tisdag 20 januari 2009

Jaktkritik

I förra bloggen tog jag upp ett antal avarter inom jakten som borde förbjudas eller i alla fall åtgärdas. Men det finns ytterligare avarter. Bland annat:
Blyanvändningen i hagel som sprider detta gift i naturen har under många år debatterats och det är numera förbjudet att använda blyhagel vid jakt vid vissa sjöar. Något allmänt förbud har inte kunnat införas då jägarna hävdar att jakt med stålhagel inte ger samma dödande verkan då stålhaglet inte är lika tungt som bly. Detta är naturligtvis riktigt men slutsatsen måste då bli att ingen hageljakt skall förekomma. De djur som måste jagas t ex älg och vildsvin skjuts lämpligen med kula. Fågeljakt och harjakt är helt onödig och fyller ingen biologisk funktion och all rådjursjakt skulle med fördel kunna ske med kula som vid pyrrsjakten på bockar i början av säsongen. I dag skall hageljakten på rådjur ske på högst 20 m:s håll enligt Naturvårdsverkets anvisningar men jag undrar hur många jägare som bryr sig om denna rekommenation.
Fortfarande sker mycken jakt i naturskyddade områden. Tyvärr är det svårt att få markägare att omvandla sitt ägande till naturreservat om de inte får behålla jakten i området även om området har avsats för skydd av djurlivet. Jag kan ha en viss förståelse för att markägare-jägare är ovilliga och vara så generösa att avstå från mark (visserligen mot betalning) och sitt fritidsnöje (jakten) utan vidare. Men jag tycker att ett avtal skulle kunna skrivas så att den markägare som är positiv till naturreservatsombildning får behålla sin jakt men att jaktenrätten inte sedan kan gå i arv. Alltså när den som avstår marken dör så upphör jakten. Naturreservaten är trots allt till för skydd och för allmänhetens rekreation.
Jag har tidigare skrivit om trofejakten på älg och fick härom dagen ytterligare ett reportage i DN där den förödande påverkan som trofejakten har haft på den svenska älgstammen togs upp. Som ett resultat av trofejakten blir inte korna betäckta av de unga tjurarna och korna får färre kalvar. Jag vet att avel med gevär inte går att genomföra men uppmärksamheten på detta visar hur fel det är med jakt.
En sista avart och dessutom olaglig, är jakten på frilysta arter. Tyvärr är det ett bevis på att den så omhudade jägarexamen inte ger den artkunskap som erfordras för att kunna jaga. Under mina mer än 50 år som aktiv ornitolog har jag hört om många exempel på jakt på sällsynta och frilysta fåglar t ex snatteränder (på jaktskolan Öster-Malma!), prutgås, salskrake m fl. Nu senast jakt på en av Sveriges mest sällsynta häckfåglar toppskarven. Se http://www.sofnet.org/apps/nyheter/las_mer.asp?NewsID=4467
Se även http://hansynsfulljakt.webhop.net/

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar