande betesdjur, som inte konkurrerar med människor om samma föda ofta vara den mest effektiva och miljömässigt skonsamma formen av matprduktion". Jag vet inte vad dessa grässlätter finns. USA:s prärie, Rysslands stäpper, Argentinas Pampas och Afrikas savann odlas upp. När vatten saknas konstbevattnas öknarna med sinande grundvatten till följd. Något som kommande generationer måste avvara är kött. Klimathotet klarar inte en fortsatt djurproduktion. När meterologen Per Holmgren tillfrågades vad han hade gjort för klimatet var hans första svar: "Jag har slutat äta kött". Läs vår hemsida: www.jaktkritikerna.se Gå gärna in på Facebook-gruppen Jaktkritikerna

fredag 1 april 2011

Jaktkritik

Tre björnungar har behövts dödas. De ansågs vara för svafa för att flyttas till en djurpark. Jonas Wahlström på Skansen "rasar". När "rasade Jonas Wahlström över att det dödas 322 björnar 2010 i Sverige! Det är mer förkastligt att döda vuxna djur rent biologiskt då de har överlevt den svåraste tiden som ju är ungdomstiden. Det är ju trots allt så att ungar har mycket sämre överlevnad än vuxna. Men björnungar ser ju så gulliga ut och vissa personer vill säkert vinna sympatier. Men att gå emot starka organistioner som Jägareförbundet då måste man vara våga ta strid. Men tyvärr vi är alltföt få som vågar ta debatten. Kom gärna med! Läs www.jaktkritikerna.se eller gå in på Facebook "Jaktkritikerna"

måndag 28 mars 2011

Jaktkritik

Denna blogg handlar inte om jakt men om ett närliggande område. Köttätandet. Det ser ut som en tanke att jag läser om det förkastliga köttätandet i två delar av DN (28/3). Den ena notisen talar om att köttätandet i Sverige gått upp med 3 % för nöt- och fläskkött och med 5 % för kyckling under 2010. Den andra uppgiften kommer från en intervju med FN:s mat-och hungerexpert Olivier de Schutter. På frågan "Vad kan jag som svensk konsument göra?" (underförstått för att minska svälten i världen) så svarar de Schutter: "Äta mindre kött. Vi är på väg mot en situation där hälften av all spannmål går till djur som fötts upp för köttproduktion". När meteriologen Per Holmberg intervjuades om vad han hade gjort för att minska hotet av kimatförändringarna svarade han:"Jag har slutat äta kött". Många menar att djurhållningen av kor, grisar och höns är djurplågeri. Kanske ännu mer i utlandet än i Sverige trots att många djur lider även här (som visats i TV). Här finns alltså tre goda skäl till för att sluta äta kött. Jakten orsakar stort lidande på grund av skadskjutningar och ger ytterst lite kött. Jakten är allt så inte någon räddning för dem som anser sig behöva kött. Läs hemsidan: www.jaktkritikerna.se Kom med i Facebook-gruppen Jaktkritikerna

tisdag 22 mars 2011

Jaktkritik

Jag har förut skrivit om den osympatiska andjakten som sker i Sverige. (läs gärna andra bloggar som jag skrivit. Det finns möjlighet att söka på ord t ex andjakt).
I dag läste jag i tidningen att ca 200 000 änder, fasaner och rapphöns föds upp för jakt i Sverige. Många fler importeras också för denna föraktfulla jakt. Nu har Jordbruksverket utfärdat föreskrifter om hur uppfödarna ska sköta sina fåglar och Jordbruksverket ställer också krav på att uppfödarna ansvarar för att ungfåglarna ska klara sig på egen hand i naturen. Vad betyder detta? Det kanske framgår om man läser föreskrifterna men det rätta vore ju att förbjuda denna meningslösa jakt som skadskjuter tusentals fåglar varje år. Om någon måste av någon anledning hålla i ett gevär och skjuta så borde han/hon börja skjuta på lerduvor. Det finns sådana banor och det är säkert ett billigare nöje än den andra jakten. Och mycket mer djurvänlig!
se hemsidan: www.jaktkrikikerna.se
Gå gärna in på Facebook Jaktkritikerna

fredag 18 mars 2011

Jaktkritik

I går den 17 mars skriver Jenny Jewert (JJ) sin andra eller tredje kolumn i DN om vargen. Det har klart framgått att JJ är mot att vargar finns i den utsträckning de nu finns i Sverige. Det är för mig en gåta varför hon anser att vargen är ett så livsviktigt ämne att hon ägnar flera krönikor till detta ämne. Dessutom är det för mig obegripligt att DN anser att JJ fyller någon som helst funktion med sina krönikor. Men usel journalistik finns det ju gott om även på andra sidor av DN. Tyvärr, då det inte finns andra morgontidningar med bättre journalister.
Alltnog JJ anser att Centrum för biologisk mångfald och Artdatabanken hävdar principen om strikt skydd medan forskare på Grimsö står för helhetssyn och pragmatism.
Nu är det ju så att forskarna på Grimsö är jägare och inte har den populationsgenetiska kunskapen som behövs vilket gör att deras s k forskning inte är trovärdig. Forskare med populationsgenetiska kunskaper anser att det måste finns minst 500 vargar med ett inflöde på minst en obesläktad varg i varje generation eller 3000 vargar om vår population anses isolerad. Det finns två sätt att häva den inavel som de Svenska vargarna har. Först och främst måste obesläktade vargar komma in i populationen och för det andra låta populationen öka. Ju större population desto större möjlighet för att inte gener förloras slumpmässigt eller genom genetisk drift som fackuttrycket benämns. Det som nu sker är kontrproduktivt. Stammen ökar inte och några nya vargar som inplanterats har vi inte sett till. Situationen blir alltså ännu sämre med den politiskt genomförda jakten.
Forskarna på Grimsö har tidigare rekommenderat lodjursjakt eftersom färre lodjur då behöver konkurrera om bytet på vintern. Nu skjuts ju lodjuren i mars då de värsta vintermånaderna är över och dessutom är jakten slumpmässig så att djur som har klarat de svåra vintermånaderna också skjuts. Den okunskap som "forskarna" visar är att de tror att individer är identiska. De vet tydligen inte att det finns ett naturligt urval. Jakten som är ett slumpmässigt urval kan alltså inte biologiskt motiveras.
Till den kommentator till min förra blogg. Läs i en ordbok om var mångfald betyder!
Läs hemsidan; www.jaktkritikikerna.se
Gå gärna in på Facebook Jaktkritik

måndag 14 mars 2011

Jaktkritik

Jag har nu sett tre ringduvor som ju få betraktas som vårfåglar. Eftersom jag bor i Stockholm (visserligen i ett ytterområde) nära Farsta så får jag inte tillfälle att se eller höra de första lärkorna eller tofviporna. Men plusgrader på dagarna tyder att våren kommer så sakteliga.
Men visste du att ringduvan dödas i 71 000 exemplar? (Jägareförbundets egen statistik för 2007/2008) Det är bara gräsanden som dödas oftast bland fåglarna med 91 500 ex.
Hur många hekto kött får man av en ringduva? Är det verkligen någon svensk som behöver det tillskottet av kött? Eftersom jakten sker på hösten då duvorna samlas i flock så blir det med all säkerhet många skadskjutningar. Vid fågeljakt i allmänhet har beräkningar gjorts på att mellan 20 - 30 % av fåglarna skadas. Jakten måste bara vara ett perverst njöj för att få skjuta på en flygande fågel i stället för att skaffa sig en lerduveanläggning.
Läs vår hemsida: www.jaktkritikerna.se
Gå gärna in på Facebook-gruppen Jaktkritikerna

tisdag 8 mars 2011

Jaktkritik

Hur ska man tolka det sjukt stora intresset för att jaga lodjur och vargar? Det är mer än 10 000 jägare som anmäler sitt intresse för att döda 20 vargar och mer än 400 för att döda ett lodjur!
Jag tolkar det som ett utbrett rovdjurshat. Jägarna vill inte dela med sig utan anser sig vara de som ensamma ska få jaga älg och rådjur. Eller kan det helt vara en förlegad machokultur? Dessa attityder måste försvinna. De hör 1800-talet till. Jägarna ska inte få bestämma hur den svenska faunan ska vara sammansatt. Jag, och andra med mig, som är djur- och naturvänner anser att fler rovdjur berikar vår fauna och ger oss möjlighet till större och finare naturupplevelser. Jag har t ex själv varit i Finland för att få uppleva dessa vackra djur tyvärr med tämligen dåligt resultat. En järv på något 100-tals meters avstånd.
Jag är övertygad om att vi är många fler än jägarna som vill ha en annan jaktpolitik. Tyvärr är det inga möjligheter att få ändringar i jaktförordningen med den nuvarande regeringen men låt oss hoppas på en ny konstellation nästa val.
Se hemsidan: www.jaktkritikerna.se
förena dig med Facebook-gruppen Jaktkritikerna

tisdag 1 mars 2011

Jaktkritik

Jag läste nyligen "Herredjuret" av Mattias Hagberg. Boken handlar om David Sjölander som i 1900-talets första hälft var konservator vid Göteborgs Naturhistoriska mussum. Han ansågs vara en av världens skickligaste konservatorer och en mycket duktig jägare.
Men det som förskräcker när man läser boken är den hänsynslöshet som framträder. David Sjölander hade i uppdrag att insamla djur för olika museer och han sålde också uppstoppade djur till skolor och andra samlare. Men för att fylla behoven sköts alla tänkbara djur i 1000-tal. Många av dessa djur står nu längst in i magasin till ingen nytta och samlar damm. Märkligt nog samtidigt som dessa naturhistoriska museer byggdes upp som ett sätt att bevara naturen fanns också en strömning att bevara naturen helt intakt. Det var ju nu (1909) som de första nationalparkerna skapades i Sverige. Men synen på djur och andra människor (Sjölander var både i Kina och Angola och samlade djur) var helt annorlunda och jag tycker nog trots att ca 1 miljon djur dödas varje år i Sverige att synen både på djur och människor har i allmänhet blivit bättre.
Jag kan bara hoppas att kommande 50 år också leder till ytterligare än bättre syn på djur och andra människor.

lördag 26 februari 2011

Jaktkritik

Idag läser jag i DN att Naturvårdsverket tillåter jakt på 110 lodjur under 2011. Lodjursstammen har minskat har Naturvårdsverket kommit på. De hade tydligen inte läst mitt inlägg från mars 2009 som jag åter publicerar. Sluta med lodjursjakten!! Det är inte jägarna som ska bestämma hur den svenska faunan ska vara sammansatt!
Nu är snart årets lodjursjakt slut. I några länsdelar fortsätter lodjursjakten men hittills har 16 djur skjutits över den tillåtna kvoten. Detta anses bero på att spårsnö har gjort det lättare att finna lodjuren. Den totala kvoten är i år 156 lodjur. Förutom de legat skjutna lodjuren omkommer 31 individer i trafikolyckor (2008), sex lodjur skyddsjagades (2008) enligt beslut från länsstyrelser och ett okänt antal jagas illegalt. Det har beräknats att mer än 20% fler lodjur jagas illegalt alltså utöver den legala; med dagens siffror ca 30 individer.Sammanslås all onaturlig död (legal jakt, illegal jakt, trafikdöd och skyddsjakt) blir det mer än 200 lodjur som dödas varje år alltså mellan 10 - 13 % av den svenska stammen. Detta är mer än dubbelt som många som man i en examensuppsats från Stockholms universitet anses kunna tillåta för att inte lodjursstammens långsiktiga överlevnad skall äventyras.Lägg därtill att den svenska lodjursstammen har en låg grad av genetisk variation ( endast en mitokondriell variant och låg grad av individuell variation i mycket variabla kromosomala delar). Dessutom är jakten slumpmässig och skjuter alltså individer som skulle ha fortplantat sig och de individerna som alltså ingår i den s k effektiva populationstorleken är viktiga för populationens bestånd.Låt inte jägarna bestämma hur en svenska faunan skall se ut! Lodjuren gör ingen skada i naturen och skall inte ingå i jägarnas s k "viltvård"!
Läs också hemsidan: www.jaktkritikerna.se
Kom med i Facebookgruppen Jaktkritikerna

söndag 20 februari 2011

Jaktkritik

Jag vet att många inte har DN så därför publicerar jag min insändare från DN (den 19 feb). Den enda skillanden är att insändarredaktören tog bort föreningens namn då insändaren publicerades.
Insändaren var en replik på en liten artikel där man påstod att uttern förgiftats av PCB och att det var därför den blev så sällsynt. Så här skrev jag:

Det är glädjande att uttern börjar komma tillbaka. Men det är en myt att utterns tillbakagång berodde på miljögiftet PCB.
Jag har frågat alla var man kan läsa denna vetenskapliga uppsats som nämnt detta som utterns huvudsakliga skäl till dess tillbakagång och aldrig fått något besked.
Vad jag vet är att ca 4 000 uttrar sköts de 10 åren före fridlysningen 1969 (Jägareförbundets egen statistik). Med en så utspädd utterstam är det ju naturligt att de kvarvarande uttrana har mycket svårt att hitta partner och det måste ta lång tid innan utterstammen återhämtar sig.
Även om vissa utterstammar drabbades av PCB t ex de i skärgården så måste jakten var den orsak som mest drabbade utterns tillbakagång.
Hans Ryttman
Jaktkritikerna

onsdag 16 februari 2011

Jaktkritik

Jag har fått en fråga om vilka som var med på diskussionen om utsättande av änder för jakt.
Två av oss sex föredragshåller representerade jägarkåren. En person kom från Jägareförbundet och en person bedrev själv försäljning av jakt bl a andjakt från s k viltvatten. En kom från Sveriges ornitologiska förening som berättade om SOF:s policy i fågelskyddsfrågor men han tog inte speciellt upp jakten som ett problem. De övriga två var forskade som talade om risken för hybridisering mellan vilda och uppfödda änder som kunde ställa till med problem beteendeförändringar och lokala anpassningar i andpopulationerna. Jag var den ende som tog upp jakten som ett problem. Den är oetisk då den inte uppfyller de krav som jägarna ställer själv på jakt; naturupplevelser, komma hem i bygden, träffa kompisar, vara med hunden, spänning mm.
Köttet som de får (oklart hur mycket) koster 240 kr per and. Dessutom kanske 20-30 mils resor = miljöförstöring och kostnader för 10-15 minuters oavbrutet pangande. Det avlossades säker 200-300 skott under denna jakt. Olkart hur många änder som skadsköts. Gissningsvis var det något 10-tal.
Läs www.jaktkritikerna.se

Jaktkritik

I går hörde jag på radion att men endast hittat ett lodjursspår i Skåne. Tidigare år har man funnit 5-6 lodjur. Då den rovdjursansvarige kontrollerat att lodjuren inte hade vandrat över till de nordligare länen var han förundrad över var lodjuren hade tagit ivägen. Lodjuren har normalt en hög överlevnad som vuxna. Då han tillfrågades om det kunde vara tjuvjakt så mummlade han och antydde att det möjligt kunde vara så. Samtidigt talade den rovdjursansvarige att ett lodjur med två sändare hade försvunnit och att båda sändarna upphörde samtidigt. Han var själv jägare och det lät som om han inte vågare ta tjuvjakt i sin mun beroende på att hans jaktkamrater skulle ta avstånd från honom. Jag tyckte att han var feg och inte vågade tala om det som var uppenbart för alla andra; tjuvjakt framför allt på rovdjur är ett stort problem i Sverige. 20-30% av våra rovdjur skjuts genom tjuvskytte enligt forskare.
En notis i DN talar om att Sverige är ett av världens vapentätaste länder. Detta visste inte jag. Det finns 1 981 000 legala vapen som ägs av 615 000 innehavare! Skrämmande.
Gå med i Facebook: Jaktkritikerna och läs www.jaktkritikerna.se

