tisdag 27 januari 2009

Jaktkritik

Jag hörde på radio att Naturvårdsverket överväger att införa pilbågsjakt i Sverige. I början på 1990-talet var denna fråga också uppe och då ansåg dåvarande avdelningsdirektören Christer Borg att " risken finns att pilbågsjägarna felbedömer avståndet till bytet, och då är risken att djuren utsätts för stort lidande på grund av skadskjutning." Vidare " eftersom vi redan i kulvapen har effektiva medel att skonsamt nedlägga djuren så kan det bli svårt att tillåta pilbågar i synnerhet som jakten ska vara en del av viltvården".
I TV-programmet "Grabbarna på Fagerhult" visades också den usla träffsäkerheten. Pilbågsjakten blev aldrig heller tillåten.
Inget av det sagda har förändrats.
Djuren får inte vara utsatta för lek av några barnsliga män som vill leka indianer. Om jakt skall bedrivas skall den bedrivas effektivt och med så liten risk för skador som det bara är möjligt. Pilbågar hör inte till de effektiva vapnen.

tisdag 20 januari 2009

Jaktkritik

I förra bloggen tog jag upp ett antal avarter inom jakten som borde förbjudas eller i alla fall åtgärdas. Men det finns ytterligare avarter. Bland annat:
Blyanvändningen i hagel som sprider detta gift i naturen har under många år debatterats och det är numera förbjudet att använda blyhagel vid jakt vid vissa sjöar. Något allmänt förbud har inte kunnat införas då jägarna hävdar att jakt med stålhagel inte ger samma dödande verkan då stålhaglet inte är lika tungt som bly. Detta är naturligtvis riktigt men slutsatsen måste då bli att ingen hageljakt skall förekomma. De djur som måste jagas t ex älg och vildsvin skjuts lämpligen med kula. Fågeljakt och harjakt är helt onödig och fyller ingen biologisk funktion och all rådjursjakt skulle med fördel kunna ske med kula som vid pyrrsjakten på bockar i början av säsongen. I dag skall hageljakten på rådjur ske på högst 20 m:s håll enligt Naturvårdsverkets anvisningar men jag undrar hur många jägare som bryr sig om denna rekommenation.
Fortfarande sker mycken jakt i naturskyddade områden. Tyvärr är det svårt att få markägare att omvandla sitt ägande till naturreservat om de inte får behålla jakten i området även om området har avsats för skydd av djurlivet. Jag kan ha en viss förståelse för att markägare-jägare är ovilliga och vara så generösa att avstå från mark (visserligen mot betalning) och sitt fritidsnöje (jakten) utan vidare. Men jag tycker att ett avtal skulle kunna skrivas så att den markägare som är positiv till naturreservatsombildning får behålla sin jakt men att jaktenrätten inte sedan kan gå i arv. Alltså när den som avstår marken dör så upphör jakten. Naturreservaten är trots allt till för skydd och för allmänhetens rekreation.
Jag har tidigare skrivit om trofejakten på älg och fick härom dagen ytterligare ett reportage i DN där den förödande påverkan som trofejakten har haft på den svenska älgstammen togs upp. Som ett resultat av trofejakten blir inte korna betäckta av de unga tjurarna och korna får färre kalvar. Jag vet att avel med gevär inte går att genomföra men uppmärksamheten på detta visar hur fel det är med jakt.
En sista avart och dessutom olaglig, är jakten på frilysta arter. Tyvärr är det ett bevis på att den så omhudade jägarexamen inte ger den artkunskap som erfordras för att kunna jaga. Under mina mer än 50 år som aktiv ornitolog har jag hört om många exempel på jakt på sällsynta och frilysta fåglar t ex snatteränder (på jaktskolan Öster-Malma!), prutgås, salskrake m fl. Nu senast jakt på en av Sveriges mest sällsynta häckfåglar toppskarven. Se http://www.sofnet.org/apps/nyheter/las_mer.asp?NewsID=4467
Se även http://hansynsfulljakt.webhop.net/

tisdag 13 januari 2009

Jaktkritik

Jag har skrivit åtskilligt om jaktens största avart; skadskjutningen. Men det finns också andra mindre allvarliga men ändå avarter som borde försvinna.