fredag 11 februari 2011

Jaktkritik

I går kväll var jag på en diskussion om utsättning av farmade änder. Diskussionen gällde om dessa änder hybridiserade med vilda änder och på så sätt minskade gräsändernas anpassning till det Svenska klimatet och andra mer lokala omständigheter. Jag kan sammanfatta diskussionen på så sätt man man inte visste något men att de man sett t ex flyttning inte påverkade änderna. De flyttningsförändringar som man sätt kunde mycket väl bero på klimatförändringar och liknande flyttningsförändringar fanns också bland andra arter som inte hade utsatts för några odlade artfränder. De odlade änderna skilde sig dock genom mindre storlek och något färre lameller i näbben. Utsättningen av änder har emellertid förekommet i många årtionden och man visste inte hur många som överlever jakten och de naturliga dödsorsaker och då sedan kunnat para sig med vilda änder.
När jag talade om de skadskjutningar som sker och avsaknaden i denna jakt av de anledningar som jägarna uppger vara viktiga för deras jakt nämligen naturupplevelse, komma ut i naturen, komma hem till hembygden, träffa kompisar, vara tillsammans med hunden, spänning och först på åttonde plats, få kött. Min framställning möttes dock av tystnad och jag fick inga frågor eller kommentarer. Det var iallafall ca 40 personer som hörde på. Jag blir alltid förvånad att djurens lidande inte ger mer respons.
Läs även: www.jaktkritikerna.se

fredag 4 februari 2011

Jaktkritik

Vargar och människor

I dagens tidning (DN 3 feb) står det att 18 vargar har skjutits ”varav tre vuxna föräldradjur från etablerade par och åtta vargar från nybildade par. Den sistnämnda siffran är anmärkningsvärd. Vargar i nybildade par utgör bara 14 procent av stammen i sin helhet. Om jakten varit helt slumpmässig hade två tre stycken av dem skjutits. I stället är nästan varannan skjuten varg från något av dessa par”. Vad som antyds i notisen är ju att jägarna inriktat sig på par som kan få ungar i vår. Misstanken är väl inte helt obefogad.
20 vargar har varit årets tilldelning men Svenska Jägareförbundet har protesterat och kräver fler. De vill ju inte heller ha fler än 150 vargar i Sverige. Genetiker och andra som begriper sig på hur djurpopulationer kan överleva på längre sikt vet att det behövs minst 50 ynglande par i en population. Dessutom krävs ett årligt tillskott av minst en obesläktad individ som ska komma in i populationen och bidra med nytt genetiskt material. Dit är det lång väg även om regeringen tror sig kunna importera vargar från Finland och Ryssland. Ett 20-tal vargar under en femårs period talas det om. Det låter ju bra. Men om regeringens planer på att stammen inte ska vara fler än de nu är, misslyckas ju planen med att förbättra inaveln, då en icke inavlad stam måste vara ca 500 individer med ett årligt tillskott av nya gener.
Vi vet att motståndet mot vargar är större på landsbygden än i staden. Flera påstår att detta beror på att landsbygdsbefolkningen har det besvärligt med vargen. Fäbofolket och fårägarna får sina liv förstörda då de förlorar sina djur som vargarna anfaller. Jag har inte hört talas om att vargar river kor. Jag vet att det förekommer att de tar kalvar. Men dessa kalvar skulle man väl kunna ha nära fäboden så att de skyddades. Fåren kan man klara genom att sätta upp el-nät. Dessutom utgår generösa ersättningar för elstängsel och för eventuella skador som rovdjur orsakar. Jag är övertygad om att det alltså inte är dessa personer i egenskap av djurägare som regeringen vill skydda. Regeringen skriver jag, men menar Centerpartiet som måste gå sin mest väsentliga väljargrupp till mötes, alltså delar av landsbygdsborna. Många landsbygdsbor är markägare och jägare. Jag är övertygad om att det finns procentuellt fler jägare på landsbygden än i städerna då markägande och jakt så tätt hänger ihop. Skulle Centerpartiet förlora även denna grupp skulle de förmodligen inte komma in i riksdagen nästa val. De är de jaktliga intressena som skall skyddas. Jag tror också att både fårägare och fäbofolket många gånger är nära lierade med jägare och kanske också är jägare själva.
Från jägarhåll framhålls jakten som omistlig och då talar de om all annan jakt än vargjakt. Jägarna har en fullständigt fel uppfattning om att de äger djuren och att djuren är deras egendom som ingen annan, inte heller rovdjuren, ska röra. Det finns inget som talar för att djuren inte har lika rätt att leva som vi människor. Att vi människor är intelligentare och kan tänka oss en framtid ger oss ingen rätt att döda djur. Några har tagit sig den rätten men moraliskt är det helt fel. Jag läste häromdagen ett citat av Harry Schein där han uttalade följande: ”Många människor funderar på meningen med livet. Inte jag. Meningen med livet är att leva”. Vi människor är djur. Om meningen med livet är att leva, vilket jag tror, så har alla djur den rättigheten.
Från min synpunkt är det grymt att utsätta djuren för skadskjutningar och stress som djuren ofta utsätts för vid jakten. Jägarna har heller ingen rätt att bestämma hur den Svenska faunan ska vara sammansatt. I ett demokratiskt samhälle ska majoriteten bestämma detta. Jag är övertygad om, att en folkomröstning skulle visa, att en majoritet av svenskarna ville ha mer naturlig sammansatt fauna, där inga rovdjur jagades och att de flesta andra av de jagade arterna, som inte ger speciellt mycket kött eller har minskande stammar skulle fredas. Jag och säkert även andra kan tänka oss en skyddsjakt på enstaka individer som gör allvarlig skada eller är närgångna. Men skyddsjakten måste vara noga genomtänkt och om andra åtgärder kan förhindra skada eller otrygghet skall naturligtvis dessa åtgärder i första hand användas.
Vargjakten upprör många människor och jag tror inte att den är positiv för jägarnas image. Fler får upp ögonen för vilken onaturlig makt jägarna har och att deras motivering till vargjakten, att den är till för att skydda ”deras” älgar inte accepteras. Kanske den debatt som vargjakten åstadkommer också kommer att ta upp all annan jakt som ju i mycket större utsträckning skadar djuren och orsakar djuren lidande.

måndag 31 januari 2011

Jaktkritik

I förra veckan hörde jag ett program på radio om valforskning. Det är svårt att forska om valar då de lever i våra stora hav. Man vet litet om antal och om reproduktion. Dessutom är dessa djur fascinerande med sin "sång" som uppenbarligen betyder något. Man vet att de har speciella ljud som kan varieras och det är inte svårt att tänka sig att de kan kommumisera med varandra. Alltnog flera länder menar att deras valjakt har till uppgift att bl a ta reda på åldersfördelning och reproduktion för att få mer kunskap om valarnas antal. En svensk forskare förkastade helt denna metod då de möjligheter till åldersbedömning var usla. Man visste ju inte hur gammal valen var då ingen märkning förkommer och ålderskriteriet var därför värdelöst. Varför man ändå fortsätter med valjakt är verkligen märkligt. Det kött som tillvaratas måste t ex på en befolkning av Japans storlek (>100 miljoner) vara helt försummbart. Kanske det helt enkelt är opportunism. Valjägarna försvarar sin jakt med att de arten de jagar (vikval) inte är utrotningshotad.
Det mest allvarliga är dock att valjakten är osedvanligt grym. Många gångar tar det minuter innan valen dör av harpunskottet. Förbjud valjakt!
Läs vår hemsida: www.jaktkritikerna.se eller var med i Facebook-gruppen jaktkritikerna

tisdag 25 januari 2011

Jaktkritik

Vår tidskrift Jaktdebatt har nu kommit ut med nr 4 2010. Vill du ha ett ex så skickar jag gärna ett om du lämnar din adress till mig (hans.ryttman@comhem.se) eller du kan också läsa den på vår hemsida www.jaktkritikerna.se där den snart kommer som PDF-fil.
Nu har snart vargjakten slutförts. Tre alfadjur och fem märkta vargar har dödats. Hur kan denna jakt gynna vargstammen som Andreas Carlgren anser? Fyra vargar återstår (den 23 jan). Hur många har skadskjutits får vi väl reda på så småingom. Blir det färre än 30 som det var förra året?
Se vår hemsida: www.jaktkritikerna.se och facebook-gruppen Jaktkritikerna.