En av de enklaste och därmed självklara delar av jakten som absolut måste bort är jakten på sällsyna arter. Det är framför allt fåglar det gäller. Sedan 1975 pågår en nationell inventering som visar på kraftiga minskningar av svärta och småskrak. Dessutom har tjäder och orre minskat på grund av det moderna skogsbruket. Den europeiska jägarorganisationen har tagit ställning och menar att jakt inte skall förekomma på arter som minskar. Många andra fågelarter skjuts i mycket liten omfattning som bläsand, bläsgås, sjöorre, björktrast och alfågel. Dessa arter har ingen jaktlig betydelse och borde därför omedelbart kunna tas bort ur jaktförordningen. Andra arter är små och ger mycket litet kött och av den anledningen borde slutas jagas. Kricka, vigg och björktrast är exempel på arter som inte kan ge mycket utbyte.

Andra arter som är sällsynta men ändå jagas är ju de fyra stora rovdjuren, lo,varg, järv och björn. Men där är det andra normer som gäller. De är konkurrenter till jägarna själva och skulle säker behandlas med helt andra regler om de inte konkurrerade med jägarna.

Snaror och fällor är två sätt som inte borde räknas till jakt. De är endast medel för att eliminera konkurrenter till jägarna som fällor för räv och mård. Till räven används också snaror som tillkom genom att en forskare bevisade att skadskjutningen var omfattande på räv (upp till 30%) i äldre årsgrupper. Problemet blev att hageljakten inte försvann utan endast kompletterades med snaror. Därmed vanns inget och räven fångades lättare utan med besvär med en snara. Snaran är en otäck stressfaktor för rävar då de fastnar i snaran och inte kan ta sig vidare. Ripsnaror har för många år sedan bevisats ge en mycket obehaglig död för de ripor som inte stryps omedelbart. Dödskampen kan ta många minuter. Numera kan en ripjägare åka med skoter och sätta ut 100-tals snaror och med det sättet blir ripjakten endast ett snabbt sätt att girigt skaffa sig inkomster på bekostnad av djurs lidande.

Det finns fler avarter men till dom återkommer jag i andra bloggar.

Se också hemsidan:http://hansynsfulljakt.webhop.net

tisdag 6 januari 2009

Jaktkritik

Den allvarligaste effekten av jakten är dess höga frekvens av skadskjutningar. Jakten är därför Sveriges största djurskyddsproblem. Om detta har jag redan skrivit om i tidigare bloggar. Men en annan mycket allvarlig del i jakten är att jägarna bestämmer vilka djur som skall få finnas i vår natur. Det är ju trots allt så att de vilda djuren tillhör oss medborgare, alla som bor i Sverige.
Detta är något som de flesta inte inser.
Det kommer nu från regeringen förslag till Naturvårdsverket att utreda om inte jakt på varg kan börja företas. Varför? Jo, jägarna vill det!
Om vi i Sverige vill bevara våra naturliga djurarter måste de få finnas i tillräckligt antal. Enligt genetiker och demografer måste varje djurart finnas i minst 250 par om populationen är isolerad. Dessa 500 individer är den s k effektiva populationsstorleken som alltså ger upphov till ny avkomma. Eftersom alla våra rovdjur är isolerade från eventuellt finsk-ryska individer behövs alltså 500 individer som får ungar. Att det kommer en varg utefrån vart 20:nde år spelar ingen roll. Ingen av våra rovsdjurstammar har kommit upp till detta antal. Inte ens björnarna som beräknas till ca 2000 individer. Vi vet att honorna måste vara 4-5 år gamla för att bli könsmogna och att de sedan bara får ungar vartannat år. De ca 200 björnar som skjuts varje år idag motsvarar reproduktionen vilket gör att den effektiva populationstorleken är ca 200 björnar. Varje hona antas då få två ungar, vilket är den vanligaste kullstorleken.
Jag är inte främmande för att vissa individer skyddsjagas. Det finns vargar, björnar och kanske också järvar som gör allvarlig skada eller uppträder oskyggt och oroar människor. Men bara för att jägarna vill jaga kan inte rovdjurstammarna riskeras.
Men det finns också andra populationer där restriktioner borde införas t ex för orre, tjäder som missgynnas av skogsbruket och där jakten lägger "sten på börda". Många andra arter minskar t ex svärta och småskrake men ännu finns dessa arter med i jaktförordningen.
Samtidigt finns jägarnas önskan att styra hur sammansättningen på andra av våra djurpopulationer skall vara. Detta gäller framför allt den s k viltvården.
Varför skall jägarnas önskemål styra hur den Svenska faunan skall se ut?
Besök också hemsidan: http://hansynsfulljakt.webhop.net