lördag 15 januari 2011

Jaktkritik

Hörde just på radion att det som ofta anges som skäl till varför jägarna ska jaga varg är för att de förlorar alltför många hundar som vargarna biter ihjäl inte kan vara ett rimligt skäl. Agria som många hundägare försäkrar sina hundar i uppger att 11 hundar togs av vargar 2010 medan 75 dödades av vildsvin.
Ännu ett grundskott mot vargjakten!
Kom med i Facebook-gruppen jaktkritikerna!
Läs hemsidan: www.jaktkritikerna.se

tisdag 11 januari 2011

Jaktkritik

Jag har varit borta i helgen och då läst en lokaltidning där en jägare uttrycker sin frustration över att jägarna inte får skjuta fler vargar än de 20 som nu i år tillåts. Vargen är ett hot mot jakten! Jakten är helt nödvändig för att reglera viltstammarna enligt jägaren. Han tänker då inte på att de allra flesta arterna i Sverige klar sig alldeles utmärkt utan jakt. Dessutom skulle en mycket större vargstam reglera klövviltet på ett mycket mer fördelaktigt sätt än jägarna har haft förmåga att göra. I dag har t ex älgstammen alldeles för skev ålders - och könsfördelning. Men det är naturligtvis inte för att jägarna skulle vara de som kan reglera viltstammarna som jägaren vill ha färre vargar utan för att rovdjur minskar möjligheten för jägarna att få döda ett djur. Ren egoism alltså. Jägarna äger inte djuren även om de tror så. En intressant detalj i jägarens insändare är att han påstår att det dödades 48 vargar 2010 då man slog samman legal jakt (28 st) och den skyddsjakt som tilläts. Detta är ju skrämmande då man betänker att den olaga jakten och säkert tar ett 20-tal vargar. Räknar Naturvårdsverket med detta då de tillåter jakt på varg?
I tidskriften Turist finns ett repotage om björn. Där nämner forskare att två icke-jägare har blivit angripna av björn. Den ena personen kom mellan björnhonan och hennes ungar och den andra väckte en björn i idét vid skogsröjning. De blev bitna båda men klarade sig utmärkt. De enda som blivit svårt skadade eller döda är jägare som skadskjutet björnen först. Ett undantag är den jägare som försökt skydda sin hund från en björn utanför huset en natt. Det är inte helt klart vad som hände. Forskarna slår fast att björnen inte är ett farligt djur. Älgar i samband med krockar är det djur som dödar flest människor varje år.
Läs hemsidan: www.jaktkritikerna.se och gå med i Facebook-gruppen Jaktkritikerna

måndag 3 januari 2011

Jaktkritik

Jag hörde i går på Henrik Ekmans "Vinterprogram" vilket föranleder några kommentarer.
Först finns det människor som alltid tror att naturfolk har en god och förnuftig syn på natur och djur. Men med Ekmans historia om inuiten som hetsade en varg flera mil med skoter tills den var helt utmattad så att han kunde ta livet av den motsäger denna tro på ett påtagligt sätt. Det ska framhållas att det finns idioter och kriminella i alla samhällsskikt och här tillkom girigheten eftersom det utdelades skottpengar på vargar vid detta tillfälle.
För det andra att all annan mänsklig verksamhet är farligare än att bli attakerad av en varg.
För det tredje att den eventuella inplanteringen av vargar inte löser problemet med vargar som flera jägare har. Dessutom om inte vargstammen får bli så stor att den klarar sig själv med ca 50 föryngringar om året måste nya vargar tillföras i all framtid vilket knappast är möjligt med de problem och kostnader detta medför.
En kommentar till en jägare som tycker att det är löjligt av mig att påstå att svält inte är plågsamt. Det är bättre för djuren att dö för en kula. Problemet är att alla djur dör inte direkt av en kula. 100 000-tals djur skadskjuts varje år framför allt rådjur som jagas med hagel utstår ett oerhört lidande. Flera jägare som jag talat med anser att hageljakt på rådjur borde vara förbjuden just av de stora och plågsamma skadskjutningarna.
Läs hemsidan: www.jaktkritikerna.se